Utmärkt Detektivarbete Leder Till Bärplockarläger

Flera dagar efter att personalen på Lidl utsattes för rån och mordhot har polismyndigheten kommit på en idé. ”Vi tar och åker upp till det där lägret som hela Hofors talar om och kollar om det finns några ledtrådar där”.

Att man dessutom kommit på den ljusa idén att fotografera Bulgarerna (ja nu kan man skriva det officiellt också) och sen kanske visa vittnen och personal i identifieringssyfte, ja det är ju fullkomligt strålande polisarbete som Palmekommissionen skulle bli gröna i anletet av avundsjuka på. Frågan kvarstår dock hur brottet kommer att rubriceras. Arbetarbladet skriver ”Polisen letar efter snattare i tältläger”, och snatteri leder sällan till några hårdare straff. Kanske borde man ha arbetat utifrån mordhotet etc för att om möjligt få något slags åtal som leder till straff.

Radio Hofors/Torsåker – Ett Drömprojekt

Till och från under året har jag diskuterat lokalradio med en engagerad företagare och vän här i Hofors. Han har liksom mig en bakgrund utanför Hofors där det är ganska vanligt att man har mindre radiokanaler som har sitt fokus lokalt. Jag tror många här i Hofors känner till Wolf FM som sänds från Falun, och är riktigt uppskattade inte minst för sin musik med fokus på klassisk ”Rock´n Roll” och 50-tals musik. Sedan är ju en av kanalens profiler och tillika ordförande i styrelsen Tomas Öberg en riktigt härlig kille som jag även haft förmånen att spela lite ishockey med förr om åren.

Jag vet att min bekant mejlat olika instanser i kommunen för att undersöka vilket intresse som skulle finnas för en lokal radio. Det finns inget uttalat motstånd mot ett sådant projekt, men heller ingen iver att genomföra det kan man väl säga. Som med allt är det en fråga om pengar och tid, kanske även en smula kompetens för att bedriva ett sådant här projekt. Det kan man ana när man läser Gefle Dagblad idag om närradion i Gävle. Men det går ju alltid att drömma. Drömmar kan ju alltid realiseras såvida det inte är helt uppåt väggarna som förslagsvis en sexuell kontakt med en utomjordning eller sansad politik av både borgerliga eller socialistiska partier. Jag dagdrömde lite över hur ett dagsschema skulle kunna se ut en vanlig dag fullt utbyggt:

06.00-08.00 Morgonpasset med korta nyheter och musik som får Hoforsborna att vakna till

08.00-10.00 Underhållningsradio för de äldre. Musik och historier

10.00-15.00 Musikslinga med blandat innehåll, både gammalt och nytt

14.00-18.00 Entré Ungdom sänder egna produktioner och shower med musik och prat

18.00-19.00 Torsåkers Bluegrassförening spelar musik

19.00-20.00 Aktuell debatt med lokalpolitiker

(19.00-21.30) Livesändningar från Hofors Hockey Clubs hemmamatcher

20.00-23.00 Lokala förmågor spelar kör sina egna shower med prat och musik. (Tänk er allas vår Spar-Arne spela godingar och egna favoriter en timme eller fackföreningarna i Hofors diskutera arbetsmiljöfrågor varvat med musik för sina medlemmar.

Det finns ju oanade möjligheter i ett sådant här projekt. Huvudansvaret kunde Entré Ungdom ha och samtidigt ge ungdomarna ytterligare en aktivitet och utbildningsmöjlighet som kan vara bra att ha i bagaget när man ger sig ut i vuxenvärlden. Alla innevånare skulle dessutom ha en möjlighet att delta. Extrasändningar vid olika evenemang inte minst. Born-dagarna i fokus eller direkt från kanotstadion och Orken-turneringen. Det skulle definitivt ge orten ett lyft. Jag vet att det finns en hel del kompetens på orten gällande webbradio som man kunde ta tillvara på. Hur skulle ert eget drömschema för en lokal radiostation se ut?

Kräv Svar Av Kommunledningen Angående Kriminella Bärplockare

Jag tror de allra flesta minns uppståndelsen och alla spaltmeter som skrevs under juli/augusti om problematiken med påstådda bärplockare i Mehedeby, Svabensverk, ja på otaliga platser i landet. TV-inslagen avlöste varandra och helst av allt ville man få det att framstå som om det var bärplockarna det var synd om, sällan den kriminalitet och vandalism som följde i deras spår. Till slut blev situationen ohållbar och polismyndigheten, ambassader och kommunrepresentanter tvingades engagera sig innan situationen urartade och människor tog tag i saken på egen hand.

När man tyckte att problemet var löst och notan slutat på mellan 200 000 och 300 000 kronor, hördes inget mer. Trots att man visste att alla dessa så kallade bärplockare inte bussats tillbaka till Bulgarien utan istället rört sig ”inåt landet”:

Bärplockarna blir allt färre. Nu finns bara det största lägret på Untrakilen kvar och några mindre läger runt omkring.

– Det börjar bli färdigplockat nu och då måste de åka längre inåt landet. Antalet folk har minskat en hel del och fortsätter att minska, säger Per Jonsson, tillförordnad kommunchef i Tierps kommun

Vad är då inåt landet från Gävlekusten sett? Jo det är bland annat Hofors och här har ett stort läger som bekant växt upp i Tolvsjöns ände. Men förutom att det står i tidningarna om ett ökat antal stölder, mordhot mot butikspersonal, vill man inte göra kopplingen i lokal media. Inte heller går man ut från kommunledningen och säger att man arbetar för att lösa situationen. Smaka på ordet ”kommunledning”. Är det bara jag som anser att det är den typen av ledning som skall ta tag i styrspakarna när innevånarna drabbas av såna här problem?

Jag mejlade faktiskt kommunchefen Ulf Strömstedt och kommunalrådet Marie-Louise Dangardt för att i det fallet de missat allt, informera om problemet och varna för vad som kan ske om man inte tar itu med det här omedelbart. Fru Dangardt tackade förvisso för informationen, Strömstedt brydde sig inte ens om att besvara mejlet med ett autosvar. Och han vill vara kommunens säkerhetschef?

Fortfarande har man inte sett röken av ett meddelande där någon från kommunledningen informerar befolkningen att de engagerar sig i problemet. Jag är rädd att det kan få konsekvenser för både ortsbor och campande bärplockare. Det kokar nämligen av vrede bland många innevånare. Det har talats om att lösa problemen på ”egen hand” när polis och kommunledning inte agerar. Nu har det ”lyckligtvis” stannat vid mordhot mot butikspersonal, men hur skall man hantera situationen om det börjar delas ut knytnävsslag när innevånare försöker försvara sin egendom?

Jag tycker att alla som känner oro eller har funderingar över hur situationen hanteras skall författa ett mejl och skicka till personerna som rimligtvis borde stå i fronten för att lösa det här:

Kommunchef: ulf.stromstedt@hofors.se
Kommunalråd: marie-louise.dangardt@hofors.se

Granska Jan Bornestigs Affärer!

