Hoforsbloggen – Lokalt Formaterad/Provocerad

Vanligtvis försöker jag undvika saker och trender som andra bloggare brukar sprida på nätet. Ni vet listor av alla de slag, bilder och kedjeinlägg (ungefär samma sak som tidigare kedjebrev). Men jag blev oerhört nyfiken när jag såg att många skickar ett SMS till 118800 och frågar vad den allmänna uppfattningen om deras sajter är.

Min enkla fråga löd: ”Vad är Hoforsbloggen.se? ”

Svaret: ”Hoforsbloggen är en blogg som handlar om just orten Hofors. Bloggen handlar om återupptäckandet och återupplivandet av Hofors, en ”by” som många anser vara mer död än levande. Bloggens skapare däremot hittar det vackra i Hofors”

Mycket vackra ord minsann. Men det hade ju varit ”roligare” om det kommit svar i stil med vad många andra fått:

Thimmie Backlund, 13: Vad ska jag bli när jag blir stor? Svaret: Att han skulle bli en hyllad författare, men uppföljaren skulle floppa. Thimme skulle därefter ta med sig ”ett hagelgevär ut i djungeln och så att säga ta ner skylten.

Av någon anledning verkar folket på 188800 ha en förkärlek för det där med döden slår det mig. ”Hofors, en ”by” som många anser vara mer död än levande”

”Enligt uppgifter till SOS ska barnen ha sprungit ut på gatan och träffats av en bil som kom farandes med låg hastighet.
Båda barnen uppgavs vara vid medvetande när räddningstjänsten kom på plats. De har nu förts till sjukhus. Det är oklart hur pass skadade de är”

Expressen, Aftonbladet

”Enligt räddningstjänsten har de båda barnen sprungit ut i vägen vid brandstationen i Hofors och då blivit påkörda av en bil i låg hastighet.

De har körts till sjukhus med ambulans.

– Jag vet inte något om skadorna mer än att de var vid medvetande, säger räddningstjänstens inre befäl Magnus Östlund”

Så var man tillbaka på arbetet igen efter fem veckors ledighet och inser att inget egentligen förändrats även om mycket i mitt liv gjort det lite så där halvdrastiskt. Läste någon artikel i en av kvällsblaskorna som sade att man kunde drabbas av hybris eller depression första tiden efter semestern.

För någon dag sedan satt jag med 8-åringen och diskuterade barnprogram. Just ”Farbrorn som inte ville bli stor” och ”Kalles klätterträd” med tillhörande morfar under det var inget hon kände till. Jag visade dem på Youtube men tror inte att de var särskilt intressanta även om hon skrattade tidvis.

Idag tillbaka på jobbet så dök ”Ragnar” upp i minnet. Istället för att sitta och skriva ut rapporter eller sortera pappershögar hamnade jag i något slags dagrömmeri om mitt ”sommarlov”. Doften av grillat, känslan av sprattlande abborre, sovmorgon och andra tokerier var svår att ta sig ur.

”Det finns ingen oro att de inte skulle kunna ta vara på sig själva. När pengarna tagit slut och de börjar bli hungriga skulle jag tro att de kommer hem igen, säger Mikael Hedström. Enligt polisanmälan har killarna haft telefonkontakt med personalen på boendet sedan de försvunnit. Vid hemmet i Torsåker vill man inte kommentera försvinnandet”

En lite slapp inställning till ”barnen” kan man tycka. Är det månne redan dags att från samhällets sida visa att man inte egentligen bryr sig om barn och ungdomar i landet?

”Jag skulle tro att det handlar om ungdomar som vill se något annat än Torsåker, säger Mikael Hedström, presstalesman hos polisen”

På sidan av en skogsväg vid Getbacken ovanför Fagersta (se röd pil och punkt) har människor flera gånger noterat en liten ljus korthårig skygg katt som verkar bo under ett stenröse.

En dålig bild men någon kanske har sett den eller vet om den tillhör någon som bor i området. Den har inget halsband, men eftersom den håller till vid samma stenröse misstänker vi att den inte har något egentligt hem.

