• Video: Framtida Hagaparken?

      6 comments

    Entré Hofors har nu publicerat videoklippet som visar hur Hagaparken skulle kunna komma att utformas. Lämna gärna en kommentar under klippet vad nu tycker. Intressant inte minst för mig som lokalpolitiker och senare kanske skall ta ställning i frågan om projektet.

  • En Fråga Om Budget Eller Människor

      0 comments

    Under Arbetarbladets insändarsidor återfinns en fråga ”Budget eller människor”:

    Till de som är vägansvariga på Hofors kommun som inte sätter fart och röjer undan snöhögar och plogbrinkar som finns i varje gatuhörn och korsning i kommunen.

    Jag kan förstå att det kan bli dyrt för en liten kommun med ansträngd budget men vad är viktigast, budget eller att det ska hända någon allvarlig olycka på grund av att det är dålig sikt och dylikt?

    Nej! Ta nu ert förnuft tillfånga och sätt lite fart så att vi invånare i kommunen slipper utsätta oss för fara.

    Den svenska indianen

     

  • Socialdemokraterna Kallar Till Extra Medlemsmöte

      0 comments

    I dagens Gefle Dagblad finns en intressant artikel som i huvudsak avhandlar ett kommande medlemsmöte för Socialdemokraterna i Hofors, men ändå visar på att det är långt ifrån klart hur det blir med Eons planerade vindkraftspark på Tjärnäsberget.

    Boende i området har klagat, framför allt kring Edsken, politiker från vänster till höger har uttryckt skepsis och kommunens speciella arbetsgrupp för vindkraft, bestående av både politiker och tjänstemän, har i förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplanen satt 1 300 meter som minsta avstånd mellan bostadshus och vindkraftverk.

    Det senare skulle omöjliggöra en etablering av det slag Eon planerar på Tjärnäsberget.

    Men trots att mycket tycks tala emot projektet återstår det ännu att se hur kommunen slutligen ställer sig till det.

    Socialdemokraterna har ännu inte bestämt sig och den lokala partiledningen tycker att frågan är av sådan vikt att man på ett styrelsemöte nyligen beslutade att behandla den på ett extra medlemsmöte.”

    Det är fler aspekter man bör se ärendet ur, och jag tror de flesta partierna i Hofors har en svår fråga att ta ställning till. Det är lite av en vågskål om miljön i naturen och boendemiljön. Hur kommer det till exempel bli för en framtida utökad turistnäring i Hofors? Det är otroligt mycket pengar som står på spel för i synnerhet Eon.

  • Hagaparken – Så Kan Den Utformas

      2 comments

    Det har ju varit en del inlägg under veckan om hur Hagaparken kan komma att se ut om bland annat ”Växthusprojektet” skulle bli en verklighet. Det är en lång väg dit, kantad av politiska beslut och en hel del arbete på Bygg och miljökontoret. Allmänheten skall också få möjligheten att tycka och tänka till kring det framtida området. Här finns dock en del bilder på förslag. Det skall finansieras, utredas vem som skall driva det och i vilken form men det ser onekligen väldigt spännande ut. (Klicka på bilderna för fullständig storlek)

    Haga1
    Haga2

    Haga3

    Haga4

    Personligen så börjar tankeverksamheten att spinna när jag ser översiktsbilden och i synnerhet området norr om Hagaparken. Som ni vet är det ett litet stråk mellan parken och hembygdsgården där det idag bara finns resterna av nedbrunna byggnader. Om ”växthusprojektet” skulle bli verklighet så föreslår jag att man på samma gång anlägger ett stråk från Hagaparken mot hembygdsgården, vidare förbi gamla kallbadhusets pool och fram till ankdammen och kyrkan och tillbaka. Här finns ju fantastiska möjligheter att till exempel låta Hofors Kolare slå upp ett par stugor satsa på att visa upp brukskulturen och det gamla järnverket i ett ”utomhus-museum”.

     

    När bilisterna stannar till för att sträcka på benen, handlat sina grönsaker och blommor kanske man vill ta en kortare promenad och då mötas av både ett kulturarv och vackra vyer.

    V1 V2

     

    I princip hela Storgatan skulle få en ansiktslyftning om man också lade till möjligheterna jag skrev om i juni förra året.

    V3

    ”Ett naturligt område för att anordna marknader, loppisar och andra kulturella evenemang”

    De nödvändiga investeringarna skulle främst bestå av asfalterad gångbana och belysning för att man även med funktionshinder lätt skulle kunna ta del av hela stråket. Är detta inte en genial idé så säg ;)

  • SKF-Trädgårdar

      0 comments

    I dagens nätupplaga av Gefle Dagblad lyfter man åter projektet om växthus i Hagaparken.

    En idé som dock tycks ligga bra till är att bygga växthus för odling av exotiska grödor. Ett projekt i socialnämndens regi har hos tre olika EU-fonder ansökt om totalt 19 miljoner kronor i projektmedel.

     Beviljas ansökan ska kommunen skjuta till lika mycket pengar.

    – Det blir i så fall i form av arbete. Vi ska inte gå in med 19 miljoner i kontanter, säger socialnämndens ordförande Kenneth Axling, S.

    30–35 personer väntas kunna jobba i verksamheten och det ska i så fall vara de som står längst från arbetsmarknaden som i första hand erbjuds plats.

    Planen med att just odla exotiska grödor är att de inte säljs av den etablerade handeln och att verksamheten därför inte blir något hot mot exempelvis livsmedelsbutikerna på orten.

    Det är alltså inte beslutat att det blir just detta projekt, men onekligen så öppnar det sig ju möjligheter:

    Kommunalrådet Marie-Louise Dangardt, S, poängterar att det än så länge inte är klart om det över huvud taget blir någon ändring av detaljplanen – och om det blir det så är det inte klart vilken typ av verksamhet som i så fall skulle kunna etableras i parken.

    – Det finns flera olika idéer, säger hon.”

     

    Men det är faktiskt inte första gången som Hofors+Ovako (SKF)+Växthus skulle komma att sammanföras. Idag hittar jag något mycket intressant som jag själv inte hade en susning om.

    SKFträdgårdar

    Bergström anställdes så vid SKF trädgården i början av 50-talet. Hans far arbetade där sen tidigare. Växthusen, drivbänkar och stora land för potatis och grönsaksodling låg nedanför Värna skolorna och österut. I närheten låg bl.a. också Trädgårdsmästarbostaden och en jordkällare. Idag ligger marken där detta fanns inne på Ovakos industriområde.

    Bruksträdgården hade utvecklades med tiden och vid en renovering av växthusen 1953 plockades bl.a. vinstockarna bort. De omhändertogs av botaniska trädgården i Uppsala där de skall finnas kvar än idag. Det fanns tre växthus varav ett kortare som kallades för ”gurkhuset”. Där odlades gurkor i stort sett året om. I det växthus där man hade mer exotiska växter fanns också persikor och vindruvor. Under senare år odlades druvor utomhus mot växthusens gavlar. Dessa plantor vart aldrig så stora men gav goda druvor. En tegel byggnad värmdes med olja för att vara varm under vinterarbetena. Till anläggningen hörde också en gigantisk valvad slaggstenskällare på ca 6x25m med bingar för bl.a. potatis.

    Det man odlade mest på de stora landen var potatis, kål och kålrötter, morötter, rödbetor. Dessa skiftades runt efter några år i något som kan liknas vid växeljordbruk. Som gödsel användes den dynga man fick från SKFs stall som då fortfarande hade två hästar för mindre transporter.