För drygt en vecka sedan skrev jag ett inlägg om hur Jan Bornestig var först ut och dribbla med bollen efter sommarlovet. Idag skriver Gefle Dagblad att Socialnämnden gett Bornestig bakläxa:

GD har tidigare berättat om budgetförslaget där socialchefen Jan Bornestig slår fast att nödvändiga besparingar för att uppnå en budget i balans skulle riskera att allvarligt äventyra kvaliteten i verksamheterna – därav underskottet på tolv miljoner kronor.

Men politikerna i socialnämnden vill ogärna anta ett sådant förslag, det står klart efter gårdagens sammanträde. Enligt Kenneth Axling skulle det innebära att kontrollen över verksamheten förlorades.

– Då blir det någon annan som tar besluten åt oss.”

Minns nu fallet med fyraårige Vera när ni läser detta citat:

Jan Bornestig har tidigare deklarerat att inga besparingar som ger effekt på kort tid är möjliga eftersom tunga poster som LSS och försörjningsstöd är rättighetsstyrda och därmed svåra att påverka

Det finns all anledning att granska vad Jan Bornestig egentligen har gjort i Hofors kommun innan han går i pension. Inte minst om de elaka ryktena om att han fått in sin egen kompanjon på konsultbasis. För två år sedan uppmärksammade jag hur Jan Bornestig med kompanjonen Håkan Olsén utförde arbeten åt Hofors kommun.

Fallet 4-Årige Vera vs Hofors Kommun I Förvaltningsrätten

Efter flera dagar där ”Bulgariska bärplockare” varit det hetaste samtalsämnet lokalt, säkerligen inte sett slutet på det ärendet ännu, så kanske vi kan få en lösning i följetongen med 4-årige Vera som nekades fullgod assistans av Hofors kommun.  För er som inte hängt med i svängarna kommer här en sammanfattning:

Arbetarbladet – Kommunen säger nej till hjälp för lilla Vera

Arbetarbladet – Assistansföretag tänker anmäla kommunen

Arbetarbladet – Det går inte att snabba på utredningen

Arbetarbladet – Kommunen kommenterar inte

Arbetarbladet – Hofors visar stor okunskap

Arbetarbladet – Vera måste ha hjälp dygnet runt

Gefle Dagblad – Tvist om sjuk tvååring

Jennys Tatoo Blogg – Upprörande

Hoforsbloggen – Dags för kommunpolitikerna att offra Jan Bornestigs Huvud?

Hoforsbloggen – Solstollarna

Hoforsbloggen – Kommunen Anmäls

Hoforsbloggen – Bestraffas en sjuk tvååring för föräldrarnas politiska åsikt?

Hoforsbloggen – Jan Bornestig gör sig själv en björntjänst

Hoforsbloggen – Bornestig även i elektronisk upplaga

Idag skriver Arbetarbladet att fallet kan vara nära ett avgörande:

Nu ska förvaltningsrätten i Falun, dit familjen överklagat, avgöra ärendet. I går hölls de muntliga förhandlingarna.

– Jag kan inte förstå att Hofors kommun låtit det hela gå så långt som till domstol. Eftersom det inte blir en fördyring att bevilja Vera personlig assistans, drar jag slutsatsen att det handlar om prestige, säger Veronica Hedenmark, som driver Assistansjuristerna.

Ombud för Vera är också Pia Engström Lindgren på advokatfirman Borgström och Bodström, tidigare chefsjurist på Diskrimineringsombudsmannen.

Socialtjänstens ståndpunkt är att Vera inte har större hjälpbehov än vilken tvååring som helst, eftersom alla barn som är så små kräver ständig tillsyn av sina vårdnadshavare.

Att ge sitt sjuka barn medicin och ta hand om det dygnet runt ingår i det normala föräldraansvaret och att Vera har hyperinsulinism är inte något som innebär ett merarbete, menar man

//

 ” Veronica Hedenmark berättar att när Veras pappa och mamma, Bojan Petrovic och Vanja Olsson, bad Strängnäs kommun om ett förhandsbesked hur man där skulle ställa sig till att ge Vera personlig assistans om familjen flyttade dit, blev svaret att hon skulle beviljas det.

– Men familjen ska inte behöva flytta för att Vera ska få något hon har rätt till.

Nu kan förvaltningsrättens beslut i Veras ärende bli prejudicerande – det vill säga att kommunerna kommer att besluta på samma sätt i liknande fall i framtiden

Jag hoppas verkligen att denna eländiga historia kan få ett bra avslut och att Vanja och Bojan med familj får den nödvändiga hjälp som behövs för att kunna ha en relativt bra tillvaro. Jag hoppas också att man utreder ordentligt om det varit ens i närheten av att handla om prestige istället för behov.

Lidl-Personal Berättar Om Dödshot

På lite större orter är det nästan vardagsmat att stöta på individer som hotar och brukar våld inom serviceyrken. Tyvärr så har det drabbat Hofors nu för andra gången på kort tid. Jag tror de allra flesta på orten nu känner till vad som hände på Lidl under tisdagen även om en del teorier är horribelt fantasifulla med både bomber och dragna vapen. Idag berättar en av de anställda som drabbade sin version i Arbetarbladet vilken får betraktas som den enda och riktiga:

”– När jag sa till dem att de måste betala för allt de tog drog en av männen mig därifrån, medan de andra gick åt ett annat håll och fortsatte att förse sig med varor.

Vid kassan uppstod tumult då personerna vägrade att betala ens för det som låg synligt i korgen.

– De skrek, kastade saker omkring sig och var hotfulla. Till sist slängde de i alla fall pengar på kassören för det som fanns i korgen och skulle gå därifrån, berättar Martin Dahlström.

Men då började det tjuta i larmbågarna vid utgången. Och när han bad dem visa vad de hade i sina fickor blev det riktigt otäckt.

– De skrek att de skulle avrätta oss om vi tog dit polisen, att de skulle skjuta oss i huvudet, och att de skulle vänta utanför tills vi slutade.

Samtidigt högg en av snattarna tag i Martin Dahlström och höll fast i honom

Tyvärr är det ganska vanligt att människor som stöter på såna här situationer i sitt arbetsliv utvecklar en rädsla och kan känna sig otrygg i sitt arbete när någon som bara ens påminner lite om gärningsmännen går in i butiken långt efter händelsen. Det kan även leda till problematik och rädsla i det privata livet.

Både Bra Och Mindre Bra Fynd I Skogen

Efter avslutat arbete på andra sidan länsgränsen tog vi en lite naturskönare väg hem i hopp om att möjligen finna lite svamp efter den ödsliga vägen. Ödslig brukar den säkert vara, men idag återfanns ett 30-tal asiater i skogen som ägnade sig åt att sätta plant på ett enormt kalhygge, man kan hoppas att det är en riktig lön för mödan för att sätta plant är värre än straffarbete. Helt klart var dock att dom inte var där för att plocka några bär. Strax i närheten så dignade lingonriset av bär. Faktiskt aldrig sett så mycket lingon på ett och samma ris.

