Kategoriarkiv: Pyssel & Knåp

Rita En Teckning Till Spar-Arne

Spar-Arne har tröttnat på de tomma lokalerna i Rubinen, och vill inför en inspelning med produktionsbolaget som tillverkar en dokumentär om Hofors för SVT, fylla de tråkiga ytorna med färgglada teckningar. Närmare bestämt 500 stycken skriver Arbetarbladet:

Teckningar och berättelser. Det efterlyser Arne Evertsson som driver Sparköp i gallerian Rubinen i Hofors centrum. 

– Jag blev så trött på det bruna pappret i rutorna på de tomma lokalerna så jag tänkte att jag ville uppmuntra till lite kreativitet, säger han om initiativet.

Arne Evertsson, eller Spar-Arne som han kallas i folkmun, vill tapetsera glasrutorna till de två tomma butikslokalerna i Hoforsgallerian med teckningar. Därför efterlyser han nu 500 målningar av barn.”

Den som redan nu har passerat in igenom den norra ingången har kanske noterat att det sitter stora pappersark till höger innanför dörrarna.

rubinenIdén kom från en övning som politiker och tjänstemän genomförde under framtidsstrategidagarna i Älvkarleby,  där varje person fick chansen att skriva in dels ett personligt minne i Hofors tidslinje, men även händelser i smått och stort som haft påverkan eller medfört att Hofors förändrats till det som det är idag, den sista sektionen var visioner om hur framtiden skulle se ut. Det hade kunnat bli ett mycket intressant projekt för att dels belysa invånarnas egen del i historien med personliga noteringar, men blev troligen forcerat av produktionsbolaget som hellre ville ha en filmsekvens än något som kunde bevaras, sammanställas och tillföras vår lokalhistoria. Som synes kom projektet inte med några mer specifika instruktioner utan blev lite av en ”en-mans-show”.

Men själva idén är förträfflig. Med modern teknik där nästan alla har en kamera i sin mobiltelefon medför ju att vardagshistorien kan dokumenteras dagligen från alla vinklar och håll. Kommer man bara på ett bra sätt att samla in bild och kanske en kort text som beskriver innehållet eller en upplevelse i samband med ögonblicket, har historian skrivits och dokumenterats. Kanske något liknande Instagram som samlar upp det som berör just vår kommun. Något att finurla vidare på.

Matchreferat Från En Tuff Auktion

En hel del människor har haft åsikter kring hur och var denna auktion ägt rum. Många menade att en försäljning på en internationell arena skulle ge fantasisummor, och många utländska intressenter som förstörde min nattsömn sedan nyheten om papperslappen spreds var rent oförskämda för att de inte fick chansen att lägga bud på vad som anses vara lite av en ”helig graal”.

Aftonbladet – Fynd i rymdskeppet – ”Helig graal för samlare”

Gefle Dagblad – Peter öppnade Star Wars-leksak – fann något som väcker intresse i hela världen

Uppståndelsen handlade alltså om denna tillsynes anspråkslösa pappersbit.

14

Det skulle dock visa sig att det fanns ett enormt intresse för just denna pappersbit. Utan att nörda ner mig allt för mycket, så avslöjar det en hel del för den inbitne samlaren om tillverkningen och distributionen av Kenners klassiska leksakslinje en hel värld känner till oavsett om man gillar den eller inte. Kanske var det enda gången den var synlig för allmänheten, tittade upp likt en hajfena och försvann i djupet hos en sann entusiast. Vad som sker med den kommer givetvis att bli intressant.

Jag för min del bestämde mig för att auktionera ut den i det förnämliga och främsta forumet för vintage Star Wars-prylar i Sverige, SSWC, Swedish Star Wars Collectors. Det har sedan mitt eget nyfunna intresse gett mig både fakta, humor och en insikt i de riktigt stora samlarnas värld. Därför kändes det helt naturligt att även ge medlemmarna chansen att ropa in detta märkliga objekt med tillhörande Millenium Falcon i låda naturligtvis.

13

Auktionen lades ut i går vid 18-tiden, och exakt 10 minuter senare lade Budgivare 1 startbudet på 1200 kronor. Någon timme senare följde budgivningen så här:

Budgivare 2: 1300

Budgivare 3: 1700

Budgivare 4: 2000

Budgivare 3: 2100

Budgivare 1: 2450

Sedan lugnade det sig för kvällen. Tidigt idag startade ett budgivningskrig mellan två kamrater.

Budgivare 4: 2700

Budgivare 1: 2850

Budgivare 4: 3100

Budgivare 1: 3300

Budgivare 4: 3500

Budgivare 1: 3725

Sedan avstannade hela auktionen och tiden började ticka ut. Auktionen hade en ”antisnipe-regel” vilket innebär att varje bud efter 20.59 medför en förlägning av auktionen med 5 minuter. Detta för att undvika ett fenomen där man sitter och prickskjuter på sekunden för att kapa åt sig vinst i en auktion. Här ges samtliga en chans att matcha buden. Det var även här det blev otroligt nervkittlande. En ny budare kastade handskarna och gav sig in i matchen:

Budgivare 5: 3950

Budgivare 1: 4250

Budgivare 5: 4400

Budgivare 1: 4650

Budgivare 5: 4900

Budgivare 1: 5150

Budgivare 5: 5255

Budgivare 1: 5425

Budgivare 5: 5555

Budgivare 1 höjer till 5650 och frågar sin moståndare om objektet kommer att stanna i Sverige vid vinst. Svaret är att det skall det.