    I drivbänkarna blandades gödsel med halm och täcktes med jord för att bilda varmbänkar. Där sattes bl.a. uppdrivna purjolöksplantor. Sand lades runt plantorna, fönster lades på och så fick det hela snöa över. Tack vare förbränningen höll sig temperaturen i bänkarna till 15-20’c. Vid midsommar kunde purjolöken skördas. Kryddväxter odlades egentligen aldrig. Vid den här tiden hade de flesta Hoforsbor tillgång till något mindre land och var van att odla t.ex. kryddor till husbehov.

    Störste leverantören av fröer var Weibulls. Endast i undantagsfall togs egna fröer och då från någon udda växt. Vissa blommor, som pelargoner och margeritor, tog man in på hösten och tog sticklingar av. Hornspån och benmjöl användes som näringstillskott för blommor. Man följde en tabell som visade de olika sorternas behov.

    Kompostjord, det enda som användes till blommorna hämtades från ca 5st högar som var upp mot 30m långa. Materialet bestod till stor del av alla löv som krattats ihop i brukets alla trädgårdar. Här hämtades också jord till rabatterna i samhället. Länk till infosida

     

  • Bokdöden Kryper Allt Närmre

      0 comments

    Det är en ”Kulturell katastrof” sägs det i artikeln i Gefle Dagblad. 4 av 10 av landets kommuner har inte längre en egen bokhandel. För egen del så har det blivit så att jag beställer böcker via internet i största möjliga utsträckning, det är praktiskt, jag får tag i det jag vill ha eftersom det sällan finns just de böcker jag söker i en fysisk bokhandel. Innan jag återvände till Hofors kunde jag dock frekvent strosa omkring i stadens bokaffärer och köpa kontorsmaterial (av någon anledning brukade jag alltid göra det när jag kände mig lite låg) och titta på utbudet. Ibland blev det något spontanköp på rea. Tiderna har ju också förändrats. Många av dagens ungdomar läser inte, många andra nyttjar surfplattor och datorer för att läsa eller lyssna på böcker. Att vara författare är inget man i det stora hela blir rik och självförsörjande på och sen publiceras det så mycket tankar, idéer, åsikter och berättelser på till exempel hemsidor och bloggar. Men det finns en tjusning med böcker som inte kan ersättas med en läsplatta även om det är ett rent helvete att flytta med en boksamling.

    Bokhyllan

    En känsla att hålla i en fysiskt tung bok, att kunna stoppa in ett bokmärke i avsnitt man finner särskilt intressanta eller att bläddra i med fingrarna istället för att dra dem upp och ner på en mobiltelefon. På mindre orter misstänker jag att även biblioteksutbudet kommer att minska i takt med sammanslagningar och försök att bibehålla verksamheten. Sen givetvis tråkigt att man inte kan få en bok med en dedikation också. Det är tyvärr oundvikligt att vi går mot tider där en fysisk bok blir allt mindre attraktiv. Ett par generationer fram kanske. Det är ytterst tråkigt. Vem skall till exempel uppskatta de böcker jag samlat på mig och som gett mig fantastiska stunder?

    Till slut kommer de antagligen hamna på ett antikvariat eller en loppis där de skänks bort bara man tar de med sig. Som vid loppisen i Gästrike Hammarby där man faktiskt kan hitta makalösa saker om man bara har ögonen med sig. I ett ännu sämre scenario hamnar det i pappersåtervinningen och möter sitt slutliga öde i ett evigt kretslopp av skrivarpapper.

  • Det Är Dags Att Ta Ställning Hoforspolitiker!!

      1 comment

    Det händer mycket annat nu också. Bland annat är det snart dags för ett beslut om huruvida Kvinnojouren Rosen i Hofors skall få det stöd man behöver för att bedriva sin verksamhet. Under veckan diskuterades frågan i Socialnämnden och enligt vad jag förstår så avser åtminstone Socialdemokraterna att inte stötta verksamheten. Moderaterna, Folkpartiet, Hoforspartiet och Sverigedemokraterna inser värdet av att ha en fungerande kvinnojour på orten, var Vänsterpartiet slutligen står återstår att se, men om de tänker leva upp till deras mottooch löften innan valet ”Inte till salu”, så får vi efter ett kommande kommunfullmäktige äntligen låta kvinnojouren Rosen andas ut och ägna sig åt att skydda kvinnor från våld och hedersrelaterad problematik.

    Rosen1

    Tidigare inlägg i ämnet:

    På Besök Hos Kvinnojouren Rosen I Hofors

    Oklokt Beslut

    Vissa Rosor Betydligt Vackrare Än Andra

    Socialdemokrat I Hofors Anklagas För Jävsituation

    Miljöpartiet Hofors Starkt Kritisk Mot Hur Kommunen Behandlar Kvinnojouren

    Sverigedemokraterna – Ge Partistödet Till Kvinnojouren Rosen I Hofors

    Xamuel Halfvars (V): Pressmeddelande om Kvinnojouren Rosen i Hofors

    Om det nu mot förmodan är någon av våra lokala politiker som inte begriper så kan ni läsa dagens artikel i Arbetarbladet.

    Misshandel

     

  • Fattiga Barns Rättighet Att Spela Trumpet

      0 comments

    2011 skrev jag ett inlägg om hur de olika avgifterna på Entré Ungdom bidrog till att skapa ett orättvist klassamhälle baserat på förmågan att betala de olika nivåerna. Ung Vänster hakade en kort tid efter på resonemanget och snart var debatten igång. Men fortfarande så fanns det tydliga skillnader i systemet som åtminstone jag upplevde som problematisk. Vänstern föreslog förändringar i ett debattinlägg på FramtidHofors.se att:

    Vi har under hela mandatperioden kämpat för att införa en familjerabatt på den högsta avgiftsnivån, vilket nu även finns med i förslaget som Kommunstyrelsen ska ta ställning till. Familjerabatten innebär att familjer med fler än två barn endast kommer behöva betala sammanlagt 900 kr per termin för den högsta medlemsnivån. För en fyrbarnsfamilj innebär detta att barnen kommer kunna få tillgång till musikskoleundervisning för endast 225 kr per barn och termin. 

    Trots detta är vi inte helt nöjda, vi anser att Entré Ungdoms övriga aktiviteter bör vara helt tillgängliga för alla, oavsett hur stora föräldrarnas plånböcker är. För att möjliggöra detta har Vänsterpartiet lagt fram ett yrkande om att avskaffa avgiften på den andra nivån i Entré Ungdoms verksamhet.

    Därmed skulle det fortfarande kosta en hel del för att få möjligheten att lära sig att till exempel spela trumpet.

    Trumpet

    Här vill jag gärna ta lite utrymme att spekulera. För de fattiga och ekonomiskt utsatta barnen blir det ändå svårt om plånboken inte tillåter en ensamstående mamma med 3 barn att utöva sin potentiella musikalitet. Är det verkligen så rent generellt i världen att det bara är hyfsat ekonomiskt stabila familjer som producerar världstjärnor inom musiken och kulturen?

    Ett barn som kanske har svårt att lära sig läsa, skriva eller idrotta, kan ha en makalös talang för att framföra musik, och hur kan man utvecklas om man inte har råd till det?

     

    Något håller dock på att ske och om det öppnar dörrarna till fullo för kommunens samtliga barn och ungdomar återstår att se. I Arbetarbladet kan man läsa:

    Ett kort, som kostar 100 kronor per person och år, kan ge Hofors unga tillgång till alla Entré Ungdoms aktiviteter enligt ett förslag som Barn- och ungdomsnämnden sagt ja till.

    Nu vill Entré Ungdom införa ett ”ÈU-kort” som ger tillgång till alla aktiviteter. Att besöka Entré ungdoms kafé och få rådgivning ska fortsätta att vara gratis. I dag kostar det 450 kronor att delta i utbildning och 50 kronor per coachning.

    //

    Nu skickas frågan vidare till kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige. Får förslaget ja även där kommer ändringen att gälla från 1 augusti.”