Inte heller verkade dom intresserade av gratis bilstereoapparater som också låg i närheten och skräpade. Vem kan ha tappat den ur bilen efter den ödsliga vägen och dessutom inte sakna den?

Det bidde inga kantareller att tala om. Väl hemma hann jag bara parkera i soffan ett par minuter innan jag erbjöds en turistresa till området som jag nämnde i inlägget innan. Det var en ganska livlig trafik där och många nyfikna som ville se ett tvättäkta tältläger med utlänningar.

Kanske är ett tjugotal tält totalt, kanske fler. Såg ganska gemytligt ut att tälta där bland busk, mygg och skräp faktiskt.

På vägen hem strax innan man kommer ned mot Lissjön så hade någon drummel misstagit diket för soptippen och helt sonika kastat sina gamla gräsklippare och motordelar. Tro det eller ej men faktiskt ett brott.

Om det har ett samband med tältlägret eller inte är svårt att avgöra, men ett jävla sätt är det att dumpa sitt avfall i naturen där det definitivt inte hör hemma.

 

 

Bärplockare Rånar Lidl I Hofors

Under gårdagskvällen började rykten florera om både rån och bomhot mot Lidl i Hofors. Eftersom det var just rykten så är det lite svårt att få det bekräftat, vad som egentligen hände. Ett mejl till Hoforsbloggen beskriver situationen så här:

Polisen kallades till en Lidlbutik i Hofors igår kväll efter att en större grupp människor hotat butikspersonalen till livet efter att de vägrat betalat & snattat varor. Det var när man ville kontrollera deras väskor, efter att man har sett att de snattade som irritation uppstod. Personalen ska då ha blivit hotad av en eller flera personer till livet. Gärningsmännen försvann innan polisen kom fram till platsen. Butiken fick utrymmas och stängas en halvtimme före utsatt stängningstid. Ingen blev skadad fysiskt men personalen blev rejält chockade och kristeam är insatt. 

Vänliga hälsningar Kund som var på plats

Gefle Dagblad och Arbetarbladet har varsin kort notis om det inträffade. Enligt uppgifter jag fått är det andra gången på kort tid som liknande händelse utspelar sig på just Lidl i Hofors. Om det är av utredningstekniska skäl eller av andra mer dunkla skäl som uppgifterna i media är knapphändiga får vara osagt. Det skall röra sig om så kallade ”bärplockare” som ligger bakom händelser. Tydligen har dessa individer slagit upp ett stort tältläger vid Tolvsjöns ände. En Hoforsbo har påpassligt nog fångat både en av förövarna och deras fordon på bild:

Polismyndigheten skall dock inte ha gjort några som helst gripande trots att man identifierat personerna. Det är lätt att förstå den vrede som sjuder på orten just nu.

1979 Var Ett Jävla År

Förutom att Djurgården förlorade mot Modo med 8-3 i SM-finalen, var det i backspegeln riktigt mycket skit som hände det året kan jag konstatera. Började bläddra i en årskrönika och det är ganska tydligt på något underligt vis att det mesta som hände just detta år förändrade världen. Till exempel så blev det ju inte riktigt samma atmosfär i Mellanöstern efter det här året. I Iran tog religiösa fanatiker över makten. Shahen av Iran åkte till Paris, Ayatollah Khomeini åkte hem från Paris.

Långt från Paris invaderade Sovjetunionen Afghanistan och i Asien avsattes Pol Pot under tiden som Margaret Tatcher tillsattes i England och blev den förste kvinnliga premiärministern i Europa. På hemmaplan drabbades Skåne av vargavinter och ungefär samtidigt i samma trakt, Östra sjukhuset i Malmö,  uppdagades det att en då 18-årig yngling tagit livet av 27 gamlingar och försökt mörda ytterligare 15 stycken till genom att blanda rengöringsmedlet Gevisol i gamlingarnas saft. Tidningarna skrev om ”Massmord vid långvårdsklinik”.

Fanns det då inget positivt med 1979? Tja Björn Borg blev världsmästare i tennis, kvinnor fick för första gången delta i ”Öppet spår” under Vasaloppet, TV-serien Förintelsen gick på svensk TV och Ingemar Stenmark vann sin tionde raka världscupsseger i storslalom. En av mina bröder föddes och jag läste en intressant bok om Bermudatriangeln i skolans bibliotek samt insåg att kulstötning inte var min grej. Lite av en ”Hallelujah-upplevelse” kan man säga vilket fler hade samma år då Israel vann Melodifestivalen.

Men för det mesta verkar mycket ha gått snett just 1979. På Wikipedia kallar man det ett ”normalår” men det är klart, vi har alla olika definitioner på vad som är normalt och inte. En sista reflektion är hur det såg ut på den politiska kartan i Sverige.

Centern som det tredje största partiet vid riksdagsvalet känns verkligen som en utopi dessa dagar när dess partiledare onekligen strulat till det ordentligt.

När Startar Storviksbloggen.se?

Med allt spännande som händer i Storvik kanske någon snart måste starta Storviksbloggen.se. Personligen kan jag inte se vad brottet skulle bestå i, men både Gefle Dagblad och Arbetarbladet har tagit upp historien.

En man om in på OK i Storvik vid 20-tiden på fredagskvällen och ville växla 22 000 kronor i tusenlappar till 500-kronorssedlar. Butiksbiträdet blev fundersam, men gick ändå med på att växla. På vägen ut vände mannen om och ville att biträdet skulle kolla i UV-ljuset att sedlarna inte var falska. Trots att inget tydde på det gjorde man ändå en polisanmälan om misstänkt bedrägeri

Helt oväntat var det dock att historien skulle få en sådan spridning att den förärades med en egen diskussionstråd på forumet Flashback.

Tyvärr har det blivit så i samhället att alla som har kontanter betraktas som kriminella. Inte heller går det att omvandla kontanter till pengar i elektronisk form någonstans i Hofors som bekant. Nu finns det säkert massor av både legitima och dunkla anledningar till den här pengaväxlingen, men visst känns det lite som en höna av en fjäder att historien fått sådan spridning. Bensinmacken ifråga bör dock för säkerhets skull ändra sina rutiner för växelpengar då i princip varje läskunnig skurk nu fått ett perfekt tips!

På tal om just bloggar så ryktas det att en annan Hoforsbo är i färd med att starta ett projekt som har betydligt färre hämningar än Hoforsbloggen. Om jag förstod det kommande innehållet rätt så blir den intressant för den med lite råare humor och smaskigare lokalt skvaller och bilder från vimmel och krogliv. Mycket intressant!

Hofors Adventure Race I Helgen

Annonsbladet damp ner i brevlådan idag och passande nog har man ett stort uppslag om Hofors Adventure Race som jag besökte redan igår för att se efter var och när det skulle ske.

Som det står att läsa i artikeln så får deltagarna i tävlingen se en hel del av det vackra som kommunen innehåller och jag har inget belägg för det, men gissar att omgivningen måste vara perfekt för den här typen av arrangemang.

Klockan 11.00 nu på lördag kan man se starten i Folkets Park och på sajten finns kartor över banans sträckning om man vill bege sig ut i naturen och se tävlingen på närmre håll.