Vad är det som gäller när man hittar djur som verkar vara utan ägare? Finns det något katthem i trakten som man måste lämna in den till eller kan man bara ”adoptera” den?

Vid ett studiebesök vid okända fiskevatten (kommer i annat inlägg) passerade jag en trafikolycka som var tvungen att dokumenteras då jag inte såg till vare sig DD, DT, Arbetarbladet eller Expressen

Platsen är korsningen där väg 270 möter väg 80 mellan Hofors och Falun och där man svänger ner till ”Lilla Finland”. Tidpunkten strax efter klockan 17.

9 kilometer från Hofors och 29 från Falun om det kan intressera.

Utryckande Poliser kom från Dalarna och Falun.

Lite osäkert om någon skadats i kollisionen som tagit i det ena fordonets vänsterfront och det andra fordonets högerfront. En vild gissning är att den vita skåpbilen svängt upp från väg 270 och det röda fordonet kommit på väg 80 i riktning mot Falun och svängt ned mot väg 270. Bilderna finns högupplösta om någon så önskar.

De närmaste dagarna skulle jag behöva bra väder, kan sträcka mig till hyggligt väder, men det ser istället ut att bli något slags invasion av förskräckligt väder från Baltikum.

Igår fick jag kännedom om denna händelse i Kungsgården. Det finns all anledning till att uppmärksamma detta om det rör sig en pedofil i trakten. Det är ju trots allt inte många mil mellan just Storvik/Kungsgården och Hofors. Med Engla Höglunds öde i färskt minne, kan det vara av betydelse att hålla vakande ögon över barnen och omgivningen. Samhället har tyvärr utveclats sig så med allt fler sjuka individer på gatorna, många återfallsförbrytare. Kom ihåg: En röst på Vänsterpartiet är en röst för fria pedofiler!!

”Det var i förra veckan som en man stannade till med sin bil bredvid pojkarna när de var ute och gick inne i Kungsgården. Han ville ha vägbeskrivningen till Storvik och ville också att pojkarna skulle hoppa in i bilen för att visa vägen. Pojkarna gjorde inte det och då åkte mannen vidare. Händelsen berättade de om hemma.Händelsen kopplas nu ihop med en man i en bil som strax efteråt hade parkerat utanför Kungsgårdens skola och fotograferade lekande barn på skolgården. Med hjälp av registreringsnumret har polisen fått ett namn, en man bosatt i Skåne”

—

Noterar man en vuxen person/ungdom som ägnar ett överdrivet intresse åt barn skall man givetvis notera personens utseende, bilnummer och det är aldrig fel att gå fram och fråga vad personen har för ärende i området eller med barnen.

”En anställd på återvinningsstationen i Hofors utsattes för både försök till misshandel och ofredande av två män som befann sig på stationen strax före stängning i måndags.

Hon bad dem skynda på eftersom det var stängningsdags. Männen blev irriterade och körde iväg med bilen till en annan avdelning men kom tillbaka och körde i hög hastighet mot den anställde och i sista stund väjde de undan.

Bilens förare klev därefter ur bilen och var hotfull mot henne, bland annat fick hon ta emot rasistiska påhopp.

Händelsen är polisanmäld och det går att spåra ägaren av bilen”

Själv skall jag arbeta och stå i, men jag unnar er alla en riktigt trevlig och glad midsommar var ni än befinner er. Ta det lugnt med snurrdricka och snurrdans så skall det säkert förlöpa bra

Bra morgon va?

I mitt vertikalliggande för att snarast tillfriskna noterar jag på SVT Forum att debatten om Gazaremsan och all uppståndelse kring bordningen av hjälptransporterna pågår. En het potatis där även Iran nu hotar med att lägga sig i. Efter Mehmet Kaplans replik är det så dags för utrikesminister Carl Bildt att besvara några frågor gällande militärattachens närvaro i Israel och import av vapen och utrustning. Carl Bildt en mycket kompetent man på rätt plats framstår plötsligt inte lika ”fläckfri” som tidigare.