     

    Samtidigt så kommer Arne Evertsson från Folkpartiet med en mycket bra interpellation ställd till vårt kommunalråd:

    Barn i årskurs 4–9 som lever i en familj med försörjningsstöd kan ha rätt till 3 000 kronor till träningsavgifter, läger eller andra fritidsaktiviteter. Det kallas fritidspeng och har funnits i sju månader. Nu vill folkpartisten Arne Evertsson veta hur många som fått del av den.

    – Jag har en känsla av att vi utnyttjar fritidsbidraget för dåligt, säger Arne Evertsson.

    Förutom hur många som fått pengar vill han att kommunalrådet Marie-Louise Dangardt (S) på kommande kommunfullmäktige svarar på om hon kommer att se till att fler kommer att få information om att de kan söka pengarna.”

    Det rör som sagt på sig i kommunen och nyckeln till vår framtid ligger i barnen och ungdomarnas möjligheter att utvecklas i alla möjliga riktningar. Räcker inte utbildningarna på orten till för att skapa fantastiska invånare i framtiden så kanske fritidsaktiviteterna kan göra det.

  • Spontanidrott – Nostalgi Eller Levande Fenomen?

      4 comments

    Jag har då och då lyft upp ämnet ”spontanidrott” här i Hoforsbloggen. Begreppet kan kanske enklast förklaras genom att det uppstår en form av  idrottsligt utövande främst av lek som övergår i löst följande av regelverk inom diverse idrotter eller utövande av idrott på andra platser och tider än fastlagda träningar och matcher. Ja något sådant. De äldre generationerna hade tillgång till grusplaner som vintertid blev isbanor och många av de tidigare idrottsstjärnorna startade sin karriär och utvecklade sin talang vid dessa tillfällen. I modern tid finns det tyvärr inte många sådana ytor kvar. Det har med åren kostat alltmer pengar att sköta om dessa ytor och underlaget bland utövarna har blivit allt tunnare och tunnare. Varför åka omkring på en knagglig is när man kan sitta inne i värmen med en surfplatta eller en dator?

    e11

    Det är ett popluärt ämne att lyfta upp och ställa krav om. Flera gånger om året kan man dels läsa insändare och artiklar om det, politiker vill gärna framhäva att det är vad barn och ungdomar vill ha. Idag läser jag i Dalarnas Tidning om idrottsläraren Anders Källberg som vill ha spolad isyta vid Hosjöskolan i Falun.

    ”– Det blir lätt så att barn sitter inne och spelar dataspel eller tittar på tv i stället för att vara ute säger han. Falu kommun ska ju vara en friskvårdskommun och skolan betalar en avgift varje år för att få spolad is, säger han.

    På 90-talet var jag involverad i en ishockeyförening som på många sätt var en förebild när det gällde att engagera och aktivera alla oavsett kunskap och talang att spela ishockey. Man vann knappt några matcher men drog ändå till sig en otrolig skara unga människor som slet och tränade för att det var så roligt. Det fanns inte heller utrymme för att toppa lagen eller sätta människor på bänken, i vart fall inte till en början. Något som verkade attrahera sponsorer, att det viktiga inte var de idrottsliga resultaten utan snarare att man samlades och spelade och tränade hockey och hade riktigt roligt ihop.

    11

    Det väcktes en tanke då. Det var ont om istider i ishallen, ju sämre rankad man var desto sämre istider så ibland kunde 14-16 åringarna få träna till 23-tiden på kvällarna och ofta på en uterink där blåsten och snön ibland kunde ställa till det ordentligt. Föreningen som var en kvartersklubb av den gamla sorten, hade en historia av att träna på egen uterink, en egen hemmaarena kan man säga, men när den slopades på grund av besparingar flyttades all verksamhet till en ishall och en uterink där 4 ishockeyföreningar och en konståkningsklubb med stor verksamhet skulle samsas. Tanken var att just som i ovanstående artikel, sätta upp sarg och spola is. Först och främst för att skolan skulle kunna bedriva vinteridrott utomhus utan att behöva flytta alla eleverna en mil till redan trångt bokade ytor. Genom det goda anseende föreningen skaffat sig kunde man genom sponsorer snart ha en egen gammal traktor för att både spola och skrapa is, till en början hade man även skridskoskola och kvällsträningar för barn och ungdomar boendes i närområdet, men snart även drog till sig långväga pendlare för att spela hockey eller bara glida omkring på isen efter egen kunskap. Det kallades Hosjö-projektet och fick ganska mycket uppmärksamhet.

     

    Men efter ett par år tappade barnen och ungdomarna intresset. I takt med det även de ideella krafterna som skulle sköta om planen och traktorn blev stående tills den en dag såldes och projektet föll ihop. I efterhand när jag funderar på det, så undrar jag inte om det mer är de vuxna som har ”behovet” av att väcka lite av sin egen ungdom. Intentionerna att barn och ungdomar skall röra på sig mer är fantastiska, men räcker det med lite vuxen sentimentalitet? Jag tror man måste se över begreppet med spontanidrott.

     

    Under sommaren lyfte jag upp frågan om volleyboll. Kanske det mest lysande exemplet på modern spontanidrott med enorm positiv effekt. Ett stort antal människor samlas vid Edsken och den enda ”arenan” för detta i kommunen.

    det är en enda bana vid Edsken, många som vill spela och en sport som verkligen kan bli stor i just Hofors kommun eftersom den ”talar lite av ett internationellt språk”. Många invandrare och ensamkommande flyktingbarn är enligt uppgifter väldigt intresserade av att spela volleyboll och det fina med idrotten är ju att språkbarriärer oftast övervinns med regler för den specifika sporten. Det skulle dessutom ge mer liv åt en liten del av Hagaparken vilket skulle vara som en enda stor reklampelare för Hofors kommun som idrottskommun. Eller hur?”

     

  • Kommunalrådet Förvånad

      0 comments

    Det är inte enbart Edskens Intresseförening som reagerat över att Eon går vidare med sitt projekt att anlägga vindkraftverk i Tjärnäsprojektet. I dagens Gefle Dagblad uttrycker även kommunalrådet Dangardt sin förvåning:

    När representanter för Eon medverkade vid kommunfullmäktiges sammanträde i slutet av oktober var beskedet till politikerna att 1 300-meterskravet förmodligen skulle leda till att Tjärnäsprojektet inte skulle gå att genomföra. Men trots det har Eon alltså stått fast vid sin ansökan om att få bygga vindkraftparken i sin helhet. 

    – Det förvånar mig att de då ändå kommer in med en ansökan om 27 vindkraftverk, säger Marie-Louise Dangardt.

    Kommunen har vetorätt och har nu fått förlängd betänketid av länsstyrelsen. Egentligen skulle besked ha kommit senast 15 februari.

    – Först tar allt så väldigt lång tid och sedan ska allt hända jättesnabbt, säger Marie-Louise Dangardt.

    Var hon själv står i frågan vill hon ännu inte avslöja.”

    Vindkraftverk

     

  • Intresseföreningen Edsken: Förstör inte Fjällberget

      8 comments

    Länsstyrelsen Dalarna har nu kungjort Eon Winds tillståndsansökan angående byggandet av 27 vindkraftverk i storlek 200 meter på Fjällberget med flera berg (av Eon kallat Tjärnäsprojektet). Synpunkter ska lämnas till Länsstyrelsen Dalarna senast söndagen den 15 februari. I praktiken innebär det att synpunkterna måste postas senast torsdagen den 12 februari.

    Enligt kungörelsen finns Eon Winds material på Hofors bibliotek fram till den 15 februari. Vid vårt besök den 8 januari fanns det i en papplåda i disken. På kommunens hemsida finns material angående den tidigare översiktsplanen senast uppdaterat den 24/4 2013.