Elever Flyr Från Hofors Skolsystem

Farhågorna verkar ha besannats. Jag har hört att det diskuterats bland föräldrar att flytta barnen från skolsystemet i Hofors kommun till något annat där man känner sig mer trygg med kvalitén och miljön.

Preliminärt är det 15 av de 25 eleverna som har börjat i sexan på skolor i grannkommunerna i stället för att ta skolbussen till Petreskolan i Hofors.

Större delen, cirka tolv elever, åker till friskolan Prolympia i Gävle.

Några har börjat i Sandvikens Montessoriskola och någon på Engelska skolan i Gävle.

En viktig roll spelar missnöjet med kommunpolitikernas beslut att – trots protester och löften om dialog – flytta sexorna till Petreskolan. Uppfattningar om skolmiljön vid Hoforsskolan har också spelat in.”

Det är obegripligt att de styrande inte begripit hur illa ställt det är med skolsystemet i Hofors trots alla protester som framförts.

Per Lind är en av dem som valt att låta sina barn flytta över till Petreskolan.

– I vårt fall berodde det på att sonen spelar hockey och att resorna till Gävle skulle ta för mycket tid, säger han.

Per Lind tycker dock att kommunledningen borde göra mer för att behålla skolbarnen i kommunen.

– De verkar inte bry sig om att så många barn försvinner.

– Långsiktigt kanske det gör att familjer också flyttar härifrån, säger han

Det är uppenbart skillnad på barn och ”barn” i vår kommun. Är det så svårt att se sambandet mellan utflyttningen från kommunen och minskade skatteintäkter i kombination med ett nedmonterat skolsystem? Ulf Strömstedt verkar vara den enda som har kloka ord att säga när det kommer till besparingar och hur man ibland måste investera för att senare tjäna på det:

Enligt kommunchefen Ulf Strömstedt är den enklaste förklaringen till det att kommunen fortfarande har en för stor kostym i förhållande till antalet invånare.

– Det är svårt att göra besparingar, men vi måste fortsätta att anpassa oss. Vi jobbar ständigt med att hitta besparingar, eller investeringar som i sin tur kan ge en besparing, säger han.”

En fantastisk skola med trygghet och bra utbildning medför trygghet för föräldrar också. Kanske är det dags att börja överväga fler alternativ till kommunal skolverksamhet.

Toppolitiker I Skarp Kritik Mot Kommunens Tjänstemän

När Socialdemokraten Robert Vestrin kommenterade artiklar anonymt på nätet kallades han ”politikern”, men när Bojan Petrovic Folkpartiet gör samma sak fast står med sitt eget namn blir det en helfestlig rubrik:

Jag tror Bojan lugnt kan stoppa tummarna innanför hängslena och känna sig lite stolt över sin nya titel idag. Och dessutom så är han inte helt fel ute i sin kritik. Det är bara att titta på vilka tjänstemännen är och vilka relationer de har till kommunens Socialdemokrater så ser man omedelbart ett mönster. Faktum är att det nästan är skrattretande hur många mellanchefer som genom släktskap eller privata vänskapsband har direkta kopplingar till varandra och politiken. Nu är ju Hofors en liten ort och det är möjligen oundvikligt att man inte har någon form av relation till varandra, men det kan vara viktigt att lyfta fram i ljuset så att alla ser hur det egentligen ser ut. Jag hörde berättas hur en av dessa tjänstemän(tjänstekvinnor) till och med påstod att hennes ledaregenskaper kom via modersmjölken. Humoristiskt värre med tanke på den oreda och det kaos som varit runt just hennes verksamhet. Bojan Petrovic sticker verkligen ut huvudet när han säger:

”– Så är det. Visa mig två, tre stycken som är opartiska så ska jag bjuda på smörgåstårta

Om 2 år är det ett nytt kommunalval och tills dess tänkte jag det kunde vara intressant att visa upp det uppenbara mönstret. Så alla tips om släktskap, vänskap och annat som kan vara av intresse när beslut fattats eller tjänster tillsatts inom kommunen tas tacksamt emot på mejladress info @hoforsbloggen.se (sätt ihop texten för fungerande mejladress).

En annan sak som är lite roande är slutklämmen på artikeln där Ulf Strömstedt uttalar sig kort:

Kommunens högste tjänsteman, Ulf Strömstedt, säger till GD att han ”inte delar Bojan Petrovic uppfattning” om att tjänstemännen skulle vara partiska.

– Många har förstås en politisk uppfattning men vi ska arbeta opolitiskt, säger han

Det kommer alltså från en tjänsteman som sägs ha flitigt uppvaktat de lokala politikerna för att skaffa sig både tjänstebil, högre lön och ville ha alla VD-poster i kommunala bolag samt vara säkerhetschef. Allt detta utan att halka in i politiska löften? Knappast.

Sist han ryckte ut i ”kommunens tjänst” gällde det också Bojan Petrovic:

Även kommunchefen Ulf Strömstedt har reagerat på Bojan Petrovic ord.

Att vara miljö- och hälsoskyddsinspektör på liten ort är en tillräckligt utsatt position utan att man ska bli huggen i ryggen i media på det här sättet, tycker han.

– Det är olyckligt att en ledande politiker kritiserar tjänstemän som faktiskt bara gör sitt jobb och dessutom gör det bra, säger han.

Ulf Strömstedt påpekar att politiker visst får kritisera tjänstemän om det finns fog för det, men att Bojan Petrovics anklagelser saknar grund.”

Varför så fåordig denna gång?

Var Det Ett Skrivfel Eller En lögn Som Framfördes Av Marie-Louise Dangardt?

En av de artiklar som diskuterats flitigast bland människor de senaste dagarna är den där det sägs att ”Skänkens öde” icke är beslutat. Antingen har det smugit sig in ett skrivfel i artikeln eller så ljuger Marie-Louise Dangardt om att antalet dialogmöten som verkligen skedde har kritiker framfört till Hoforsbloggen.

Vare sig boende i den direkta närheten av Skänken eller affärsidkare har blivit inbjudna till så många möten som artikeln säger. Att Marie-Louise Dangardt har svårt med begreppen ibland står kanske klart med tanke på slutet av detta inlägg. Och kanske kan det ha sin förklaring med de ekonomiska kapitlen i kommunens sentida historia om enkel matematik inte heller riktigt fungerar när man summerar antalet möten.

 

Det här måste nog Marie-Louise Dangardt gå ut i media och förtydliga för sina bekymrade innevånare.

Varför Skäms Inte Hofors Politiker?

I Mora brottas man med ungefär samma problem som i Hofors kommun. Dala Demokraten skriver:

Moras socialnämnd går mot åtta miljoner kronor i underskott. Ett tecken på att kommunen lagt för lite pengar på omsorgen, enligt ordförande Bernt Persson, S.

– Jag tror inte att det går att effektivisera mer, säger han. 

