I denna ledare/krönika av Kennet Lutti omnämns de nyblivna företrädarna för Nationaldemokraterna på orten:
”Jag går in på Nationaldemokraternas hemsida; folklig uppslutning när partiet firade 1 maj. Budskapen samstämmiga, ut med varenda främmande. Riv uppehållstillstånd och sätt de mångkulturella på en pråm eller buss för transport till hemlandet. Ingen pardon. Fosterlandet ska bli helvitt igen, som det var för tusen år sedan.
En fascistisk ordning, nu också i Hofors. En arbetslös medelålders man i täten, en kvinna känd för sina begränsade insikter om världen bortom Hofors sluter upp som god tvåa. De vill förvandla sin hembygd till nationellt föredöme, inte en svartskalle inom kommunens gränser.
Ledaren, han heter Ulf Lindström, kördes ut ur Sverigedemokraterna, för apart. Ett steg från högerextremism till fascism, eller nazism. Lindström pratar på om mångkulturen, fängelser och fosterlandet.
Nationaldemokraterna föredömligt tydliga; vi önskar ett etniskt renat Sverige. Svårt i praktiken, hela servicesektorn skulle braka samman. Men teorin känner inga begränsningar. Lindström, arbetslös, drömmer om ett jobb, kanske som pizzabagare”
Åtminstone Kennet Lutti måste ju vara glad att Nationaldemokraterna dykt upp på hans bakgård med tanke på ”kärleken” han hyser för Sverigedemokraterna:
”Aldrig ett ord till försvar för sverigedemokraterna i dessa spalter”