    Intresseföreningen Edsken har lämnat synpunkter och protester mot byggande till Länsstyrelsen och Hofors kommun i samband med kommunens samråd angående ”tillägg till översiktplan angående vindkraft”.

    Denna plan är nu lagd på is enligt Arbetarbladet den 20 december 2014, där Håkan Eck, bygg- och miljöchef har uttalat sig. Trots detta ska våra politiker ta ställning till Eon Winds ansökan senast den 15 februari.

     Vindkraftverk

    Synpunkter som har lämnats till Hofors kommun kommer icke automatiskt fram till Länsstyrelsen Dalarnas behandling av Eons tillståndsansökan. Detta eftersom Hofors kommuns tillägg har lagts på is.

    Det är därför viktigt att alla som känner sig berörda i någon form skriver nya brev med synpunkter. Adressera till Länsstyrelsen Dalarna, 79184 Falun, ange Ärendenummer 551-12129-2012 .

    Vindkraftverken i Tjärnäsprojektet är alla placerade på bergstopparna i strid med Boverkets nya rekommendationer från 2014. Den höga placeringen får också till följd att stora områden blir otillgängliga vintertid på grund av risken för iskast.

    Vindkraftverken med placering inte långt från Hofors tätort kommer att synas i söderläge från stora delar av kommunen och vissa dagar lägga en ljudmatta över sjösystemet Edsken-Fullen-Grycken.

    Så pass höga verk ska förses med blinkande rött och skarpt vitt ljus synbart även dagtid. De kommer att visuellt ändra landskapsbilden från natur till industriområde.

    Observera att Intresseföreningen Edsken inte är emot vindkraftutbyggnad. Vi protesterar mot placeringen av vindkraftverk i industriell storlek och omfattning i Hofors kommuns finaste naturområde.

    //Intresseföreningen Edsken

    Även publicerad i Gefle Dagblad

  • Var Tog Terroristerna Vägen?

      1 comment

    Igår kunde jag med stor nyfikenhet läsa i Expressen att Säpo avvärjt två planerade terroristattentat i Sverige. Att säkerhetspolisen inte alltid berättar vad man sysslar med är ingen nyhet, ibland kan det krävas lite hysch-hysch för att lösa problem antar jag.

    Anders Thornberg berättade sedan att Säpo avvärjt två terrorattentat i Sverige i närtid – en uppgift som tidigare framförts.

    På Expressens fråga om det var enskilda personer eller grupper som misstänktes planera terrordåd svarar Säpochefen:

    - Jag vill inte berätta i detalj.

    Inte heller chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Gunnar Karlson, som medverkade på presskonferensen, ville kommentera några specifika händelser.

    Terrorism

    Men det var något som lämnade ett tomrum. Attentat är allvarliga, terrorism är allvarligt. Vad var det egentligen man förhindrat och vilka var det som planerat dessa illdåd?

    Christian Engström från Piratpartiet kunde sätta ord på tomrummet genom att ifrågasätta vad Säpo egentligen gjorde med de misstänkta terroristerna:

    Två terroristattentat mot Sverige har avvärjts ”i närtid”, enligt Säpo-chefen Anders Thornberg skriver Expressen. Det ska ha skett med hjälp av information insamlad av FRA.

    Om det är sant, vad gjorde Säpo i så fall med de skyldiga terroristerna? Slängde ut dem ur ett flygplan över Östersjön? Drogade dem och satte på ett CIA-plan? Eller lät dem gå fria, trots att de var bevisligen skyldiga?

    Något känns mycket märkligt i det här uttalandet.

  • Inte Skitenkelt Med Avloppssystem

      7 comments

    Att avlopp inte är en ”skitsak” har vi konstaterat flera gånger här på Hoforsbloggen, senast i oktober med inledningen att det finns nästan 480 000 tickande miljöbomber som när som helst kommer att utlösas. Vid den tidpunkten så försäkrade ”Ordföranden för bygg och miljönämnden”, Viktor Rasjö att ärendet med just Kratten var under lupp.

    Rasjö

    Sedan dess har det varit ganska tyst i ärendet. Dock påstås det från källor att Core får köra slammtömningen mer frekvent. Nu skriver Arbetarbladet att verksamheten kan komma att belastas med ytterligare 56 personer vilket då ökar trycket på den redan ansträngda avloppsanläggningen. Oroade människor har mejlat och undrar hur en ytterligare belastning kan riskera påverkan på miljön i vattensystemet. Med tanke på miljöaspekten och de pengar som omsätts, kan jag inte begripa hur man inte snabbt investerar i ett minireningsverk som har kapacitet att klara både dagens och morgondagens påfrestningar. Jag har själv varit med i projekt där man installerat dessa och förvisso är det en konstnad men för framtiden gör vi ju vattensystemet en jättetjänst. Inte minst med tanke på att rent vatten börjar bli en bristvara i världen.

    Avlopp

  • Hofors Slår Rekord I Dyra Bussbiljetter

      8 comments

    När jag tittar i senaste upplagan av  Dagens Samhälle blir jag rentav förbluffad. Här påstår man alltså att Stockholm har världens dyraste bussbiljetter.

    Dyrresa

    Nu räknar man förvisso bara på huvudstäder i världen, men ta en titt på hur mycket det kostar att åka mellan Hofors centrum och Hofors järnvägsstation:

    Ännudyrareresa

    Till och med 4 spänn dyrare än världens dyraste bussbiljett. I samma nummer sägs det att Avesta som införde gratis bussresor fått 100 000 bilresor mindre  i kommunen. Jag kan inte tänka mig att det uppmuntrar till mer kollektivt resande i Hofors med en biljett för 40 spänn och kanske bensin för en 20-lapp samma sträcka. Vill man dessutom åka till Torsåker kostar det en tia till, det vill säga 50 kronor. 70 kronor till Falun i den mån avgångarna finns. På något sätt borde väl 20 kronor vara rimligt för en vuxen att resa inom Hofors och en tia för ungdom och pensionär.

  • #JeSuisCharlie

      2 comments

    Det var förfärliga nyheter som rapporterades från Frankrike igår. Det var inte positivare idag eftersom ytterligare en attack med dödsfall rapporterades denna morgon. I svensk television fortsätter man visa sina dravelprogram medans utländska nyhetskanalerna sänder live. 12 eller kanske 13 människor har mist livet i nuläget och åtskilliga skadade. Bland offren återfinns satirtecknare och poliser, och trots att man borde vara ganska ”härdad” vid det våld som snabbt sprids på sociala medier, var den rena avrättningen av en skottskadad polis som låg på gatan något som framkallade kväljningar. Det kan diskuteras om det är ”rätt eller fel” att lägga upp videon här på Hoforsbloggen. Men världen är inte vacker, den är inte trygg och det här sker överallt i världen varenda dag givetvis av olika motiv.

    På ett liknande sätt som Hans Lindström tecknar sin satir om både politik, religion och rastillhörighet så hade de franska tecknarna publicerat vad som kan upplevas som ganska kränkande bilder. Detta sägs vara anledningen till att stridsbeväpnade män stormar in på deras kontor och avrättar dem. Senare fortsätter man ute på gatan och avrättar poliser och andra som kommer i deras väg. Det hela är en komplicerad fråga eftersom gärningsmännen eller terroristerna sägs tillhöra en speciell religion om än en avart. Men efter gårdagens illdåd så har flertalet politiker, journalister, konstnärer och vanliga människor protesterat högljutt att detta är ett dåd mot demokratin och yttrandefriheten. Bäst skildrat kanske av Carlos Latuff genom denna teckning. Fler tecknade protester under denna länk.

    CarlosLatuff

    Med gårdagens och dagens pågående händelser så går jag själv mest och grubblar över vad jag en gång sade om just Hans Lindströms syn på saken

    -När jag blir stor vill jag ha samma synsätt som honom. Helt i linje med min släkting som alltid hävdade attdet man inte kan skämta om kan man inte heller ta på allvar”.