Socialnämnden har i flera år kämpat för att få ihop sin budget. Det har sparats både här och där, kanske särskilt inom äldreomsorgen.
– Vi har ökat effektiviteten i hemtjänsten så att vi nu ligger på 70 procent brukarnärvaro. Jag tror att taket är någonstans här, säger Bernt Persson.
Det är också så att Moraborna behöver allt mer hemtjänst. Antalet hemtjänsttimmar blir betydligt fler än vad socialnämnden räknat med: över 160 000, jämfört med budgeterade 140 000–150 000 timmar.
– Skillnaden är fem miljoner kronor.
Ingen vet ännu riktigt varför hemtjänsttimmarna ökar. Men det är likadant i hela Sverige.”

Men det finns något som inte alls är likadant i hela Sverige.

”– Vi skäms väl lite för att vi har nästan åtta miljoner i underskott. Man ska ju klara av sin ekonomi, säger Bernt Persson

Är det någon hört en enda politiker från Hofors säga att dom skäms för hur dom skött kommunen? Näe jag trodde väl inte det.

Hvidsten Gruppen + Film Om Mannerheim Som Kenyan Upprör

Efter en mycket sen middag med frun och ungdomskamraten fick jag äntligen sjunka ner i soffan efter en strålande fin men het dag på sjön. Trots att klockan närmade sig tolvslaget och jag var ganska trött bestämde vi oss för att se en film. Valet föll på en dansk sådan med namnet ”Hvidsten Gruppen”. Det slog mig hur lite jag egentligen vet om Danmark under ockupationen av Tyskland under andra världskriget. Det enda jag vet har jag fått från filmer som ”Flamman och Citronen”. Att det fanns en någorlunda aktiv motståndsrörelse mellan smörrebröden och pilsnern alltså.

I den sistnämnda filmen handlar det om aktiva motståndsmän som dödade tyskar, i Hvidstens Gruppen handlar det mer om ett passivt deltagande genom att hjälpa till att gömma vapen och motståndmän från tyskarna. Lite historik på danska finns här. En krögare på Jylland vid namn Marius Pedersen Fiil involverar hela sin familj och vänner och bekanta att understödja aktiva motståndsmän i sin kamp. Tyskarna å sin sida proklamerar hård bestraffning för alla som involverar sig i motståndsrörelsen. Till en början går det hyfsat bra, men när tyskarna tar en motståndsman tillfånga och han i sin tur avslöjar vilka som varit inblandade fängslas nästan hela familjen förutom frun, ett barn och barnbarn. När flertalet döms till döden skriver en av sönerna ett avskedsbrev strax innan avrättningen där han säger ” Ibland måste några dö för att andra skall få leva”.

Man lyckas att göra filmen spännande utan explosioner och skottlossning. Som en fredligare version av krig. Även om det kan diskuteras hur skyldig man egentligen är till ett brott som att döda under krigstid ockuperande tyskar när man inte själv rör avtryckaren. En spännande och lite sorglig film som får 4 av 5 möjliga i betyg.

Jag har inte sett filmen om Mannerheim, men den är redan omtalad, diskuterad och attackerad. Inte minst på Huvudstadsbladet. Istället för att göra en historiskt korrekt film om den kanske störste finländaren landet haft, har man istället producerat en finsk-estnisk-kenyansk produktion med minimal budget, och istället för att placera handlingen i själva Finland har man valt att placera Mannerheim i Kenya och dessutom låta en kenyan spela den hyllade mannen.

Hur uppröda känslorna blivit kan man bland annat läsa om i den här artikeln där Jörn Donner är minst sagt kritisk till filmprojektet.

Jörn Donner har inget gott att säga om Erkko Lyytinen, producent till Yle:s hett debatterade film Mannerheim, inspelad i Kenya och med en svart huvudrollsinnehavare. 

 – Det var svinaktigt att man försökte utnyttja min sakkunskap, utan att betala för det,  säger  Donner till Iltalehti

Nu kanske någon yngre läsare inte vet vem Jörn Donner är, men han var en tredjedel av den panel i programmet ”Oförutsett” som gick på SVT under senare delen av 80-talet. Programmet mest ihågkommet som en reklampelare för kedjerökning.

Nu är det dock ingen ovanlighet att man tar en intressant historia eller person och placerar det i en totalt annan miljö när det kommer till film och teater. Det kan ibland skilja århundranden mellan när händelser egentligen utspelades och var man på nytt låter saker och ting utspelas. William ShakespearsOthello” har till exempel i filmer utspelats i modern tid och gällande historiska personer fick Abraham Lincoln förvandlas till en vampyrjägare i den här filmen:

Jag kan inte riktigt se det stora problemet med att göra Mannerheim till en kenyan om man noga påpekar att det är en film inspirerad av hans liv och inte en historisk film om hans liv. Finns naturligtvis risker med att göra sådana här fria versioner. ”Dagens ungdom” kan ju som bekant acceptera ett fenomen som absolut sanning vilket jag höjde ett varningens finger för i slutet på detta inlägg. Jag känner inte till någon liknande produktion i Sverige, där man tagit en historisk person och placerat i fel tidsålder, men Karl XII placerad i framtiden spelad av en transsexuell/homosexuell kvinna som istället för att kriga sig igenom Europa offensivt säljer garn på Hörby Marknad kanske inte är en omöjlighet.

Fåraktigt Försök Att Framställa Hofors Kommun Som Fungerande Demokrati?

På tal om dribblande med bollar och skenmanövrar så har vi ett till exempel på hur politiker använder olika strategier för att ändra vanliga människors syn på saker och ting. Det här är nästan lite roande på ett naivt sätt. Nu vet jag inte hur många som har nåtts av Kent Olssons svordomar, men han är icke alls glad över hur ”Hoforsbloggaren” det vill säga undertecknad har beskrivit honom och hans politiska arbete på orten i denna blogg. Tydligen blev han jättearg över inlägget där jag spekulerade i om han fått betalt av Socialdemokraterna för sina tjänster genom att kritisera sin egen partikamrat Pär Åslund, bakgrunden till det här läses här. Hofors är en liten ort och klart som korvspad finns det människor som informerar mig när Kent går omkring och svär över att det finns en blogg med ord som inte är smickrande för honom.

Dribblandet från Kent består denna dag av en artikel i Gefle Dagblad (journalisten Jonas Harrysson är verkligen het i rapporteringen efter sommarlovet).

Folkhemmets Kent Olsson säger att en kommunal folkomröstning ska initieras och frågan som ska ställas till Hoforsborna är om Skänken ska få stå kvar på Skänktorget eller om den ska flyttas ett stenkast till Skolgatan.

För att en folkomröstning ska kunna hållas krävs det att minst tio procent av de röstberättigade medborgarna i kommunen kräver det. Sedan ska det slutgiltiga beslutet tas av fullmäktige och där kan folkomröstningen stoppas om två tredjedelar av ledamöterna motsätter sig den. Men det kommer inte att bli fallet, enligt Kent Olsson.