Budgivare 5: 5850

Budgivare 1: 6050

Budgivare 5: 6150

Budgivare 4 dyker upp igen: 6300

Budgivare 1: 6450

Budgivare 5: 6555

Tiden rinner över den ursprungliga tidsramen på grund av ”antisnipe-regeln” och en ny budare kastar sig in med full kraft.

Budgivare 6: 6800

Budgivare 1: 7100

Budgivare 6: 7500

Budgivare 5: 7700

Budgivare 6: 8100

Budgivare 5 kastar in handduken och tackar för en god match.

Budgivare 1: 8550

Budgivare 6: 8700

Budgivare 1: 8850

Utmanarna får se sig besegrad av budgivare 1 som är Henrik Kvarnlöt, lite av en legendar i samlandet av Star Wars-prylar. Mycket intressant artikel om honom här. Det känns otroligt skönt att veta att en seriös samlare som Henrik kommer förvalta den här biten papper och det ganska slitna rymdskeppet.

1

Den absolut dyraste begagnade Millenium Falken som sålts i samlarforumet. En auktion som uppskattades av många andra samlare som måste ha ställt klockan, fixat popcorn och fick se en ohyggligt häftig kamp. Vad objektet egentligen skulle värderas till får vi kanske svar på i framtiden, men jag är en mycket nöjd säljare och jag hoppas köparen tycker likadant. Kanske letar han reda på denna Derek och vi får svar på gåtan om varför han bestämde sig för att lämna den i objektet.

Gefle Dagblad – Hoforsbo fick 8850 kronor för Star Wars-skepp med dolt budskap

Suddenly it happens !!

My closer acquaintances know my somewhat morbid passion for Star Wars, and especially collecting the toy line that came during my childhood. It all started a couple or three years ago when I suddenly found that my parents saved every toy from childhood, and I decided to take it home and maybe put it on any kind of display. Anyway, I started reading a lot on the internet and realized there was a huge interest in it here. Lots of preferably males, who still gathered and a lot to pathological levels and prices. It’s been very interesting to discuss old memories, learn something new and see other people’s collections. There are collectors who have matchless possession of things that have not been opened since the production in the late 70’s yet, and prices on it, you can certainly find out.

Anyway, I’ve had it a bit like a hobby to buy into larger collections and then carve it up and resell for a generally better price. During the summer I bought a carton which included this treasure.

13

A Millenium Falcon in 1979 and manufactured by Kenner as it should be. It was something the 10-year-old little blogger always wanted but never had to lay hands on so it was a bit of an almost religious experience to stay in the box. The feeling was soon over, because then it’s often things, the desire and ambition rarely met at the goal.

8

In the absence of diversions, I decided to devote a little time to clean the toy. Dusty and filthy passage of time. Something rattled inside and I decided to disassemble it and see what it was.

1

A piece of paper that come off a piece of dried tape.

2

At first I thought that this must be some kind of joke. Decided yet to show pictures and ask in one of the discussion groups where many avid collectors there. It was a reaction that I might not have expected direct and questions if I could think of selling both the toy box and the notes flowed into the messages. Apparently it’ll be something completely unique or as someone called it a ”holy grail” of any kind.

Since I now do not find myself with my collection at that level that a small piece of paper with a message is something I started going on so I have decided to sell it on the asking price basically what I have given. Should be exciting to see what the final price will be and if someone manages to find the back story to why this Derek during a night shift decided to write the text and tape it to the inside of a boy toy.

Plötsligt Så Händer Det!!

Mina närmare bekanta känner till min smått sjukliga passion för Star Wars och i synnerhet samlandet på leksakslinjen som kom under min uppväxt. Det hela började egentligen för ett par-tre år sedan då jag plötsligt fann att mina föräldrar sparat varenda leksak från barndomen och jag beslutade mig för att ta hem det och kanske sätta det på någon form av display. Hur som haver så började jag läsa en hel del på internet och insåg att det fanns ett enormt intresse för det här. Massor av företrädesvis män, som fortfarande samlade och en hel del till sjukliga nivåer och priser. Det har varit mycket intressant att diskutera gamla minnen, lära sig något nytt och se andras samlingar. Det finns samlare som har makalösa innehav av saker som inte öppnats sedan tillverkningen i slutet på 70-talet ännu, och priserna på det kan ni säkert lista ut.

Hur som haver har jag haft det lite som en hobby att köpa in större samlingar och sedan stycka upp det och sälja vidare för ett oftast bättre pris. Under sommaren köpte jag in en kartong som bland annat innehöll den här klenoden.

13En Millenium Falcon från 1979 och tillverkad av Kenner som sig bör. Det var något som den 10-årige lille bloggaren alltid önskat sig men aldrig fick lägga händerna på så det var lite av en nästan religiös upplevelse att få hålla i kartongen. Känslan gick ganska snart över, för så är det ju ofta med saker och ting, att önskan och strävan sällan uppfylls vid målet.

8I brist på förströelser bestämde jag mig för att ägna lite tid till att rengöra leksaken. Dammig och lortig av tidens gång. Något skramlade på insidan och jag beslutade mig för att skruva isär den och se efter vad det var.

14

En papperslapp som lossnade från en bit torkad tejp.

1 2

Först tänkte jag att detta måste vara någon form av skämt. Bestämde mig ändå för att visa bilder och fråga i en av diskussionsgrupperna där många inbitna samlare finns. Det blev en reaktion som jag kanske inte förväntat mig direkt och frågor om jag kunde tänka mig att sälja både leksaken, kartongen och lapparna strömmade in som meddelanden. Tydligen så ska det vara något fullkomligt unikt eller som en person benämnde det en ”helig graal” av något slag.