    Är det verkligen värt att förlora livet för? Är det värt att riskera alla omkring sigs liv för att ha yttrandefriheten vare sig man hävdar att den är satir, konst eller en åsikt? Skall merparten av världen sluta att uttrycka sig för att det kan vara kränkande för någon annan och har man ingen åsikt eller vågar ta ställning för den så förändras ju ingenting. Patrik Nordkvist uttryckte sig bäst denna morgon på Twitter:

    Nordkvist

     

  • Asylsökande Missnöjd Med Jämtland

      5 comments

    Sverigedemokraternas framgångar de senaste 8 åren beror naturligtvis på den infekterade flykting och integrationspolitiken som förts i vårt land. Men det är knappast något nytt i den bemärkelsen för tittar man bara i en serietidning från 1974, så inser man att det varit ganska hätskt tidigare också även om folkslagen har ändrats.

    SM7

    Under nyårshelgen så hände något märkligt uppe i Jämtland, närmare bestämt vid Grytans asylboende utanför Östersund som kommer att användas som ett slagträ i denna debatt. En buss med ett 30-tal syrier som flytt från kriget anländer och det uppstår en smått absurd situation. Människorna på bussen vägrar kliva av för dom vill inte vara i Jämtland. Frilansskribenten Jens Ganman och Annelie Lanner beger sig ut till asylboendet för att se vad det är som sker. Så här beskriver Jens Ganman sin nyårsafton i text. Bilder finns under länken.

    Det blev ett lite annorlunda nyårsfirande i år…

    Eftersom nyårsraketer bara gör mig arg och förtvivlad (tanken på alla stackars hästar, katter och hundar som får panik av skiten) så tog jag med mig min SR-kollega Annelie Lanner ut till grytans flyktingboende på nyårsaftonskvällen.

    Det blev en milt sagt märklig upplevelse.

    Trettio syrier hade precis anlänt med buss från Malmö. De hade färdats i sexton timmar rakt norrut utan att ha en aning om vart de var på väg. Väl framme i Grytan fick de reda på att de kommit till en gammal militärförläggning.

    ”It’s not safe here.” ropade Gamal. ” We are very afraid and want to go back to Malmoe!”

    ”This is hell!” ropade hans vän Erdan. ” We want to go to Sweden and meet real people and learn about Swedish traditions and Swedish language. Not this!”

    ”I understand. ” sa jag. ”But mind you, this is my home town and it’s actually a pretty great part of Sweden. But hey, I see your point. It’s a bit off-grid. It’s cold and dark and I guess I would think the same if I was in your situation.”

    Och här skulle jag kunna skildra resten av det upprörda samtalet mellan mig och 30 desperata flyktingar på mitt sedvanligt raljanta sätt, men faktum är att jag mest mår illa. Det svenska asylsystemet går mot en säker kollaps. Jag har skrivit om det så många gånger här på FB att ni måste tro att jag blivit knäpp vid det här laget.

    Men så här ser verkligheten ut.

    Folk bussas kors och tvärs över landet i en allt desperatare jakt på sängplatser. Och sängplatserna är slut. Migrationsverkets personal sliter livet ur sig för att hinna med men de är bara människor.

    På just den här bussresan var det dessutom den arma jävla busschauffören som dels skulle ratta bussen på förrädiskt halkiga vägar upp till Jämtland, dels fungera som kontaktperson för 30 förvirrade och allt mer aggressiva människor som så sakta började inse att det de fått höra om Sverige som ett land av mjölk och honung kanske inte stämde.

    Alls.

    ”I walked 1400 kilometers from Syria through Turkey and Macedonia to get to Greece!” ropar en av männen. ”If I must live here I would rather die!” varpå han och hans kamrat börjar klä av sig nakna. Jag fick prata med dem i tjugo minuter för att få dem att klä på sig igen. Inga svenska myndighetsrepresentanter fanns på plats.

    ”You’ll get pneumonia!”

    ”I don’t care! We thought Sweden was humanitarian country!” ropar den nakna mannen och börjar klättra runt i en stor snöhög medan hans kamrater filmar med sina I-phones. ”This is hell! We don’t want this! We want something better!”

    Och jag blir arg och ledsen och förvirrad och röd om kinderna på en och samma gång.

    Jag slits mellan två tankegångar:

    1) ”Det här är förjävligt. Man skickar inte iväg människor på det här sättet, helt utan information, till en plats de inte vet ett skit om!”

    och:

    2) ”Men åk hem då, om det inte passar! Om nu Syrien var ett sånt jävla helvete så kanske ni ska vara GLADA över att ni fick komma till Grytan och Jämtland!”

    Fast det är ju – å andra sidan – lätt för mig att tänka… jag kan åka hem till mitt varma kök precis när jag vill. Jag BEHÖVER inte stå här på asylboendet på nyårsnatten, omringad av skrikande, ilskna människor och leka Jesus. Men jag gör det ändå.

    Inte för att leka Jesus dock, utan för att jag är less på att bara läsa om allt sånt här i tidningarna och se det på teve. Jag vill uppleva det. Jag vill veta vad jag pratar om, innan jag uttalar mig.

    Och jag tjatar vidare, med en dåres envishet: om att asylpolitiken och integrationspolitiken är de kommande årens största samhällsfråga eftersom den hänger ihop med så mycket annat just nu. Den som tror nåt annat är antingen dum eller lever i total självförnekelse.

    …hur som helst…

    Efter att Lanner gjort sin journalistiska plikt och bandat ett inslag som sen toppar Ekonyheterna Riks resten av kvällen åker vi till Radiohuset och omgrupperar oss, kokar kaffe, fyller några pumptermosar och tar med oss tillbaka till Grytan. På vägen dit köper vi med choklad och cigaretter.

    Återkomsten ser ni skildrad i två korta filmer som dyker upp här så snart YouTube processat klart. I den ena sjunger Gamal en kärlekssång till mig (tror jag). I den andra råddar Lanner ut kakor, kaffe och cigg till de trettio Syrierna ombord på den ockuperade bussen like nobody’s business.

    Den tjejen är inte brydd, som ma säj hen.

    Och därefter blir det spontanparty nere i matsalen. Hungerstrejken är glömd och de dansande eritreanerna får flytta på sig för här kommer 30 för tillfället distraherade syrier som vill visa sin tacksamhet med dans.

    Jag och Lanner dansar.

    Vi dansar ringdans, långdans, conga och andra rörelser jag inte gjort sen jag bytte höft för ett och ett halvt år sen.

    Situationen är absurd och det vore lätt att kokettera med den här lilla insatsen och skriva nåt klämkäckt om att se där: ”Lite kaffe, choklad, dans, musik och mänsklig värme är allt som behövs för att bryta isen och skapa integration!”

    Men precis som Lotta Gröning i Expressen tänker jag vara häxan surtant och hävda (igen) att det svenska asylsystemet är paj. Pe. A. Ji. Det kör på bensinångor och det är varken flyktingarnas eller de förmenta nyfascisternas fel.

    Det är vi andra som skapat det här.

    Vi och våra kära politiker som dag efter dag fortsätter att slå blå dunster i folks ögon; försöker få oss att tro att det här handlar om en kamp mot troll och orcher.

    Det gör det inte.

    Det handlar om människoliv och ett samhälle som i raskt takt går mot kaos.

    Jag hoppas innerligt att jag har fel på den punkten.

    Fast jag blir mer och mer säker på att jag inte har det, ju mer jag trasslar in mig i integrationsfrågan…

    Gott nytt år på er ändå, vänner. Vi kan lösa det här tillsammans. Men lätt blir det inte.

