• 70 Procent Av Landets Kommuner Nyttjar Facebook – Inte Hofors

      4 comments

    Det verkar råda ett motstånd inom Hofors kommun att nyttja de sociala medierna. Man borde vara varse, inte minst efter det senaste valet då Hoforspartiet blev näststörst i kommunvalet endast på 100 dagar och nyttjande främst av just dessa verktyg för kommunikation. Jag har personligen försökt utröna vems ansvarsområde detta är och vad motståndet består i men inte fått något riktigt svar. Därför blir jag mer övertygad när jag läser artikeln på Statskoll.se.

    70 procent av Sveriges 290 kommuner har en egen Facebooksida. Flest FB-följare per invånare har inlandskommuner i skogslänen med Malung-Sälen, Övertorneå, Arvidsjaur och Arjeplog i topp, visar en mätning från Sveriges kommuner och landsting, SKL.

    Allt fler kommuner använder Facebook och antalet människor som gillar en kommuns Facebooksida har mer än fördubblats sedan 2013.

    – Det är intressant att se att allt fler medborgare väljer att följa kommuner och landsting på Facebook. Det visar att kommuner och landsting har hittat en engagerande mix av innehåll som människor är intresserade av att följa, säger Monica Björklund Aksnes, SKL:s kommunikationsdirektör.

    De kommunala Facebooksidor som har flest följare kännetecknas av ett varierat innehåll. Dessa sidor har inlägg med tydlig lokal anknytning och personligt tilltal varvat med samhällsnyttig information. Facebooksidor med varierat innehåll väcker ett större engagemang i form av delningar och gillare än sidor som enbart publicerar samhällsinformation.”

    Sjuttio procent alltså. Jag har tidigare lyft fram bland annat grannkommunen Sandviken som är enormt duktiga på att informera, uppdatera och dessutom ha rent redaktionellt material via sociala medier som Facebook. När skall vi i Hofors egentligen begripa att det är den absolut billigaste metoden, den mest effektiva metoden som finns att marknadsföra och informera om vår kommun?

  • Hofors Kommun Rika Som Troll

      5 comments

    Nja det är en rubrik med stor modifikation. Det är förvisso sant att kommunen får tillgång till en större summa pengar, men inget som skall eller kan spenderas på karnevaler och cityfester eller backhoppningstorn.

    Ni kommer ju att få in 140 miljoner kronor när bolagen betalat tillbaka sina lån. Vad ska pengarna användas till?

    – Det gäller att använda pengarna på ett smart sätt. Vår ekonomichef håller på att se över hur vi kan använda dem för att minska framtida utgifter, säger Ulf Strömstedt.

    Riksomtroll

    Vad jag förstått så skulle det absolut bästa vara att spendera en hel del av pengarna för framtida pensionsavgångar, det kommer nämligen en period då ovanligt många kommunanställda går i pension och kostnaderna då skulle stegra väsentligt. Att man kan använda pengarna för att under denna period bibehålla den kommunala verksamheten intakt utan att behöva vända på varje krona och låta till exempel de olika nämnderna blöda pengar. Det är vad jag misstänker kommunchefen menar med att använda slantarna smart.

  • Vill Du Påverka Samhället?

      0 comments

    En sällsynt bra artikel i Dala Demokraten visar hur du som ung (gäller egentligen alla oavsett åldersgrupp) kan vara med och aktivt påverka både politiken och samhället i stort som litet. Tidningen radar upp en rad bra förslag på hur man kan bära sig åt för att nå ut med sitt budskap eller få till större eller mindre förändringar. Allt från att engagera sig i ett politiskt parti till att skicka in medborgarförslag och skapa opinion. Läs artikeln för den är Gudomligt intressant!

     

    Några exempel har vi även i Hofors, inte minst Hoforsbloggen som startade som en form av öppen dagbok med funderingar kring politik, fiske och annat smått och gott. Den fick med tiden så pass stor genomslagskraft att den engagerade människor och ett politiskt parti föddes för att försöka förändra. Till den grad att man spenderar tid på Socialnämndens utbildningar att diskutera den (mer om det senare). Kent Andersson och Föräldraföreningen som utnyttjade i synnerhet sociala medier för att ställa krav på bättre lekplatser i kommunen, och idag så står det en ny i Torsåker och en i centrala Hofors. Ett upprop för att ge alla unga och äldre förutsättningar för att fiska vid Ankdammen gav snabbt resultat. Man har samlat in leksaker och annat till barnen vid asylanläggningen i Kratten, och bara för någon vecka sedan fick en 7-årig autistisk pojke ett födelsedagskalas tack vare de sociala medierna.