Eftersom jag själv nu inte befinner mig med mitt samlande på den nivån att en liten papperslapp med ett meddelande är något jag går igång på så har jag beslutat mig för att sälja det vidare med utgångspriset i princip vad jag själv gett. Skall bli spännande att se vad slutpriset blir och om någon lyckas leta reda på bakgrundshistorien till varför denna Derek under ett nattskift bestämde sig för att författa texten och tejpa den på insidan av en pojkleksak.

Getostens Förtrollade Värld

Du har för mycket fritid” brukar mina vänner säga och syfta till mitt obotliga intresse att spendera tiden med att lära mig nya saker eller ägna mig åt vad som kan ses som märkliga projekt. På sistone har jag funderat över varför jag inte kan vara förtjust i getost. Den har ju en lite udda karaktär och hur jag än försökt så har det liksom aldrig blivit en riktig kärlek till den. Jag tänkte inte bli långrandig om själva osten, det kan man fördjupa sig på till exempel Wikipedia.

Osten görs alltså av det här kreaturets mjölk på samma sätt som man gör annan ost, fast företrädesvis med råvaran från en ko (hört talas om att det fungerar även från älg):

Get

Smaken är i grunden lite sötaktigt bitter, men antar det kan variera en aning. Det går att tillaga den på massor av sätt, men jag testade under helgen två varianter.

Getost1

En version var kort och gott bara att placera osten på ett fat, stänka på en gnutta havssalt, färskmalen svartpeppar, finhackad gräslök och basilika och ett stänk tabasco och toppat med en finare olivolja. Serverades med ett glas rött och blev inte alls tokigt. Ostens karaktär fanns fortfarande kvar som majoritet, men smakade betydligt bättre med tillbehören.

Getost2Lördagens version hamnade mellan två ungsgrillade bröd. En hamburgare av högrev med en del klassiska tillbehör som isbergssallad, rödlök, saltgurka, jalapenos och rikligt rikligt med söndersmulad getost på toppen och sedan försiktigt överringlad med en svårfångad BBQ-sauce. Jag hade nämligen turen att lägga beslag på 2 exemplar vid sista släppet.

ShowMeKan inte säga annat än att jag överträffade mig själv och att platsen över de mest lyckade matexpreimenten nu har en delad plats med getostburgaren och den egna kreationen ”Jazz-mackan”.

Jag kan även se en potential med gestost på pizza i framtiden. Hur tillreder ni denna märkliga produkt?

Hoforsbloggen Med Nytt Utseende

Hoforsbloggen ser idag lite annorlunda ut som någon kanske konstaterar. Det har under en tid funnits önskemål att anpassa sidan bättre till mobiltelefoner och vi gör väl ett försök och se om det är bättre så här.

Mobilversionen:

Nydesign

Webbversionen

Webbversionen

Jag tar tacksamt emot åsikter om hur den nya designen fungerar och förslag på vad som kan utveckla Hoforsbloggen. (Ps Hans, att lägga ner den är inget alternativ så bemöda dig inte med en kommentar 😉 ).

Lördagssvepet

Jag inledde morgonenmed att skriva klart det manus som skall fungera som underlag för slutpresentationen av en av kurserna jag studerat. Efteren dryg halvtimme kände jag att jag var tvungen att samla lite kraft och tog en tur runt i vår kommun. Torsåker håller på att ramas in vackert av höstskruden och förhoppningsvis är det samma strålande väder imorgon när bygdemarknaden går av stapeln. Senaste uppgifterna gör gällande att det blir ett 40-tal knallar som kommer och kränger varor. Lägg därtill alla andra aktiviteter så förstår ni nog att Hofors blir i det närmaste folktomt imorgon.

 

Storloppisen i Storvik gav inget av intresse. Istället chansade vi och premiärbesökte biståndsgruppens lokaler i Böle. Mycket fina grejor, men det kändes smått hopplöst även där tills jag tog grandslam i form av detta:

Spel

Klassiska Jägersro från alga och ett komplett nästan orört set Meccano. 20 plus 30 spänn men jag gav en hundring för den goda sakens skull. När jag skulle betala flockades farbröderna runt lådan och med lyriska blickar berättade glada minnen från sin barndom om just Meccano.

Mecano3

Själv är jag lite för ung för att ha ägt något sådant själv (undantaget plastversionen som fanns ett tag), men hade förmånen att utöva bygglädje med farsans gamla set. Försvann under de tidiga åren så nu är nostaglin på hög nivå.

Mecano2

Samtliga dokument och garantier fanns kvar i lådan också.

Mecano1

En mycket givande loppislördag med andra ord.

När jag ändå fann mig själv så nostalgisk så tog jag en tur till Time för att införskaffa nostalgigodis till lördagskvällen. Dom har mycket av det vi glömt. Nickel till exempel, men valet föll på gammeldags Kolabönor.

Kolabönor

På väg därifrån ringde min partikollega Kent Andersson och frågade om jag visste vad som hände i gamla Blå Källaren/Kolgrillen. Så sent som igår passerade jag med frun och hon uttryckte att det var synd och skam att lokalerna stod tomma. Idag händer det alltså något där. Full aktivitet.

Kolgrillen

Skall Hofors berikas med en ny restaurang så hoppas jag att det inte blir ytterligare en pizzeria, och hamburgare har vi redan excellenta varianter av på Viva. Nej en redig kött och fiskrestaurang står på önskelistan. Med kött och olika varianter av potatis kommer man ohyggligt långt. Vi får se vad som sker, men hör ni något så hojta till.