     

    Det skall bli mycket intressant att se hur den här artikeln utvecklas och i vilka sammanhang den kommer att användas. Jag läste så sent som igår på ett forum att journalisterna utpekades som SD-sympatisörer med en agenda och Sveriges Radio som verktyg. Samtidigt har delar av de asylsökande inlett en hungerstrejk. Aftonbladets Lena Melin skriver om besinning.

  • Idag Skall Vi Skenavrätta Varandra Hurra!!

      2 comments

    Då var vi där, årskiftet mellan 2014 och 2015, nyårsaftonen eller djurens värsta dag. Jag var själv en stor entusiast som ung av de få dagar på året som innebar knallar och smällar och ju större desto bättre. Helst av allt skulle det även experimenteras med dessa smällare och raketer. Placeras i leksaker som sprängdes i bitar, grannens brevlåda eller kastas runt varandras fötter till stor förtjusning. Ibland tändes en ”spontan” smällare ute på gatan utanför någon synnerligen grinig gubbes hus med resultatet att det gapades och jagades och skrattades tills vi kiknade. Men det var då. Idag vet jag betydligt bättre. I synnerhet efter den förklaring som den gamla griniga gubben till slut lyckades få fram. Hans gamla golden retriver var livrädd för smällarna och ville inte gå ut på flera dagar efter att nyårsaftonen eller sista april utspelats.

    Raketer

    Idag har jag själv 4 husdjur. Katten upplever det mycket obehagligt och honom försöker vi hålla inne under kvällen. Mest för att han inte skall skrämmas bort från sitt hem men även för att barn och ungdomar, eller i vart fall ett visst klientel av dom, inte begriper att katten faktiskt blir rädd när den blir jagad av en raket snabbare än han kan springa. En av hundarna bryr sig inte speciellt mycket. Förra året stod han till och med ute med oss och tittade förundrat mot skyn. Den andre gömde sig under bordet och skakade trots de ganska dova smällarna som hörs utifrån. Det blir valpens första år med raketer och bomber, där vet vi inte riktigt hur han kommer att reagera så rastning sker i god tid innan explosionerna börjar hagla. Kanske är vi ganska förskonade ändå.

     

    Men jag tänker på alla de andra husdjuren som verkligen mår pest och pina idag. Varför skall vi utsätta våra familjemdelammar för det här? Hur skulle vi människor uppleva det om vi till exempel en dag per år skojade med varandra över ett par skenavrättningar? Regler och lagar har förändrats, men det är ändå barn och ungdomar som kommer att springa runt i vår kommun med smällare och raketer dom inte har rätt att ha. Betänk dessutom den ekonomiska aspekten av det hela. Hur många kronor skall skickas upp i skyn till ingen nytta och jag tror ingen går dagen efter och plockar upp resterna av de där få minuteras munterhet. Nej skippa raketer och smällare och önska varandra ett Gott Nytt År med en varm kram eller en vänlig klapp till husdjuret.

  • Den Moderna Slavhandeln Belastar Kommunerna

      0 comments

    Det är lite av en uppföljning till detta inlägg där jag menade att bolagen bakom asylboendena skulle stå för de extra kostnader som uppstår när barnen behöver komma ut i skolan. Det är en ganska dyster bild som målas upp i Arbetarbladets artikel om hur det ser ut i dagsläget:

    På kort tid har det blivit många asylboenden i västra Gästrikland. I Sandviken och Hofors är nu skolan och förskolan satt under hård press för att göra plats åt de nyanlända. Bara i höst har 125 asylsökande barn i förskole- och skolålder kommit hit.

    Förskolan i Torsåker skulle behöva förstärkning för att ge barn från asylboendet i Kratte masugn barnomsorg. För dem gäller samma regler som för svenska medborgare – en plats ska erbjudas inom fyra månader.

    Det kostar 800 000 kronor att anställa den personal som behövs. Det statliga stödet räcker inte ens till hälften. Men några extra anslag från kommunstyrelsen får inte barn- och utbildningsnämnden. ”Verksamheten måste anpassas till den statliga ersättningen” skriver kommunchef Ulf Strömstedt.”

    Flyktingmottagandet riskerar att inte betraktas som en nationell angelägenhet som det faktiskt är, då kostnaderna i allt för stor utsträckning bärs av kommuners invånare. På detta sätt riskerar behoven hos de asylsökande att direkt ställas mot behoven hos andra grupper i enskilda kommuner, vilket vore olyckligt

    Att tvinga bolagen som ser mer till vinst än det humanitära att tvingas ta ansvar även för det som de asylboende behöver mer än husrum och mat, kanske skulle skrämma bort de aktörer som ägnar sig åt denna form av modern slavhandel.

  • Länktips: Så Mörkas VM:s Kostnader

      0 comments

    På temat Falun så vill jag passa på att tipsa om en krönika skriven av Jens Runnberg för Dalarnas Tidnings räkning.

    Hela begreppet ”vinst” i kommunens officiella resonemang bortser från att VM-bolaget inte bär kostnaderna för skid-VM!

    Det gör någon annan. Skattebetalarna. Dem vars politiska vilja tolkades så att vad invånarna helst av allt ville ha var nya hoppbackar, vilka det dessutom skulle vara lönsamt för skattebetalarna att bygga.

    När skid-VM är över, utgifter och inkomster i VM-bolaget summerade och en vinst eller förlust framräknad för själva arrangemanget, så står de ju ändå där, hoppbackarna, och drar drifts- och kapitalkostnader i decennier framöver.

    Det här är besvärande för makten. Makten vill inte ha den här debatten. Den skruvar på sig inför sådana här krönikor.

    Kommunalrådet Jonny Gahnshag (S) skrev till en annan ledande socialdemokrat i juli, förra gången ledarredaktionen pekade på frånvaron av ekonomiskt ansvar, att:

    -För att vinna valet behöver vi få debatten i slutet att handla om våra prioriterade valfrågor jobb, skola och bostäder. Då ska Lugnet vara ”avdiskat”.

    För att vara politiker verkar det onekligen som om man måste behärska en del idrottsliga färdigheter som ”tittfint”, ”dragning” och ”mangling”. När Skid-VM slutligen summeras kommer det bli riktigt intressant att se om begreppet ansvarsfrihet dyker upp. Ett ord jag personligen finner smått motbjudande. Att ta ansvar skärper antagligen sinnena och viljan att lyckas, eller i vart fall undvika en katastrof.

  • Hofors Räddaren I Nöden?

      2 comments

    För exakt en vecka sedan gästade Hofors HC Faluns ishall för seriematch. Ishockey, konståkning och curling sysselsätter många utövare i grannkommunen. Det har en tid skrivits om den dåliga miljön i hallen som gjort ungdomar sjuka, vissa så sjuka att deras karriärer fåt avslutats i förtid. Bara denna vecka fick en av A-lagets spelare som flyttat till kommunen för att studera och spela ishockey, säga upp sitt kontrakt och flytta hem till södra Sverige igen. Beskedet var dock att man skulle få avsluta säsongen och därefter stänga ishallen för reperation, något man talade om redan inför denna säsong.

    Ishall

    Samtidigt som man nu investerar absurda pengar i Skid-VM 2015 kommer beskedet att den 30 november stängs ishallen tills vidare. Det innebär att man förvisso har en bandyplan och en uterink till förfogande med isytor, men att samtliga ishockeylag och konståkningsföreningar måste hitta en annan lösning. Dalarnas Tidning skriver:

    ”– På något vis måste hitta en lösning så att föreningarna kan fortsätta med sin verksamhet. Vi har olika alternativa lösningar som vi jobbar med, säger Jonas Lennerthson (S), ordförande i trafik- och fritidsnämnden.

    Enligt Lennerthson kan det bli aktuellt att hyra in sig i ishallarna i Borlänge och Långshyttan för träning och matcher. Uterinken på Lugnet finns också tillgänglig.”