     

    Allt går att göra eller förändra bara man tar ett första steg och engagerar sig. Därför kan jag bara rekommendera denna fantastiska artikel där det står svart på vitt vad man med enkla medel kan göra.

  • Ytterligare Ett Steg Mot Närradio Hofors/Torsåker?

      3 comments

    Det är drygt två och ett halvt år sedan som jag skrev ett inlägg om lokal radio för Hofors och Torsåker. Jag dristade mig till och med att drömma om hur ett schema för dagen skulle kunna se ut:

    Spellista

    Det var några som hörde av sig och kunde tänka sig att arbeta med det här, inte minst från Entré Ungdoms sida, men det föll sedan i glömska tills jag fick ett mejl från Daniel Thimerdal, teknikansvarig på Radio Sandviken:

    Hej!
    Jag skulle vilja komma i kontakt med er gällande detta!
    Har en ide kring detta! Ni skulle kunna starta upp och jag tror jag har en bra lösning. Har ni någon frekvens ledig för närradio i hofors?
    Mvh Daniel thimerdal. Aktiv på Radio Sandviken

    Radio

    Jag vidare befodrade detta till Ritva Snellman för att se om intresset hos Entré Ungdom fortfarande fanns. Idag fick jag ytterligare ett mejl som gör att jag kanske bör tänka lite större runt ett sådant projekt.

    Jag har talat med VD johansson idag på Entre’ Hofors gällande mina tankar. Det är möjligt för er att köra radio genom att ni via en förening som ni bildar på orten( närradioförening) söker och får tillstånd. Det finns tom en dedikerad frekvens ”klar” i hofors 105.9mhz  för 200 watt. När man fått tillst av radio tvverket att få starta sändningar, ansöker ”föreningen om frekvensen hos pts. Vi på radio sandviken kan hjälpa er med sändare och teknik till mkt förmånliga vilkor. Vi kan sända ut radio sandvikens innehåll på båda sändare till att börja med i uppstarten där ni tillsammans med oss kan få riktade program för er kommun och näringsliv. Skulle detta realiseras innebär det att hofors företag och föreningsliv får tillgång till att nå ut i stort sätt hela gästrikland! 

    Jag berättar mer än gärna mer om tankarna och hur det praktiskt kan gå att starta med enkla medel. 
    Mvh/ teknikansvarig på Radio Sandviken
    / Daniel Thimerdal
    Det kanske är precis vad som skulle behövas. Stöd från Entré Hofors och företagarna. Finns det redan nu människor i Hofors/Torsåker som är intresserad av att bilda en förening med fokus på lokala radiosändningar?
  • Socialtjänsten Välkomnar Anmälan

      0 comments

    Socialtjänsten förklarar hur man ser på JO-anmälan:

    Varför har kommunen gått ända till Högsta förvaltningsdomstolen?

    – För att få veta vad som gäller, man vet inte riktigt vad praxis är i det här, säger Susanne Holmgren, socialchef på Hofors kommun.

    Räcker inte första instansen?

    – Nej, vi vill ha rättspraxis. Vi driver bedömningen som handläggaren gjort som den rätta, sedan rättar vi oss efter förvaltningsrätten, säger Susanne Holmgren.

    Både kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen ställer sig bakom förvaltningsrättens bedömning – att Alice har rätt till personlig assistans och behöver omvårdnad och tillsyn all vaken tid.

    Frågan som jag ställer mig och känner att jag måste få veta mer om, är om Hofors är något slags unikum i att driva praxisfrågor eller om det har skett på andra ställen i landet och att man igenom det kan få någon slags fingervisning om hur man skall bedöma.

  • God Förhoppningar Att Slippa Se Vindkraftverken

      4 comments

    Så har äntligen Socialdemokraterna ”spottat ur skägget” vad man vill eller inte vill med den planerade vindkraftsparken. Inte helt oväntat så intar man en sund linje där man bland annat vill bevaka utvecklingsmöjligheterna med turism och fritidsliv.