Höst-Helg

Idag sitter jag och sliter mitt hår och försöker anpassa en pianoslinga till rätt bilder för avslutande projekt i studierna. Efter fem dagar med samma sak är det lite läskigt hur toner kan stanna kvar i huvudet även långt efter att jag slagit av datorapparaten. Vaknade till exempel runt tre inatt och tammetusan gick inte melodislingan i huvudet då med. Bilderna får jag ingen ordning på och animationerna lever sitt eget liv. Det är alltså mitt helgnöje det.

Projekt

 

Andra nöjen som man skulle kunna ägna sig åt denna helg om man har tid är som jag skrev i onsdags allt från nattklubbsnöjen till kulturella och idrottsliga arrangemang. Det är dessutom strålande fint väder och perfekt att bege sig ut i naturen för att plocka bär eller svamp. Vore jag er så skulle jag särskillt leta lite extra i skogarna runt Tolven där den uppmärksamme kan finna riktigt bra ställen med kantareller. Dessutom är det dags för ”Lyskväll” vid Edsken under lördagskvällen, något som är en upplevelse i sig. Trevlig Helg!

Smygpremiär För Radio Hofors

Det är lite av en smygpremiär för ett projekt som inte ens officiellt har startat. Jag och Daniel Thimerdal funderade lite hur man bäst kan sälja in idén och insåg att man förvisso kan presentera möjligheterna med att utveckla en egen radiokanal, med bild och prat, men den sanna passionen i hela ärendet ligger ju i att faktiskt höra hur det skulle kunna låta i etern runt vår kommun. Så därför presenterar vi Testsändning nummer 1. Man får nästan lite gåshud av hur bra det är 😀

Från Fantomen Till Axewitch – Serietidningarnas Underbara Värld

Jag håller som bekant på med ett litet sidoprojekt sedan en tid där jag studerar tidsandan i serietidningar.

Så mycket mer än en serietidning – Tidsdokumentation av högsta klass

Invandringsdebatten 1974 – Från serietidningarnas värld

Tidigt här på kvällskvisten hade jag tänkt tända grillen, ta en öl och slappna av eftersom jag blev klar en dag tidigare med veckans studieuppdrag. Tre minuter efter att jag tänt grillen och insett att inte ens med ett paraply skulle det här fungera, gav jag upp och färdigställde maten inomhus. Som efterrätt började jag bläddra i en hög med serietidningar som jag införskaffat på någon loppis men inte hunnit med att sortera in. Valet föll på Fantomen, nummer 26 från 1978. Själva serierna har jag på något sätt växt ifrån, men inte den tidsanda som återfinns på insändarsidorna.

Fantomennr261978

Här fastnade jag i synnerhet för den efterlysning en ung musiker tagit sig tid att skriva ned, posta ett gammeldags brev till Fantomenredaktionen och sedan antagligen fått vänta i månader innan det var hans tur att publiceras.

Denny Printz

Jag har sett många liknande insändare i serietidningar, men den här gången satte namnet mig i djupa funderingar. Kände jag inte igen det?

Med teknikens underbara lösningar hade jag snart listat ut varför jag kände igen det och vad som egentligen hände med David Printz från den gamla Fantomentidningen. Han startade förmodligen ett band och kom senare att spela i 80-talsbandet Axewitch och senare i Sleazy Rose. Då var han 15 och idag har han hunnit blivit 51 år gammal. Självklart är jag nyfiken på att höra hur det gick mellan annonsen i Fantomen och Axewitch. Vi får se om jag kan få klarhet i det.

Helgläsning X 2

Äsch nu är det helg så nu skall jag sluta tjata om politiken på flera dagar, Men innan det vill jag slå ett slag för en mycket bra artikel som analyserar valet i Hofors förra söndagen. Jonas HarryssonGD har varit i Hofors och kollat läget och detta är kanske den bästa artikeln jag läst om lokalpolitiken i Hofors på mycket länge. Snyting mot etablissemanget.

Valdeltagandet i kommunvalet i Hofors steg med knappt två procent. Men bland de som röstade valde 27 procent att lägga sin röst på Sverigedemokraterna, Folkhemmet eller Hoforspartiet, det vill säga på partier som står utanför det politiska etablissemanget. Lägger man därtill blankrösterna och de strax över 1 400 personer som inte röstade alls så var det 45 procent som valde något annat än de ”gamla” riksdagspartierna.”

Andra som GD möter i Hofors centrum några dagar efter valet tror att invandringen till Hofors har gjort att många sökt sig bort från de etablerade partierna. Mot det talar dock att Sverigedemokraterna ökade relativt lite i Hofors. Hoforspartiet, som inte har profilerat sig som invandringskritiskt, tycks ha satt stopp för en större SD-uppgång.”

Det andra jag vill tipsa om hör hemma i en galax långt långt bort från Hofors men har ändå en absurd koppling. Jag vet inte om ni frekventa läsare uppfattat att det tillkommit en sida på Hoforsbloggen.

Leksakshörnan

Under leksakshörnan tänkte jag lyfta upp lite tankar och funderingar kring en växande marknad och intresse i stora delar av världen. Leksakssamlandet som blivit otroligt popluärt hos kanske i synnerhet min egen generation. Jag har inte svaret på varför, men från mitt eget perspektiv tänkte jag bjuda på bilder och text förknippat med det nyväckta intresset.