– Det är väl bara Socialdemokraterna och Vänstern som skulle motsätta sig det, säger han

Vad är det exakt vi har här nu? Jo vi har en politiker från Folkhemmet Hofors/Torsåker som de flesta i kommunen säger sig veta att han sitter i knäet på Socialdemokraterna och är vad man kallar en nickedocka. En hel del människor som jag talat med säger att han lika gärna kunde byta parti och sluta spela charader. Genom denna artikel så skall innevånarna få uppfattningen av att Kent skulle vara kritisk mot de styrande Socialdemokraterna.

Kommunalrådet Marie-Louise Dangardt, S, tycker inte att en folkomröstning bör hållas. Det demokratiska inflytande som medborgarna redan haft i form av ett 20-tal dialogmöten är fullt tillräckligt, menar hon

Kent skall alltså genom begäran om folkomröstning framstå som ett ombud för ”folkets rättvisa röst”. Vem köper det? Ingen. Möjligen att Kent med sin passion för trafik och regler kan ha viss vetorätt i trafiksituationen som skulle uppstå om Skänken flyttades. Vill nu Kent framstå som en oppositionell röst mot Socialdemokraterna bör han offentligt göra avbön för sina mörka resor in i Socialdemokratins snåriga värld och ta avstånd från tjänster och gentjänster.

Men det finns ett par intressanta saker till i artikeln. Vi tar citatet från Marie-Louise Dangardt igen men lägger till slutklämmen:

Kommunalrådet Marie-Louise Dangardt, S, tycker inte att en folkomröstning bör hållas. Det demokratiska inflytande som medborgarna redan haft i form av ett 20-tal dialogmöten är fullt tillräckligt, menar hon.

Jag har svårt att tänka mig en mer omfattande demokratisk process än den som föregick det här beslutet, säger hon

Om du har svårt att tänka dig en mer ”omfattande demokratisk process” än en rättvist genomförd folkomröstning i samband med att människor ändå går till valurnorna, ja då kanske du skall ta och tänka om. Dialogmöten i all ära, men en folkomröstning är definitivt det bästa sättet att få alla röstberättigandes syn på saken. Och folkets val bör väl respekteras eller hur?

Säg aldrig mer att något är fullt tillräckligt när det kommer till innevånarnas möjlighet att påverka. Det är banne mig inte demokrati.

Höstsäsongen Kör Igång – Jan Bornestig Först Ut Att Dribbla Med Bollen

Redan före klockan sju i morse fick jag två SMS som frågade om jag dels läst Gefle Dagblad och dels var vaken att diskutera artikeln. Det var jag inte. Vaknade först vid 10-tiden och nyfikenheten var naturligtvis enorm med tanke hur viktigt det verkade vara. Artikeln var egentligen två, en i Gefle Dagblad och den andra i Arbetarbladet. Dramatiska rubriker på min ära:

Första känslan jag får är ”Men vad i helvete!! ”. Tankarna skenar iväg och givetvis tänker jag genast på kommunens (eller Jan Bornestigs) projekt med de ”ensamkommande flyktingbarnen” ungefär lika många till antalet som pensionärerna när det inleddes dock med 10 mindre anställda. Man skall inte ställa grupper mot varandra sägs det, men det är tanken jag får innan jag hunnit läsa igenom artiklarna ett par gånger. Det var ungefär det här jag fasade för skulle bli konsekvensen av att inte tänka igenom mottagandet av ”barnen”.

Men när jag sansat mig en smula så inser jag ju att detta kanske kan vara en klassisk ”distrahering  och räddningsoperation”. Man målar upp ett skräckscenario och sen kommer Jan Bornestig in och ”saves the day” och blir hjälten istälet för den skurk han ibland framstår att vara. Kanske för att få avsluta sin tjänst och gå i pension med ett hyfsat avslut liksom. Jag antar detta för ingen normal människa kan ens tänka tanken att montera ned tryggheten för de äldre och sjuka på grund av pengar. Det är inte bara absurt utan rent människofientligt.

Hotet:För att klara budgetramarna inför nästa år krävs ytterligare kraftiga ingrepp.

En nedläggning av äldreboendet Hantverkarn kan minska kostnaderna med 8,4 miljoner kronor.

Det skulle innebära att 18 heltidsjobb försvinner men också att 28 vårdplatser tas bort, att kommunen inte kommer att kunna erbjuda parboende och det blir ännu svårare att skaffa boende åt personer som är utskrivningsklara från sjukhuset

Hjälteinsatsen:Jan Bornestig ställer inte upp på förslaget. Han skriver:

”Jag kan inte som ansvarig tjänsteman föreslå ytterligare ingrepp som innebär en nedmontering av den sociala välfärd som är uppbyggd i Hofors kommun

För att inte måla fan på väggen totalt så griper Kenneth Axling in och slätar ut det dramatiska:

Inte heller Kenneth Axling utesluter en nedläggning av Hantverkarn men anser i likhet med socialchefen att en sådan åtgärd vore kortsiktig.

– Det blir dominoeffekter. Lägger man ner Hantverkarn så står vi med tomma lokaler där, och så vidare. Parboendegarantin kommer vi inte att kunna leva upp till

//

Kenneth Axling (S), ordförande i socialnämnden, stödjer socialchefen:

– Just nu ser jag inga andra möjligheter, säger han.

Han vill inte minska på platserna inom äldreomsorgen och han ser inga möjligheter att minska kostnaderna för försörjningsstödet, åtminstone inte inför nästa år.”

Kanske slår man två flugor i en smäll också. Ni vet skattehöjningen som ledde till att vi har bland de högsta skatterna i Sverige i vår kommun men som skall bli en skattesänkning 2013 kan nu enkelt avfärdas med att vi får ”välja” mellan nedmontering av äldreomsorgen eller fortsatt hög skatt. Politiker och tjänstemän verkar på fullaste allvar tro att begreppet ”ansvarsfrihet” existerar. Så fel ni har!

Test: Adventure Foods Pasta Med Skink & Ostsås

Jag har som jag tidigare skrivit om letat efter en bra, lätt, praktisk men framför allt god mat att bära med sig i ryggsäcken för en kommande personlig utmaning. Hittade av en händelse på Jaktia i Falun, något som såg mycket praktiskt ut. Pasta med ost och skinka från Adventure Food. Vid första anblick stämmer det bra in på lätt. väger bara 140 gram, praktisk eftersom man bara tillsätter hett vatten, återstod att testa hur god den var vilket gavs tillfälle under gårdagens fisketur.

Vid första anblick såg det ut som okokade makaroner täckte med någon form av damm. Innehållet i påsen beskrivs som:

Pasta (vete, ägg, salt), ost (11%), skinka (7%), mjölk, palmolja, potatisstärkelse, paprika, lök, purjolök, salt, peppar, vetestärkelse, kryddor, antioksidant (E330), konserveringsmedel (E250)

E-ämnena är natriumnitrit (E250) och citronsyra (E330). Konserverande och surhetsreglerande ämnen. Sägs ha en hållbarhet på 48 månader vilket kanske är ett minus jämfört med de produkter man tidigare fick i fält inom försvarsmakten där 48 år inte utgjorde något hinder.

I påsen häller man 0.36 liter hett vatten. För egen del så behövde jag inte göra upp en eld eftersom jag kokat vatten och hällt upp på termos i förhand. Allt för att spara lite tid i fiskandet.