    Det är ett stort tryck redan på ishallen i Borlänge och transporter till Långshyttan kommer bli en kostsam affär för någon part. Här kanske Hofors kommun snabbt kunde se över om vad man kan göra för att skapa istider. Vägen är trots allt bättre och rakare hit än till Långshyttan.

  • Kommunalrådet Kritiserar Asylmottagningen

      14 comments

    Mitt under brinnande hockeymatch får jag en fråga via Twitter av ABs Anton Emanuelsson om vad Hoforspartiet anser om kommunalrådet Marie-Louise Dangardts kritik av asylmottagandet. Jag hann inte riktigt sätta mig in i artikeln just då utan får läsa den till fullo denna morgon. Arbetarbladet:

    Skarp kritik mot hur asylmottagningen fungerar framförs av 14 kommunstyrelseordföranden i Hälsingland, Västernorrland och Hofors i en skrivelse till Sveriges kommuner och landsting (SKL).

    – Det finns brister i systemet som gör att vi i morgon kan få veta att om två veckor öppnas nästa boende. Då ska det fungera raskt med skola, sjukvård och socialtjänst. Vi har inte en chans att planera så att det kan bli bra, säger Marie-Louise Dangardt.

    Marie-Louise Dangardt menar att systemet för upphandlingar måste göras om så att kommuner som redan tar stort ansvar inte är med i framtida upphandlingar.”

    Baserat på artikeln så är min egen och personliga spontana reaktion med tanke på att antalet asylsökande spås öka betydligt även nästa år är att det låter mycket rimligt. Har inte grundtanken varit att landets alla kommuner skall hjälpas åt och inte bara en del?  I små kommuner måste det tillföras mer statligt stöd om det här skall fungera. Sen är jag inte överförtjust i att man kan öppna asylboenden i princip vilka lokaler som helst med privata aktörer som ser ett vinstintresse av att hantera människor i behov av hjälp. Verkligen samhällts blodiglar.

     

    Till slut vill jag lyfta fram en av kommentarerna till artikeln, signaturen Jerker skriver:

    Äntligen en politiker som vågar säga något. Upp med frågorna på bordet, som det är nu är det en tickande bomb. Klart vi ska hjälpa men det måste ske under ordnade former. Idag räknas 3,3 m per person på asylboenden, trängs som sillar och någon privat aktör tjänar storkovan. HUA!!!”

    Det är inte den första politikern som fört fram liknande tankar, men före senaste valet kallades alla med dessa ideer främlingsfientliga och rasister. Hur ser  till exempel Vänsterpartiet på sina samarbetspartners nu?

  • På Besök Hos Kvinnojouren Rosen I Hofors

      0 comments

    Igår onsdag fick jag i egenskap av nykläckt lokalpolitiker möjligheten att besöka Kvinnojouren Rosen i Hofors. Som bekant har det varit en hel del turer runt verksamheten och tidigare inlägg kan ni läsa här (klicka på länkarna):

    Oklokt Beslut

    Vissa Rosor Betydligt Vackrare Än Andra

    Socialdemokrat I Hofors Anklagas För Jävsituation

    Miljöpartiet Hofors Starkt Kritisk Mot Hur Kommunen Behandlar Kvinnojouren

    Sverigedemokraterna – Ge Partistödet Till Kvinnojouren Rosen I Hofors

    Xamuel Halfvars (V): Pressmeddelande om Kvinnojouren Rosen i Hofors

    Rosen1

    Det glädjande just nu är att man från regeringen har för avsikt att stötta landets alla kvinnojourer ekonomiskt om förslaget går igenom. På lokal nivå finns det flera partier som är engagerad för att Kvinnojouren Rosen skall kunna bedriva sin verksamhet trots märkligt tänkande gällande besparingar. Det skall bli intressant att se om det tidigare beslutet att strama åt det ekonomiska stödet kan komma att ändras. Det är en mörk och dyster statistik man presenterade under informationsmötet, inte minst vad gäller ökningen av hedersrelaterade våldsbrott och hot.

  • Till Signaturen ”Olle”

      0 comments

    Du som skrev under signaturen ”Olle” denna morgon och ville kommentera inlägget om Söndagsdiskussion: Vuxenmobbning På Arbetsplatser, Jag kan inte godkänna din kommentar såvida du inte skriver om den och utelämnar företagsnamn eller personer, alternativt styrker kommentaren med dokument. Det är ett bra inlägg i debatten, men i nuvarande form kan det inte godkännas av hänsyn till de drabbade eller inblandade. :)

  • Xtrafik Inget För Småbarnsmammor

      1 comment

    Jag skulle inte påstå att Xtrafik är en fullständig katastrof, men väl ett bolag som ofta ställer till det för resande. En lördagsmorgon vintertid för ett par år sedan rullade jag in med första tåget från Borlänge och tänkte ta den enligt tidtabellen anslutande bussen ner till Hofors centrum. Den kom aldrig och när jag kontaktade min bekant på trafikkontoret så sades det att bussen var på väg, den hade bara haft problem att starta, nästa besked var att chauffören sovit över men nu var på väg, det tredje när jag börjat härskna till ordentligt att bussen var trasig och att en taxi skulle skickas, taxibolaget fick man inte tag i trots att man sagt att den var på väg och slutligen ordnade jag egen transport och där sades det att man skulle ersätta alla kostnader jag haft denna lördagsmorgon vilket i pengar handlade om enstaka kronor. Lätt skamsen fick min bekant sedan skylla ifrån sig att busschauffören helt enkelt stannat hemma den morgonen för att ingen brukade åka så tidigt en lördag i vanliga fall.

    XtrafikBussförbindelserna är kanske det viktigaste vi har i Hofors för att nå omvärlden med kollektivtrafik. Tågstationen ligger en bit utanför och studerande och pendlare tar vanligtvis bussen raka vägen till Sandviken och Gävle. Man vill inte riskera att bli sittandes på ett trasigt tåg eller vänta på bussersättning för inställda tåg. ”Fyrtioettan” har flera avgångar och fungerar för det mesta även om det då och då syns trasiga bussar efter sträckan Hofors-Gävle. Till Falun är det värre med två avgångar åt vadera håll per dag, man måste förlita sig på tåget för att ha någon som helst valmöjlighet med tider.

     

    Denna morgon får jag ett mejl av en ung mamma som igår tänkte att hon tillsammans med sina barn, en nyfödd i barnvagn, skulle nyttja Xtrafik för en resa från Sandviken till Hofors för att hälsa på anhöriga. Hon hade planerat att ta bussen som går från Sandvikens resecentrum 17.00 och angör hållplatsen Scherpbacken 17.06.

    Igår skulle jag ta bussen från Sandviken till Hofors med barnvagnen. Bussen kom men vi kunde inte stiga på på grund av att bussen hade trappsteg och ingen i bussen verkade vara särskilt intresserad utav att hjälpa till. Chauffören lyfte inte ett finger utan stängde dörren innan jag hann fram till honom och åkte. En annan person var vid hållplatsen då, en man med portfölj som klev på och åkte med.

    17.30 lämnar nästa buss Sandvikens resecenter och anländer hållplatsen Scherpbacken 17.36.

    Jag bestämde mig för att vänta in nästa buss, 30 minuter senare. Tro på fan att även denna buss även hade trappsteg och inte en jävel kände sig manad till att hjälpa mig på med barnvagnen. Chauffören lyfte inte ett finger och sa ingenting. Båda gångerna! Chauffören hann stänga dörren igen innan jag hann fram och kunde fråga om han kunde hjälpa till. Jag gick till slut hem igen då jag inte kunde ta mig på någon utav bussarna.” 

    Vidare skriver avsändaren:

    Jag undrar hur många äldre med rullator och andra funktionshindrade tar sig på bussarna om de har trappsteg in. En buss ska väl vara till för att alla ska kunna åka med.”