Årets Sista Nostalgirunda

Igår spenderade jag ett antal timmar på att åka runt i närområdet på lite olika loppisar. Någon hade annonserat att det var sommarens sista öppetdagar så det gällde att passa på. På det första stället träffade jag en charmant dam som berättade om sin verksamhet och lokalerna hon huserade i. Vi kom genast in på marknadsföring, turism och lokalpolitik. Loppisar har ju blivit en otroligt populär aktivitet. Man vill strosa runt, titta på gamla saker som man minns och annat som man inte alls har någon erfarenhet av men som ändå är intressant. Det är ungefär som att gå på ett musem med gamla saker fast man kan köpa föremålen om man vill. Just i Gästrikland och i vår trakt finns åtskilliga loppisar. Kan man kalla sig ”Björnriket” eller ”Glasriket” så varför inte ”Loppisriket”?

Här skulle man kunna sätta upp en webbsida med aktuella loppisar och auktioner, men även trycka en länskarta som pekar ut de permanenta loppisplatserna. En gemensam marknadsföring för hela länet eller ett par grannkommuner alltså. Vår, sommar och höst (ja även de vinteröppna ställena) skulle öka sin försäljning och få fler besökare och sidoaktiviteter som fika och andra sevärdheter lokalt skulle följa med på köpet. Billig investering med brutalt god utdelning vill jag påstå. Kan bli en realitet på ett par månader och färdigt inför nästa loppissäsong. För vår kommun alldeles ypperligt. En tanke jag tar med mig alltså.

 

Mina egna fynd denna dag då? Ja det blev en hel del eftersom jag även arbetade lite på uppdrag av andra entusiaster i andra delar av landet. Det finns många olika slags samlare och kan man hjälpas åt att hitta rariteter är det bara bra.

a1Till exempel lyckades jag förhandla till mig att köpa skyltningsmaterialet på ett ställe. En box att förvara sina leksaksbilar i från 1976. Det var dagens dyraste inköp poch slutade på 50 spänn efter lite förhandling. Värdet för en samlare ligger mellan 20 dollar och 80 dollar beroende på skick. Bra bytesobjekt för mig och kanske stor behållning för någon annan.

a2

Ett annat fynd som jag redan har spekulanter på trots att den är ganska sliten och saknar ett blåljus är denna bil från Corgi. Tillverkades 1976 och alla som känner till Batman eller ”Läderlappen” vet vem Jokern är. I sin glans dagar var det nog ett riktigt fräckt fordon får någon unge. Idag är det svårt att hitta fina exemplar och absult inte med orginalförpackningen som nedan.

a3

På ett annat ställe fann jag något intressant för 70 spänn. Köpte det inte, men var nyfiken på vad det kunde vara.

b1

Efter lite forumdiskussioner visade det sig vara ett ”Battle Zones Night Attack Micro Machines Military Playset” .

b2

Antagligen något som kom ut långt senare efter min egen barndom eftersom jag inte alls kände till det. Komplett kan man få allt från 29.69 dollar till 179.32 dollar. Själva värdet i många av dessa saker är alltså väldigt personligt. Ett annat exempel är dessa som jag köpte för 2 kronor styck.

b3

Jag samlar själv på Star Wars och dessa hade jag inte. Det är någon form av samlarsak från Kelloggs Frosties. För 2 spänn styck tyckte jag det var ett klipp och en rolig bisak till den ordinarie samlingen. Döm om min förvåning när jag eftersökte information om dessa och fann att i USA ville man ha 150 dollar för dessa. drygt 1063 svenska kronor.

b5

Ren galenskap alltså. Saknade man någon figur i Sverige kunde man enligt uppgifter bara ringa och få dem hemskickade gratis. Amerikanare verkar galna i huvudet i många avseenden.

b4

Ett annat fynd som följde med i ett enastående erbjudande att fylla en banankartong hur mycket man fick plats med för 15 spänn, var denna lilla väska. Inte heller där mitt eget intresse men det var enormt svårt att ens hitta saker som intresserade mig tillräckligt för att få följa med i kartongen. Ser ganska kul ut, var i gott skick och den får nog fruns systerson i present. En banankartong ja. I den blev det mest böcker, hittade bland annat en bok som avhandlade Karl XII som fältherre, Alexander Solsjenitsyns ”Den första kretsen”, aldrig öppnade från 1969 och 1966 års matrikel över de nordiska ländernas Tempelriddarorden. Mycket intressant eftersom det återfanns en hel del kommuninvånare från just Hofors också.

 

Nog om leksaker och annat. Dagens stora behållning var en hel del gamla kokböcker med lustiga titlar.

c1

Boken om potatis, Gretas prisbelönta mat, Rätt med ättika och Mat ur burk. Alla från tiden då det fanns riktiga husmödrar och uppfinningsrikedomen för att spara på hushållskassan var enorm. Bara en sådan sak med ättika som knappt någon av dagens moderna kvinnor har kunskap om att använda. Och hur man skapar festmåltider av burkmat, ja det går nog över allas vårt förstånd, men tydligen fungerade det. Jag vill lyfta fram i synnerhet två av fynden mer.

c2

Den första för att det här med gamla tiders smörgåsbord gått förlorat. Förr i tiden, till och med under min egen barndom fanns det smörgåsbord överallt och det var inte förknippat med dagens julbord som många tror. Nej det var läckerheter på vita linnedukar och sockerdricka i 33 cl flaskor av glas. Grandliden i Storvik minns jag speciellt. Smöret var hyvlat så det såg ut som ostrullar och det misstaget gjorde man endast en gång. Sedan är det mycket fina illustrationer i häftet också.