DN: Skepp till Gaza kan komma att tillåtas

DN: FN-chefen vill ha utredning av räd

DN: Ny ”Frihetsflotta” ska sjösättas

SvD: Iran skickar hjälp till Gaza

Aftonbladet: Iran skickar två fartyg till Gaza

Expressen: Carl Bildt – Det föder extremism och isolering

Förra arbetsveckan gick fort och med största sannolikhet var det förtjänsten av de tre lediga veckorna innan som gjorde susen. Vanligtvis brukar jag vara så trött att jag stupar i säng när måndagen kommer men denna gång förvånansvärt pigg och jag stod till och med ut att trängas med pensionärer och hemmafruar i jakten på ytterligare souvenirer från Edens Lustgård. Hann till och med anlägga en mindre örtplantage och salladsodling till sommaren.

Under veckan som gått har det hänt en del saker. Jag har fått mig en del tankeställare vilket jag återkommer inom kort med. Vidare uppdagades ett mord på bakgården. Först såg det bara ut att vara en liten skogsmus som lagt sig för att sola och fått en hjärtattack, senare syntes tydliga bitmärken i nacke och på ryggen.

Det fanns givetvis en uppsjö av misstänkta gärningsmän. Området skall ju hysa en hel del katter sägs det. Dock är den huvudmisstänkte vår egen monsterkatt (fast han ser ut att ha tappat lite av ett monsters framtoning på sistone). Kan man bära hem döda harpaltar kan man nog kirurgiskt bita ihjäl en mus också.

Tog lite tid innan jag hittade honom och kunde få svar på en annan fråga jag ställt mig denna vecka. Var kommer alla fästingarna ifrån? När man ser honom ligger han allt som oftast på en stol och hårar ner stolsdynan, ligger i sin korg på övervåningen, äter eller försöker slita en rosa tygflamingo i bitar. Sen försvinner han och är borta en hel natt eller en hel dag. Tydligen gillar han att ligga i grönskan och slappa. Såg oskyldig ut till musmordet så det var ingen idé att väcka honom för att höras i mordfallet.

Jag fick göra mig av med liket på egen hand…..

En haspelrulle och 7 wobblers för 211 spänn inklusive frakten måste anses vara en ganska god affär. Börjat inse att Tradera faktiskt kan ge bättre affärer om man bara tar sig tid att titta runt och orkar bevaka sina bud. Tyvärr fungerar det lite som att besöka Rusta eller annan kedja med krims-krams. Lätt att köpa saker man inte visste att man behövde innan man gick in.
Vad är era bästa Tradera/Blocket/e-Bayköp?

”Olyckan inträffade klockan 03.42 i morse när en bil och en crossmotorcykel krockade i centrala Hofors.

– Det finns inga vittnen till olyckan, men det verkar som att bilen och crossmotorcykeln har färdats åt samma håll på vägen. Av någon anledning har de sedan krockat, men det är oklart hur det har gått till, säger Christian Lundback, vakthavande befäl vid polisen i Gävle och Bohuslän, till Aftonbladet”

—

”Olyckan inträffade vid halv fyra-tiden i centrala Hofors. Bilens förare och mannen på motorcykeln omkom. En man i 25-årsåldern, som också färdades på motorcykeln, skadades allvarligt och fördes till Gävle sjukhus. Expressen”

—

”Två män i 25- respektive 35-årsåldern omkom och ytterligare en man skadades allvarligt i en krock mellan en bil och en crossmotorcykel natten mot lördagen i Hofors, rapporterar Sveriges Radio Gävleborg, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet”

—

”Olyckan ska ha skett med en crossmotorcykel och en personbil inblandade. En 35-årig man på motorcrossen och en 27-årig man i bilen avled i olyckan. Ytterligare en man som åkte på motorcrossen är allvarligt skadad och befinner sig på Gävle sjukhus.