Sedan försluter man påsen och väntar 8-10 minuter. Jag vände lite på den under den tiden för att fördela vattnet jämnt. Under tiden så dukade jag upp. Bara för att man befinner sig i skog och på sjö behöver man inte skyffla i sig maten på ett ociviliserat sätt.

Jag hann även med att dra upp ett par abborrar under tiden och jag tror inte det finns en vackrare vy att studera på någon restaurang i Sverige. Jag hade även som syns i bild garderat mig med att ta med krydda i det fall maträtten skulle ha en tvivelaktig smak.

Resultatet såg relativt inbjudande ut även om makaronerna syntes en aning torra. Doftade dock härligt och passande nog hade jag en flaska rött att servera till.

Smaken då? Nja det var definitivt inte det sämsta jag smakat i livet men inte heller det absolut bästa. Pastan var verkligen en aning torr, såsen var god och hade en ostsmak, men det var desto mindre av skinka och betydligt mer av purjolök som tog överhand i smaken. När man tänker på det så har ofta den här formen av mat (och soppor typ Varma Koppen) ett överflöd av purjolök och här blev det som i alla andra rätter för mycket. Baconsaltet gjorde dock sitt för att förbättra maten.

Kontentan av detta test blir att det är praktiskt, lätt och skapligt ätbart. Kanske var jag inte tillräckligt hungrig för att uppskatta maten till fullo. Ett stort plus var den enkla tillagningen vilket gör att man inte behöver någon större utrustning mer än att koka vatten och en gaffel/sked. Minus är purjolöken. Mindre sådan. En portion räcker faktiskt till två personer och är mättande ändå. Betyget blir 3.5 av 5 och det känns som att detta är det bästa jag testat så här långt. Under andra förhållanden skulle det kännas ganska lyxigt att få äta det här och sedan avsluta med en cappuccino i pulverform.

Och jag måste medge att det kändes ganska lyxigt att kunna njuta av drycken samtidigt som jag kunde kroka mört till desserten. Sann livskvalitét!

 

Både Torsdag & Fredag I Samma Inlägg

Vanligtvis brukar det inte bli någon längre sovmorgon. Idag dock en hel timme över normal uppstigning och det är något upplyftande med att få en fet stressfaktor serverad. Jag vet inte i vilken ordning som det där J**la Paypal sätter käppar i hjulet nu. Känns som om jag spenderat nästan 2 veckor på att försöka föra över pengar till ett normalt bankkonto nu. Samma visa varje gång och naturligtvis tar dom ut en högst oskälig summa i ”administrationsavgift” varje gång. Bekanta som använder systemet för internethandel påstår att det ”är såå bra och fungerar sååå smidigt”. Eller hur?

Jag hatar Paypal nästan lika mycket som skäggiga medelålders män som envisas med att äta banan offentligt. Nåja hann med att tjafsa med det systemet några minuter och få i mig en halv kopp kaffe innan jag var tvungen att sticka iväg och göra en del andra sysslor. Den andra kopphalvan när jag kom hem efter någon timme. Jag är en person som behöver en viss struktur i livet kan man konstatera. Med posten kom även böckerna på litteraturlistan inför höstens studier.

Det var faktiskt ingen av dem som jag självmant hade haft begär efter att läsa. Felicia Feldts bok har ju diskuterats flitigt i en tråd på Flashback som jag nog får ta och titta närmare på. Hennes mamma Anna Wahlgren skall tydligen ha skrivit en känd bok om barnuppfostran vilket dottern Felicia haft en del invändningar emot. Leif GW Persson är väl mest känd för sina deckare, men här tydligen någon form av memoarer som trots allt kanske kan vara intressant att läsa. Utan att veta det exakta syftet bakom valet av böckerna gissar jag på att det skall tjäna till en form av jämförelser mellan hur man skriver ned sina minnen.

Det som är bra när det blir lite tillfällig oordning i livet är att kunna plocka fram situationer som istället varit bra. Som gårdagen till exempel. Jag blev ganska förvånad när frun plötsligt ställde sig och grävde efter mask och menade att vi skulle ta den hemmavarande hunden (den andra är på friarstråt)  med ut på sjön för lite fiske. Minst lika oväntat som att hon i samma veva trampade sönder ett jordgetingbo och fick fly fältet med en handfull betesmask. Att vara hund i båten fungerade, men att konfronteras med levande fisk för första gången inte lika mycket.

Han tyckte att det var bättre om fisken var på lite avstånd och speciellt nyfiken var han inte även om han kikade ner i hinken då och då.

Efter att ha undersökt allt som kan vara roligt i en båt valde han dock att klättra upp i knäet och lägga sig och sova. Till skillnad från ”Dr Depths” fiskegalna hund fann han det inte lika roande.

Det kan ju vara så att det var bristen på fisk som gjorde att han tröttnade också. Bara en handfull små abborrar och en ”blänkare” det vill säga mört behagade visa sig under de drygt 3 timmarna vi var ute. Kanske blivit bättre mot kvällningen. Blir eventuellt ett fiskepass under eftermiddagen/kvällen idag om det vill sig väl.

Lyckat Abborrfiske

Som bekant är det ”C&R” eller ”Catch and release” som brukar gälla när vi är ute och fiskar. Mest för att fångsten brukar bestå av gädda och även om det hävdas vara en hyggligt god fisk att äta, så faller det ingen i den här familjen i smaken. Då och då brukar det dock bli en nätt fångst av abborre eller annan mer accepterad matfisk som får följa med hem och frun är en riktig hejare på att filea abborre efter hård utbildning hos svärfar. Nu var det ett tag sedan man fick flertalet större abborrar och gårdagens fisketur i strålande väder gav utdelning. Testade ett område där vi vanligtvis inte fiskar i sjön och idag har jag säkert öppnat kylskåpet 10 gånger bara för att försäkra mig om att det blev en lyckad fångst igår.

Tänk att glädje kan vara en bricka avklädd fisk!

För övrigt tvingades jag igår att klubba ihjäl en gädda också. ”Hur känns det? ” frågade fiskekamraten. Faktiskt lite vemodigt av någon anledning. Liket kommer dock få ett värdigt avslut som kräftbete. Råder ju lite delade meningar om hur bra gädda fungerar som bete för kräftor. I vissa vatten kanonbra, i andra inte alls. Återstår att se efter helgen när rapporten kommer in.

Jaguar I Trafikolycka

Bättre sent än aldrig kan man resonera när man hittar saker man inte hade en aning om. Läser i Aftonbladet att Björn Ranelid varit ute och krockat med sin Jaguar.

Nu har Björn Ranelid delgivits misstanke om vårdslöshet i trafik.