     

    Kanske kan någon upplysa både mig och småbarnsmamman vad som gäller när man reser med barnvagn. Är det busschaufförens skyldighet att hjälpa till att lasta ombord barnvagn vid tillfällen som detta eller är det någon arbetsmiljöregel som sätter stopp för att ge en hjälpande hand? Hur ser Xtrafik på de båda chaufförernas agerande? Sist men inte minst, vad är det som gör att inte en enda jävel på bussen vill se problemet och sträcka ut en hjälpande hand?

  • Ondska Möter Sin Kusin Brutalitet – Varför Hyllas Anders Eklunds Misshandlare?

      4 comments

    De senaste dagarna har massor av människor delat länkar till misshandeln av Anders Eklund. 99,99 procent uttrycker något om ”poetisk rättvisa” och hyllar gärningsmännen till skyarna. Arbetarbladet skriver:

    Det var i juni under en fikapaus i verkstaden, där de intagna jobbar, som Anders Eklund blev attackerad av de båda männen.

    Bland annat så slog de honom med en gummiklubba. Han blev även slagen och sparkad.

    Anders Eklund fick föras till sjukhus för vård.

    I förhör framgår att det funnits misstankar om att fler fångar kan ha varit inblandade – men det är två medfångar, 26 och 27 år, som nu står åtalade vid Attunda tingsrätt i Sollentuna.”

    Visst är det på något sätt något inom en som säger att det var rättvist efter vad han gjorde mot både Pernilla och Engla. Att få känna på en promille av hans eget vidriga våld men ändå överleva och kanske få stryk ännu en dag i framtiden. 2010 till och med satt jag och längtade efter den dagen då någon form av rättvisa skulle skipas. Den gången var det Hagamannen aka Niklas Lindgren som slogs blodig av en man som knivhögg sin 13-årige styvdotter, knivhögg och våldtog hennes 13-årige vän till döds. Det hela var så vidrigt att någon rättvisa rörde det sig inte om, snarare ett uttryck för vad dessa män är för något. En fruktansvärd händelse som nådde modern på självaste Mors Dag 2006.

     

    Det blev till slut Anders Eklunds ”tur” att drabbas av det meningslösa våldet.Arbetsplats

    Vid en fikastund i arbetsverkstaden uppstår tumult och Anders Eklund misshandlas med bland annat gummiklubbor. Resultatet ser ni på bild i länken till Arbetarbladet ovan, vill man fördjupa sig i hela händelsen så finns hela förundersökningsprotokollet under denna länk. Två medfångar flög plötsligt på Eklund efter någon form av dispyt.

    Blod

    Blod2

    Det finns flera osmakligheter i den här historien vilket gör att jag vill skriva om den. En är Anders Eklunds skadeståndskrav.

    45000 Sveda & Värk

    15000 Pyskisk kränkning

    1800 Trasiga glasögon

    1500 Tandläkarutgifter

    Jag minns vilka problem Englas mamma hade att på något sätt få staten att ta sitt ansvar för att en mördare/våldtäktsman genom polisens misstag gått fri och kunnat göra om det med hennes dotter.

     

    En annan sak som jag tänker på är hyllningskören till en av förövarna som misshandlade Anders Eklund. Vet människor vem den individen var och ändå hyllar hans våld som rättvisa? Så här säger gärningsmannen själv om händelsen:

    Ali kommer inte ihåg vem, man befinner sig vid fikabordet som finns i verkstaden. Ali hör hur Anders pratar om den lilla flickan som han mördat. Ali säger till honom att sluta prata om det. Anders svarar då ”håll käften jävla neger”. Ali blir arg över detta, han är dock mest irriterad över det Anders pratade om den mördade flickan. Ali svarar ”va fan säger du” och går emot Anders. Anders börjar då ”veva med armarna”, han slår ett slag som träffar Ali i ansiktet, han slår även flera slag men inga träffar honom. Ali känner då att han måste försvara sig då Anders är mycket större och tyngre än honom, Ali börjar då slå och sparka mot mot Anders, Ali får in några slag och ev. någon spark.”

    Det låter ju onekligen som att Anders Eklund då sitter och skryter och inte visar någon ånger över vad han gjorde mot Engla, att Ali blivit kränkt och slagen och därför varit tvungen att försvara sig. En annan medfånge hoppar in och hjälper till, men någon gummiklubba har ingen av dem sett till under misshandeln.

    Förövare

    Ali Lamin Abdakarim

    Nyårsafton 2004/05. 

    Jenny och hennes väninna Linda tog följe med fyra somalier till en fest. Vägen till festen gick genom ett obebyggt område varpå de båda väninnorna blev åtskilda av somalierna. Linda blev sedan slagen i huvudet med en batong och någon av somalierna tog hennes väska. Linda fick utstå flera slag mot huvudet så att det började blöda kraftigt och hon trodde då inte att hon skulle klara mycket mer varpå hon spelade avsvimmad för att få ett slut på misshandeln. Misshandeln mot Linda resulterade i att hon fick sy på två ställen på huvudet. Linda fick även gipsa sin tumme och hela hennes tumnagel har fallit av sedan hon försökte skydda sig från batongslagen. Hon mår även psykiskt dåligt efter misshandeln och vill inte bo ensam.

    Offer

    Jenny fick ett slag i huvudet och föll baklänges. Allt svartnade för henne och när hon vaknar upp så ligger hon i en skogsdunge. Hon fick sedan utstå flera slag som resulterade i att hon återigen svimmade. Nästa gång våldtas hon och får under våldtäkten flera slag. Bland annat så sparkar Jassin Abdikarim Mahamud [numer Lamin Abdikarim Ali] henne i underlivet flera gånger. Abdulgadir Mohamed Khalif och Mursal Abdullahi misshandlade Jenny. Enligt domen så skall Omar Mohamed Omar hållt vakt medan Jassin våldtog Jenny med råhet och hänsynslöshet [S.33 i domen] vaginalt och analt.

    Jassin Abdikarim Mahamud (1987-04-10) förekom vid den här tidpunkten under tre avsnitt i belastningregistret och hade den 26 mars 2004 dömts för grov knivmisshandel varvid socialnämnden i Mölndals kommun fick ansvaret för Jassins påföljder. I fallet med Jenny och Linda dömdes Jassin till 2 år sluten ungdomsvård samt 150 000 SEK i skadestånd.

    November 2010:

    Jenny 24, våldtogs brutalt på nyårsafton i Göteborg 2004. Utöver sexvåldet misshandlades hon med en batong och sparkades i underlivet. 
    Samme man misstänks nu – under nytt namn – ha våldtagit, hotat och rånat en 84-årig kvinna i Dalarna. 
    – Det väcker en stark vrede inom mig, har Jenny tidigare sagt till Expressen om det nya fallet.”

    Expressen – Ali våldtog 84-åringen – får nio års fängelse

    Hon berättade om skräcktimmarna som började klockan 03.00 den 18 november förra året. Hon vaknade och såg att det lyste i lägenhetens kök. Först trodde hon att det var sonen som kommit för att hjälpa henne. I stället möttes hon av blicken från en okänd man – beväpnad med en stor kniv.
    Han hade tagit sig in genom balkongdörren. Enligt polisens förhör stirrade han på henne och sa: ”Tyst, annars dödar jag dig!”
    Sedan gick han till angrepp och utsatte den 84-åriga kvinnan för omfattande sexövergrepp.”

    Med detta i bakhuvudet så var det nog ingen ”mysig stund” runt fikabordet alls. Det är odjur som inte någonsin skall släppas ut i det fria igen. Det ligger i gärningsmannen Alis natur, det finns djupt rotat i Anders Eklund. Vad menar man att samhället har för slags vård som kan bota denna brutalitet?