c3

Något annat som man nästan aldrig mer ser är den svenska landgången. Ni vet ett underlag på vitt bröd och sedan godsaker staplat på hög ovanpå. Den här foldern fann jag stor förtjusning i.

c4

Massor med förslag på ”topping” och med den lilla finessen att man kunde vika ihop den för att få variationer. Har ni sett på maken va 😀

c5

 

 

 

Dokumentärtips: Comic-Con

Jag berättade för ett drygt år sedan om att en serietidning kan vara så mycket mer än just bara ett tidsfördriv i pappersform. Igår fick jag nöjet att se en riktigt underhållande dokumentär, ”Comic-con Episode IV: A Fans Hope”. Jag tror allvarligt inte jag både skrattat och blivit så rörd av en dokumentär på mycket länge. Åtminstone inte skrattat för jag såg ju också ”The Cove” och ”Blackfish” (hittar efter att jag publicerat detta inlägg en artikel om just Blackfish i Expressen) tidigare i år och där satt jag mest och önskade att alla vi människor på jorden kunde begå kollektivt självmord och låta de andra raserna på jorden leva ifred. Jag känner även i skrivande stund att något svart och ilsket reser sig i bröstkorgen när jag tänker på det, så jag skall inte gå in närmare på dessa två dokumentärer mer än att alla skulle se dem.

Comic-con

När det kommer till just serietidningar så är jag förvånad över hur många ungdomar som aldrig läser och vissa knappt känner till vad en serietidning kan göra. För ett par år sedan var jag tvungen att beskriva en serietidning ungefär som en laptop, fast en mer manuell sådan där man sköter sidbutena med sina egna fingrar för att få fram webbsidorna i följd. Serietidningar är typ det nästbästa det här livet har att erbjuda, för det ger en viss moral och etik i sina berättelser, möjligen ålderdomlig sådan eftersom det mesta handlar om svart och vitt (inte bara bokstavligt) och vad som är gott och ont. Man kan ju även driva skämtet långt som med Fantomen och låta honom skaffa trädkoja, fru, ungar och tama djur. Personligen upplever jag det som ett dråpslag mot den klassiska serien och jag slutade läsa när Fantomen plötsligt skulle byta blöjor och storhandla. Fantomen måste dessutom ha varit en av de allra första även som superhjälte att stanna hemma med barnen medans frun Diana åkte och arbetade för de Förenta Nationerna. Nåja kanske inte hela sanningen att det var enda orsaken, Fantomen och jag växte isär men än idag har jag alla gamla fina nummer kvar och kan uppskatta det som en samling där omslagen ger ljuva påminnelser om barndomen.

 

Passion i samlandet kanske. För dokumentären Morgan Spurlock (Supersize Me) producerat handlar om ren och skär passion för superhjältar, serietidningar, dator och TV-spel och inte minst för alla filmerna som producerats genom åren på temat superhjältar eller science fiction. Människor vallfärdar i hundratusentals för att delta i konventet i San Diego. Comic-Con har allt i sina genrer och biljetterna säljer slut i år före. Man klär ut sig till sina idoler, njuter av samtal med de allra största filmstjärnorna, köper tidningar, filmer, spel och actionfigurer för miljoners miljoner dollars. Personligen kan jag identifiera mig i passionen många av människorna som visas upp även om det som vanligt går till nästan sjuklig överdrift i många fall. Man får även följa aspirerande serietecknars strävan efter att bli erkända, deras nederlag, uppgång och ett ungt par som träffades på konventet och sedan bestämmer sig för att fria inför Kevin Smith som själv är en återkommande gäst eller ”nörd” som han kallar sig. Är man inte intresserad av vare sig film, serietidningar eller datorspel ger dokumentären ändå mycket på grund av just passionen som jag tjatar om. Betygsmässigt får den 5 av 5 möjliga. Se den helt enkelt.

En Samlares Funderingar

Den observante följaren av Hoforsbloggen kanske noterat att det inte bara är fiske, ishockey, lokalpolitik och sarkasm som är huvudintressena. Nej det ingår lite annat också som författandet, seriesamlandet och kanske just nu största intresset, gamla leksaker. Förutom att jag själv varit väldigt noga med mina egna saker så har jag gjort fantatiska fynd på sistone via både loppisar och auktionssidor. Upptäckte idag att det kanske blivit aningen för mycket och att samlandet på något sätt hamnat ur kontroll. Därför tog jag lite ledig tid till att titta hur andra samlare ordnat det för sig. Något sådant här skulle jag kunna tänka mig visar prylarna ganska bra och tar inte alltför stor plats.

Display

Samtidigt som det är en väldigt egoistisk hobby, så slog det mig att jag kanske skulle vilja visa upp den för andra. Och tänk om andra också kunde ha sina montrar på samma plats, ja det skulle ju bli lite som ett samlarmuseum. Vore inte det något för Hofors? Ett utrymme centralt eller längs Faluvägen, där lokala samlare kunde turas om med utställningar?

Jag vet inte om det skulle fungera rent praktiskt, det blir ju en hyra och en del el som kanske inte dras ihop i brädrasket. Men en dagdröm kan man väl ändå få ha. Tills vidare funderar jag på att noggrant kategorisera och fotografera föremålen och visa upp i Hoforsbloggens bildarkiv. Det kommer nog ta sin tid, men kan vara vettigt ur många synpunkter. Bland annat att förevisa de föremål som jag vill sälja eller har dubletter av. Nåja, ytterligare ett projekt att grunna på.