Enligt polisen ska motorcykeln ha kört bredvid bilen och sen kört in dess sida, var på bilen voltade. Olyckan inträffade 03.42 i natt. Kyrkan i Hofors hålls i dag öppen för stöd under dagen och en krisgrupp har upprättats. Gefle Dagblad”

—

”Olyckan ska ha skett med en crossmotorcykel och en personbil inblandade. En 35-årig man på motorcrossen och en 27-årig man i bilen avled i olyckan. Ytterligare en man som åkte på motorcrossen är allvarligt skadad och befinner sig på Gävle sjukhus.

Enligt polisen ska motorcykeln ha kört bredvid bilen och sen kört in dess sida, var på bilen voltade. Olyckan inträffade 03.42 i natt. Kyrkan i Hofors hålls i dag öppen för stöd under dagen och en krisgrupp har upprättats. Arbetarbladet”

”Flera ljus står tända på trottoaren. En grupp ungdomar kommer dit och lägger ned en bukett blommor.

– Han var alltid glad, omtyckt av alla säger en tjej som kände mannen som körde motorcykeln.

Hofors kyrka håller öppet under dagen för att ge stöd. Kommunens krisgrupp har också kallats in. Arbetarbladet”

Men vad gäller vid skadeglädje? Riskerar man då bara att bli besviken i onödan?

Historiskt så vet jag att det varit relativt vanligt med droger i Hofors. I synnerhet hasch och en hel del amfetamin. Min egen ”debut” skedde tillsammans med kanske en tredjedel av skolklassen från gymnasiet ståendes på en av Folkans toaletter. Endast en visste hur man skulle nyttja den bruna biten vi köpt av en äldre kille. En 33 cl ölflaska krossades och en 50-öring lades i halsen. Sedan blandades tobak och delar av haschbiten och vi turades om att dra i oss rök och hålla den inne så länge vi kunde. Eftersom samtliga redan var ganska berusade av alkohol så kräktes några stycken nästan omedelbart och kunde inte känna någon annan effekt än illamående. Andra sade sig vara ”höga som hus” men jag betvivlar det eftersom referenspunkter saknades. Efter den upplevelsen var det bara ett par tre stycken som fortsatte nyttja just hasch och de slöt sig samman med äldre killar som nyttjade det dagligen. Det blir ett slutet sällskap som delar en hemlighet och nyttjare hittar varandra märkligt fort i en folksamling. I dagens Arbetarblad finns två artiklar som visar att mycket kanske inte alls förändrats från den tiden.

Polisen: Droger är inget undantag för Hofors

Vill inte att någon skall uppleva det här

 Sedan den där kvällen på Folkan i Hofors så har jag då och då stött på droger i alla dess former i livet. Människor som missbrukat amfetamin på daglig basis utan upptäckt från omgivningen. ”Man lär sig fungera med det” är ett exakt citat en person gav mig. Han lärde sig en massa annat också till slut. Att skaffa fram pengar till behovet när ett arv efter hans far sinat. Jag skulle kunna berätta en massa tragiska historier som bara skulle bekräfta den föreställning som icke-drogande människor har. Om stölder, inbrott, prostitution och uppgörelser mellan olika grupperingar i kampen om ”marknaden”. Men bilden som de flesta har stämmer mycket bra och det slutar oftast inte heller bra. På en så pass liten ort som Hofors trots allt är (och minskande befolkning) är det ytterst viktigt att man tar tag i problemen med hårdhandskarna. Polisnärvaro, sociala myndigheters närvaro och absolut jävla viktigast; föräldrars närvaro.

—

Vid Valborgsmässoaftonen anordnade Hofors HC bland annat en föräldravandring. Något som kan utvecklas vidare med en vuxennärvaro varje helg och om möjligt även vardagar(under lov tex) utan att bli ett medborgargarde. Sätt upp ett litet ”partytält” centralt och bemanna med föräldrar som kan vara till hjälp om något sker, finns nog en och annan affärsidkare som sponsrar med kaffe och bulle också (Läs Spar-Arne). Det är era/våra barn det handlar om så någon timme kan man nog lägga ned på lite civilkurage. Skulle nog ha en dämpande effekt på det busliv som så många klagar över på nätterna också. Det stoppar inte drogernas frammarsch, men det kan vara avgörande för någon enstaka individ att se att vuxenvärlden engagerar sig.