– Min klient förnekar brott. Det är otvistligt att han kommit över på fel sida av vägen, men det är inte samma sak som att han begått brottet vårdslöshet i trafik, säger Ranelids advokat Björn Lindmar

Tur i oturen kanske det var att han inte avvek från platsen efter krocken, det hade ju inte varit sådär jättesvårt att leta reda på registreringsskylten:

Hofors Kommun Spenderar 300 000 På Utredning Om Lekpark

Jag skall erkänna en sak, i det stora hela anser jag att Gefle Dagblad är en tråkig tidning. Den har sina ljusa stunder men det vilar något stelt och tråkigt över lokaltidningen. Jag får känslan av att journalisterna hålls med strama tyglar och att agera som en journalister borde göra, alltså gräva, undersöka, rapportera ligger inte riktigt för dem. Naturligtvis finns det bra skribenter på tidningen, men ibland så kan det kännas att motivationen att göra Gefle Dagblad till en riktigt bra tidning inte riktigt finns där. Arbetarbladet väcker däremot fortfarande intresse, lokalt för Hofors märks en annan aktivitet. Johanna Hejdenberg har gjort ett riktigt bra arbete efter Lynda Lundin som lokalredaktör, för att inte säga ett bättre. Ni som läser lokaltidningarna frekvent kan kanske skriva under på att det varit ett riktigt aktivt år nyhetsmässigt.

Varför denna inledning kan man fråga sig. Jo för första gången på mycket länge noterar jag att Gefle Dagblad och i synnerhet Jonas Harrysson levererat flera intressanta nyheter (minns den här debatten), idag även en god sådan. För både Hoforsbor och utomsocknes inblandade har ju lekparksfrågan i kommunen varit lite av en följetong både i press och här på bloggen. Även i dubbel mening nationellt genom Svenskarnas Parti. En kronologisk sammanfattning av vad som skett under sommaren:

14 juni Hoforshus Förfaller

15 juni Hofors – Kommande Slagfält Mellan Svenska Nationalister & Vänsteraktivister?

25 juni Svenskarnas Parti Vill Göra En Insats För Barnen I Hofors

29 juni Första Lekplatsen Rensad På Ogräs – När Tar Ni Nästa?

30 juni Arbetarbladet – FP Vann Städkrig

30 juni Arbetarbladet – Men De Fick Inte Måla Om Staketen

30 juni Lekparksstädning Gav Rubriker Men Socialdemokraterna Vill Fortfarande Inte Vara Delaktiga Av Samhället

8 juli Svenskarnas Parti Marscherade In I Sandlådekriget

10 juli  Alla Får Vara Med!

Nu startade inte drömmen om en ny fin och praktisk lekpark med allt detta. Den äran skall Kent Andersson ha som på eget initiativ inventerade massor av lekparker tillsammans med sina döttrar förra året. Xamuel Halfvars (V) för att han inspirerades av Kent och lämnade in den motion som fick bollen i rullning. Alla andra borde skämmas, i synnerhet den som lagt ned 300 000 kronor i utredningspengar vilket GD rapporterar om idag:

I investeringsbudgeten för 2012 ligger 300 000 kronor i utredningspengar och i planen för 2013 ligger tre miljoner för själva genomförandet.

I februari tog kommunfullmäktige beslut om att bygg- och miljökontoret skulle ges i uppdrag att utreda bygget av nya lekplatser och att detta skulle göras genom att ta in åsikter från barnfamiljer och andra berörda

Exakt vad är det som kostat 300 000 kronor???  2011 gjordes denna nulägesrapport. Är det den som kostat 300 000 eller är det ytterligare pengar för innevarande år som man beräknar kosta 300 000 kronor? Jag återupprepar summan för den är helt åt helvete. Dessa pengar hade gott och väl räckt till att rusta upp samtliga befintliga lekparker i kommunen.

Trots den positiva artikeln inte heller säkert att det händer ett skit med projektet:

Enligt fullmäktige skulle utredningsarbetet ha påbörjats ”omgående”.

Varför kommunledningen trots det har låtit ett halvår passera är oklart.

Kommunchefen Ulf Strömstedt är på semester och inte tillgänglig för en kommentar.

Chefen på bygg- och miljökontoret, Håkan Eck, har dock ett litet hopp om att de nya lekplatserna – det blir minst två, en i Hofors och en i Torsåker – ska kunna stå klara inom utsatt tid, det vill säga före utgången av 2013.

Men säkert är det inte. Det blir en offentlig upphandling och Håkan Eck vill ogärna göra den på våren då entreprenörerna ofta redan är uppbokade

Med den ansträngda ekonomi som kommunen dras med kan det vara av vikt att rycka i handbromsen innan lekparken kostar lika mycket som tre lekparker, men där barnens bästa försvinner i utredning och konsultavgifter. Och med facit i hand, hade kommunen gett Kent Andersson 300 000 kronor så hade antagligen allt redan vart klart.

Felaktig Granskning Av Vampyr-Annie

Vampyr-Annies ekonomiska äventyr fortsätter att vara en följetong i svensk media. Idag beskriver Expressen hur näringsdepartementet besökte Kolmården för att lära sig kommunicera bättre. Jag ser henne kommentera detta i en intervju och inser att det faktiskt fungerade. Ja alltså att kommunicera som en delfin. På direkta frågor från journalisten så svarar hon med att härma eller kommunicera som just en delfin.

Vi vanliga dödliga kan ju faktiskt inte tolka det som undvikande svar då vi inte har en susning om vad som egentligen sägs på detta dyrbara delfinspråk. Jag tror att de olika departementen lugnt kan gå vidare och hålla sina utbildningar för att lära sig kommunicera på ett mer ”naturligt plan”. Statsministern har ju praktiserat det i åratal:

 

 

Luftaffärer Inget För Hofors Kommun

Dom är knappt på plats och nu ska de säljas ut. Alla som haft den där hemliga drömmen om att äga ett eget vindkraftverk har nu chansen då Eouls Vind AB säljer ut.

Enligt Johan Hammarqvist återstår det att se exakt hur försäljningsprocessen kommer att gå till men klart är att möjligheterna är många. Ibland säljs vindkraftverken vart och ett för sig, ibland säljs parkerna i sin helhet. Men det är också vanligt att verken delas upp i så små bitar som åttondelar. Då handlar det om priser på runt tre till fyra miljoner kronor per andel. Vanligtvis går delägarna då samman och bildar ett driftbolag där inkomster och utgifter fördelas efter ägarandel

Hofors kommun säger sig dock inte vara intresserad i nuläget trots kommunikationschefens säljande argument:

Det är även vanligt att kommuner investerar i anläggningarna eller att kommuners energibolag tar in vindkraften i sin produktion.

– Det är fördelaktigt för kommuner att köpa vindkraft eftersom de kan ta elen till egen förbrukning och då slippa energibeskattningen, säger Johan Hammarqvist.

Hofors kommun har redan ett mindre vindkraftägande via det kommunala bolaget Hoåns kraft, som i sin tur äger aktier i vindkraftbolaget Samkraft.

– Därför är det inte aktuellt för oss att göra ytterligare investeringar i vindkraft nu. Det är inget som vi diskuterat, säger kommunalrådet i Hofors, Marie-Louise Dangardt

Nej med det ekonomiska läget i kommunen så är det uteslutet att investera i flera luftaffärer tyvärr. Hur ”goda affärer” det än tycks vara vid första anblick.