Odla Majs

Det tidigare inlägget hade naturligtvis en rubrik som var meningen att röra om lite. Den första responsen människor hade var ”Men vad i hellskotta sysslar han med nu?? ” Sen trillade poletten ner och de allra flesta verkar ha begripit syftet. Så kan det vara. Som vanligt när man skrivit något obehagligt så skall man följa upp med ett gulligt inlägg om husdjur eller annat trams. Jag väljer att ge ett trädgårdstips. Odla sötmajs. Det tar cirka två veckor från att fröerna är planterad tills ett resultat syns. Sedan går det fort. Bara det senaste dygnet har majsen växt två centimeter, och det är ju riktigt kul när man kan följa utvecklingen så snabbt. Förra året så fick vi höga fina plantor men ingen majs, i år är jag bättre förberedd på hur man skall hjälpa majsen på traven med pollinering.

Majs

En Riktigt Livad Lördag…

Efter en intensiv vecka med både det ena och det andra varvat med lite arbete var det tänkt att kvällen skulle vikas åt en helkväll på klubben ”Jag Får Spader”. Ikväll spelar nämligen Kory Clarke, Welfare och Drunken Autopilot. Men vid närmare eftertanke och en titt på arbetshögen som jag skjutit på en vecka, så bestämde jag mig för att tillbringa kvällen i hemmets lugna vrå. Jag hade nämligen en misstanke att det kunde blivit en och annan ”snurrdricka” intagen och då vet man ju hur det kan bli dagen efter. Kanske bra att jag tänkte efter före och kan ta tillvara även på söndagen till fullo. Insåg dock senare att det där med arbetsmoral en lördagskväll inte riktigt var min grej så jag började surfa runt bland mina favoritsidor och hamnade slutligen på Hjälte Samlar. Där hittar man alltid spännande saker och denna gång ett tips om hur man visar sin samling i displayskåp.

Hjälte

 

Stillsammare Hobbyaktiviteter

Betydligt stillsammare aktiviteter än fotboll som man kan ägna sig åt, är samlandet av specifika föremål. Som bekant har jag snöat in en del på just leksaker. En lagom tidskrävande hobby som man ägnar sig åt när man har tid att strosa runt på loppisar och antikaffärer. Ibland är man som säljare mycket medveten om värdet av sina varor, ibland inte, och ganska ofta har det inget annat värde än det nostalgiska. Men ett tydligt uppsving på föremål fråm 50, 60, 70 och 80 har jag noterat på samlarforum. För några veckor sedan fann jag den här.

Stål

Jag har i dagsläget ingen som helst aning vilken tillverkare den kommer ifrån. Men den är tung och charmig i sitt inte helt perfekta utförande. Om någon vet något så hör gärna av er. Kanske finns svaret i ett annat fynd jag gjort. I vilket fall så kommer ingen försöka sparka en i huvudet när man utövar denna hobby.

Bok

Fin Elastolin

En halvtimmes strosande på en loppmarknad gav mig senare kunskaper om Elastolin. Först antog jag det var ett speciellt material men det visade sig vara ett tyskt leksaksmärke med anor från tidigt 1900-tal. Kanske mest kända för detaljerade figurer av den tyska krigsmakten som dessa dagar antagligen inte skulle få säljas, dels på grund av den krigiska naturen och mycket på grund av man kanske inte vill se sina barn sitta och leka med sådant här.

Hitlertoys

 

Mitt eget loppisfynd som jag bestämde mig slå till för är förvisso också lite eller ganska mycket av en krigisk och människoutplånande karaktär. Som ni alla vet gick inte ursprungsbefolkningen i Nordamerika segrande ur historien. Fem kronor stycken och tretton till antalet.

indianer

 

Jag har funderat en hel vecka på om jag verkligen ville ha dessa och igår segrade habegäret ordentligt. Som tur var fanns de också kvar på loppisen. Lite robust vackra på något sätt. För en ynka tia följde även den här huskulissen med.

Hus

 

Minns att jag hade ett likadant som ung och det saknas ett par klisterlappar på byggnaden. Dock gav en diskussion på ett leksaksforum lösningen, en leksakssamlare har reproducerat nya klistermärken och det går alltså att återställa huset som det skall se ut om man nu vill. Det kan ju ta bort en del av charmen att veta att det sitter nyproducerat på gamla föremål. När jag dessutom letar information om Elastolinprodukterna inser jag att jag lekte med det mesta som ung. Redan då var det 30-40 år gammalt. Måste ha varit världens mest lyckligt lottade unge misstänker jag.

Fler Loppisfynd

Det blev även en spontan söndagsloppis. Totalt tre platser som besöktes. Hade stora spenderarbrallorna på och gjorde av med ofattbara 30 kronor. För det fick jag flera fantastiska saker. Bland annat en handfull serietidningar från 70-talet i gott skick. Leksaker som numera är samlarföremål och det kändes nästan som om jag lurade säljaren när jag fick betala en krona stycket och sajter som Tradera och leksaksforum betraktar värdet till både en och flera hundra gånger om. Och det är väl så det skall vara. Att man kan göra fynd. Överlag är antikhandlare och loppisförsäljare så medvetna om vilket värde saker har och tar priser efter det.

Fynd

 

Man blir lätt biten av att gå omkring på loppisar. Ungefär som att gå på ett museum där man för en spottstyver kan ta med sig föremålen hem. Jag har ju tyvärr helt glömt bort tjusningen med det sedan jag sist eftersökte bra loppisar i området Hofors/Storvik/Sandviken etc. Idag får jag alltså ta en funderare över vilka föremål jag skall behålla och vilka jag själv säljer vidare. Trots att man skulle vilja äga allt, är det antagligen bäst att inrikta sig på det man verkligen vill samla på.