Vore roligt att höra vad ni läsare har arbetat med tidigare i era liv, vad ni gör nu och vad ni har för framtidsplaner gällande sysselsättning. Har ni ett speciellt drömjobb som ni kanske arbetar med eller skulle kunna tänka er?

Hur många skulle våga satsa på ett eget företag i dagsläget och i just Hofors?

En lite småmärklig sak jag hittat är en liten notis i blanketten för hindersprövning:

”De som är halvsyskon får ingå äktenskap/registrera partnerskap efter tillstånd av Länsstyrelsen.

Detsamma gäller de som är helsyskon genom adoption. Om du bifogar tillstånd av Länsstyrelsen ska du inte fylla i detta alternativ”

Är detta verkligen så vanligt att det måste upplysas om?

Minns ett halvsyskonpar från min uppväxt som det cirkulerade rykten om att de gillade varandra mer intimt än ”godnattkramar”. Grabben fick en massa stryk för sitt ogudaktiga beteende och insåg väl det olämpliga i att fingra på syrran nattetid. Hängde sig visst senare i livet. Jag undrar hur komplicerad uppdelningen av dödsboet hade varit om dom hade varit gifta. Att systern fick laglig rätt som hustru till bohaget och de andra syskonen och föräldrar fick finna sig vara utan om barn med tre öron och ett halvt ben ej funnits med i bilden.

Det har ju debatterats och diskuterats hur olika vi män och kvinnor är. I böcker påståtts att kvinnor är från Venus och män brutala grottmänniskor. Att vi är olika i våra förfaranden torde vara uppenbart för de flesta. Kvinnors benägenhet att använda många ord för enkla saker och istället för rakt på sak sväva en smula i vad som sägs och vad som menas. Naturligtvis en generalisering av könen, men det ligger ändå en hel del i påståendena. Ett vanligt påstående som flertalet kända relationsexperter brukar ta upp är behovet av en ”grotta” för män. Grottan kan vara en soffa, en bil eller en båt på sjön. Det är dit män drar sig tillbaka för att grunna över olika problem som skall lösas. Kvinnor kan agera likadant men ändå fungera med andra saker under tiden. Kanske är det en sådan plats som jag skapade när det röjdes upp bland gamla kartonger. En plats att dra sig tillbaka på och fundera.    

Tog sin tid att sortera verktyg och småpinaler, men när det var klart kändes det faktiskt som en trygg liten grotta där jag kunde sitta och pilla på fiskebeten, sortera skruv och leka med popnittången samt förvara hemliga fyrverkeripjäser i

Jag tror de allra flesta har antingen ett garage eller en plats där samma tankefrid kan uppstå. Oavsett om det nu är en sjö eller annat. Män är i regel inte impulsiva i sina funderingar och agerande även om det givetvis förekommer. Sanning eller myt?

Dessutom konstaterade jag som ovan att sortera skruv var en ypperlig terapi när man behöver sortera sina tankar.

På självaste nyårsaftonen konstaterade vi ju att vi hade ett dödsfall i familjen. Ingen verkade vara särskilt upprörd men ett liv är ett liv och någonstans bör det hedras vid sin död. Tyvärr har liket legat bortglömt i en byrålåda på farstubron och idag när jag skulle flytta denna byrå kände jag en märklig odör. Det var hamstern som lämnade odören genom en plastburk och plastpåse märkligt nog. Det har ju påståtts att råttor inte luktar som död, men detta bevisar motsatsen anser jag. Ägarinnan var fortfarande i skolan så jag passade på att omsorgsfullt spika ihop och måla ett litet kors för den tilltänkta cermonin under körbärsträdet.

—

Lustigast var nog när 7-åringen kom hem och fick informerat om att idag skulle den lille rackarn äntligen få komma i jord (även om det var ovigd sådan). Hon ställde sig på farstubron och skrek över till den jämngamle grannflickan:

-VILL DU KOMMA PÅ BEGRAVNING IDAG!!!

Kan ha låtit en aning lustigt i grannskapet faktiskt. Men det blev jag som dödgrävare och tre stycken 7-åringar som var närvarande vid salige Herr Alfts sista färd.

Det sjöngs inga psalmer, fälldes inga tårar, men flickorna ägnade åtskilliga minuter till små blomsterbuketter att pryda graven med. Rörande ändå på något vis.

Vila i frid Herr Alft!!

En rolig nyhet är att partier kan enas om vissa saker i samhället. Som skolväsendet till exempel.

Spelar ingen roll hur mycket man älskar själva orten, den är på dekis och kan man inte skapa arbeten så kan man ju i vart fall skapa de framtida bästa arbetarna/företagarna på orten. Bra grundskolelever borgar ju för bra gymnasielever och möjlighet att etablera specialinriktade gymnasium på orten inom tex IT eller natur och fiskevård.

Hittade en artikel från 2008 om Jojje Holm som fastnade i en maskin på Ovako och klämde sönder tre fingrar när han sommarjobbade. (Klicka på bilden för fullständig artikel)

Det har ju börjat en ny säsong med sommarjobbare och nyfikenheten om företaget och cheferna lärde sig något av historien är naturligtvis intressant. Ändrade man sina rutiner och inställning? Hur gick det för Jojje med handen?

—

Minns själv från min ungdom hur ett av mina första sommarjobb innebar att man placerade mig på skrotgården med en jättelik skärbrännare och efter 10 minuters introduktion fick gå lös och ha sönder allt de transporterade dit till mindre bitar. En önskedröm för en ung grabb kan man säga. Förstöra och få betalt för det. Tidvis var det ganska jobbigt eftersom arbetet även innebar att skotta järnspån från järnvägsvagnar dagar i sträck. Det var givetvis mindre roligt. Året efter var man tillräckligt gammal för att få skotta slagg under maskinerna i Ringverket, ibland med kylvatten och olja upp till midjan. Då och då kom någon arbetsledare doftande alkohol och gav oss nya instruktioner. Sen försvann de och gick inte att hitta på dagar. Semestertider kanske gjorde dåtidens chefer/arbetsledare slappare. Fredagarna grillade vi mest hela eftermiddagarna och drack öl på arbetstid. Har man samma ritualer fortfarande?

Det har ju blivit några inlägg om nedskräpning i Hoforsnaturen samt om Naturbilar tidigare. Det finns relativt mycket skräp i naturen runt Hofors, vilket är synd. Bara några meter från en rejäl tunna i galvaniserad plåt har man droppat färgburkar och motordelar.

Och när jag ställde mig för att studera naturen närmare med gylfen öppen såg jag något konstigt inklämt mellan två grenar. Avslutade mina ”behov” och plockade upp det och konstaterade att det var en naturbil om än av annat slag. Cooper Maserati Forumla 1 Grand Prix Racing Car från Corgi Toys.Sånt här är ju jättespännande och i synnerhet när man hittar den mitt ute i skogen bara sådär. Lätt solblekt, trasig sidoruta på höger sida men i det stora hela mycket gott skick. En snabb Googling säger mig att det finns ett visst värde om än kanske mer nostalgiskt sådant. 2007 värderades den till mellan 50 och 0.50 pund beroende på skick, dagspriset numer mellan 60 och 5 pund beroende på skick.. Spännande att se den i sin ursprungliga färg och med orginalkartong. Wikipedia avslöjar att den är från 1967. ”In 1967 by the Cooper-Maserati F1 car (156) painted blue”. En känd liten krabat således.

Prismässigt inget större fynd men känslomässigt mer betydande. Kan inte låta bli att undra om den tidigare ägaren blev ledsen av förlusten och ännu tänker tillbaka på den eller om den kanske inte hade någon betydelse alls och helt enkelt lämnades åt sitt öde någon gång under historiens framfart.

Jehovas Vittnen kom på besök idag och lämnade två tidningar. Ärligt talat blir jag lite orolig när det finns bruksanvisningar för ett altare och text om att börja offra saker för förlåtelse. Är den sista stunden kommen?