Från Grammofonstift Till Anarkistens Hemkokbok

Fortsättning på inlägget innan så återvänder vi till herrmagasin, 80-tal och nostalgi. Det föll sig nämligen så under gårdagen att grammofonstiftet behagade avlida. Någonstans i mitt minne hade jag sett ett reservstift. Rimligen borde det ligga i en utav två lådor på vinden så jag satte igång att leta.

d1

 

Det blir lätt så när man tittar i gamla lådor att tiden flyter iväg. Fastnade i något tusental gamla fotografier, några gamla böcker och andra små tingestar som väckte minnen. Ett av de märkligaste fynden var dock en form av ”kokbok”.

d2

 

Minns att jag blev eld och lågor när jag såg reklamen för denna bok eller snarare lilla häfte i just en herrtidning. På den tiden fick man skicka in en summa med frimärken för att senare få ett svarskuvert med trycksaker. Exakt vad jag skulle ha den till är nog fortfarande en obesvarad fråga. Men det finns en del lustiga recept.

d3

 

På något sätt kan jag förstå att kokboken hamnade i en låda och föll i glömska. Inget ens mor skulle låta en baka eller koka i köket. När jag läser den idag undrar jag om det orsakade en hel del händer och fingrar bortsprängda av andra ynglingar som testade recepten.

d4

Foto & Bild: Två Säsonger Med Hofors HC

Ishockeysäsongen är som bekant slut och när jag nu sitter och sammanfattar den här perioden med två säsonger i Hofors HC är det med hjälp av 2466 bilder och nästan 9GB videoklipp. Väcker många roliga minnen till liv och exakt vad jag skall göra med allt detta återstår att se. En tanke var att både mina och Isabelle Sandgrens bilder skulle utgöra grunden för en hyfsad fotoutställning för de ishockeyintresserade senare. Kanske även för människor som bara njuter av ögonblicksbilder.  Isabelle har fotograferat otroligt mycket på isen och jag mest på sidan eller ”bakom” isen. En del av dessa 2466 bilder kan ni nu se i Hoforsbloggens fotoalbum här.

HHC

 

Det finns en hel del bilder som jag är extra stolt över att ha fångat, andra med sämre kvalitét, men alla är i stort sett ögonblicksbilder från en verksamhet som inte enbart är den publiken får se på isen, det vill säga tre gånger tjugo minuters stångande med motståndare.

1 2 3 4

Svensk Film: Star Wars – Threads of Destiny (2014)

Lite på samma tema som inlägget innan handlar det om film och saker man inte hade en aning om. Denna morgon snubblar jag bokstavligen över något helt fantastiskt. En ny Star Wars-film, den är gjord i Sverige, gjord på en budget av 6000 dollar, har en ”ekonomisk journalist”  i huvudrollen och den är gjord i Sverige. Ja just det i Sverige.

Produktionen har tagit 9 år och är inte en officiell uppföljare till de ursprungliga filmerna, den får mer betraktas som en hyllning av beundrare och anhängare till George Lucas fantastiska filmer (sex i skrivande stund men snart sju).

SWfan

 

Det märks att dessa Star Wars-fantaster lagt ner sin själ i arbetet. Mer om produktionen återfinns under denna länk. Den 110 minuter långa filmen har engagerat massor av människor med expertis inom områden som specialeffekter och ljud. Skådespelarna är glada amatörer och en av huvudrollerna innehas av ekonomijournalisten Carolina Neurath. Någon recension kan jag inte bjuda på just idag, men glädjande nog, kan alla som har intresset se filmen i sin helhet här.

Det är bara att plocka fram popcornhinken och bänka er.

Fynd I En Pappkartong Betydligt Värdefullare Än Anat

Som frekvent följare av Hoforsbloggen så har det nog inte undgått någon att samlarintresset för klassiska leksaker eller ”Actionfigurer” vilket låter häftigare, har återupptagits på äldre dagar. Det är något med Star Wars helt enkelt. Intresset har därför fått mig att söka upp diverse forum och diskussionstrådar fär äldre samlarobjekt (Ja leksaker då!). En smått obegriplig värld med entusiaster snudd på värre än vinsnobbar och frimärkssamlare. Man vet oftast allt om sina prylar. Vem som gjorde dem, hur de såldes och vad det nostalgiska värdet på föremålen skulle kunna vara. Igår slog det mig att visst hade jag sett några märkliga figurer i en låda. Fotade och lade ut det på ett leksaksforum.

CC!

 

Det visade sig ganska snart att vad jag betraktade som skräp tydligen var mycket ovanliga och eftertraktade samlarföremål. Se där. Vem hade kunnat ana det. Så ovanliga att knappt Google kunde ge ledtrådar vad det var exakt. Slutligen hittade jag en sida som kunde avslöja att det var tidigt 80-tal, en produkt som inte alls såldes i stor omfattning, inte alls i USA där dom verkligen är eftertraktade.

CC

 

Jag fick dessutom genast en amerikan som ville köpa föremålen för några hundra dollar. Blev lite avvaktsam och tänker att det här måste jag nog gå till botten med. Värdet är antagligen större än vad som erbjudits. Så tänk på det alla ni som rensar ur era garderober och kastar saker. Av två viktiga skäl skall man alltid ta en eller två funderare. Det kan ha ett värde för någon, det kan faktiskt vara så att bara för att det är gammalt är det inte obrukbart. Miljömässig vinst dessutom.