    Boende i framför allt Edsken har högljutt kritiserat planerna och Socialdemokraterna tycker även att en vindkraftpark av den storleken Eon hade för avsikt att bygga skulle ha blivit ett för stort ingrepp i ett ”känsligt område” – och nämner i det sammanhanget Gästrikeleden, ridklubbens verksamhet och ”populära sjöar”.

    Frågan om kommunen ska använda sitt veto kommer slutgiltigt att avgöras av kommunfullmäktige.

    – Jag vill vara tydlig med att vi inte avgör frågan på egen hand och ingenting är klart förrän beslutet är tagit på kommunfullmäktigemötet i maj, säger kommunalrådet Marie-Louise Dangardt, S, som inte heller stänger dörren för framtida vindkraftetableringar i kommunen.”

    D1

     

    Därmed har jag en mycket stark känsla av att vi i framtiden fortfarande kan sitta på våra sjöar och blicka runt i denna fantastiska oas som Hofors utgör för just fritidsliv och rekreation. Utan att behöva se dessa stålmonster svänga med sina armar i fjärran.

  • Vad Är Det Som Felar I Systemet?

      2 comments

    Igår var en sådan där berg och dalbanedag. Jag vaknade pigg och kry efter två dagar av misstänkt förstadie till någon form av förkylning. Ni vet när man känner sig lite varmare än vanligt, undrar om det kan vara feber och sen kommer lätt hostande och nysande och man tvingas snyta snoken mer frekvent än annars. Jag tog till och med det säkra före det osäkra och stannade hemma från en födelsedagsfest i lördags för att piggna i. Grattis i efterskott Anders! Som sagt lite piggare och med mer energi drack jag kaffe och läste nyheter och ett totalt mörker sänkte sig över mitt sinne. Denna gång var det inte värmen av förmodad feber som spred sig över ansiktet, utan ren och skär ilska. Anledningen var naturligtvis denna artikel i Arbetarbladet som snabbt spred sig på sociala medier tillsammans med kommentarer från våra invånare om skammen att bo i en kommun som beter sig så illa:

    Charlott Hedin frågar sig om kommunen vill skjuta på att fatta beslut tills familjer med utvecklingsstörda barn ger upp.

    – Hofors verkar ha policyn att håller man på tillräckligt länge så flyttar familjen, som det var i historien om en flicka som hette Vera, där familjen till slut flyttade. Får man de här barnen att flytta så sparar man lite pengar till kommunen, säger hon.

    hofors1

    Fotomontage

    På internet ger människor nu uttryck för sin ilska och pekar med fingret mot ”Dom där jävla politikerna”. Man tar även upp ärendet med den unge mannen som mobbats och tvingats sitta i en låda i en av de kommunala verksamheterna. Det är alltså inte alls konstigt att man ifrågasätter kommunens slogan ”Hofors kommun – vänligast i Sverige”. Samtidigt utbildar man alla kommunalanställda i ”Värdegrundsarbete”.

     

    Vad är det då som felar så katastrofalt i vår kommun att sådant här har skett och kan hända?

    För några veckor sedan, närmare bestämt den 20 februari gick jag till Hotell Bergsmannen för att äta lunch med Entré Hofors VD, Kjell Johansson och kommunalrådet Marie-Louise Dangardt. Kjell hade en önskan att vi skulle sätta oss ner över en bit mat och diskutera lite kring det här med Växthusprojektet i Hagaparken, hur vi politiker såg på saken. När jag kom dit drygt tio minuter före avtalad tid stod kommunalrådet Dangardt utanför upptagen i telefonen. Visade sig senare att det var media som kontaktat henne för att höra om hennes synpunkt på nyheten som precis exploderat i kommunens ansikte, ärendet med den unge mannen som bland annat tvingats sitta i en låda på sin arbetsplats i den kommunala verksamheten utan att någon ansvarig reagerade. Hon verkade uppriktigt upprörd och förbannad över nyheten och jag fick intrycket att det här hade hon ingen som helst aning om. Jag har en teori om att problemen inte ligger på en politisk nivå utan snarare på tjänstemannanivå. Men vems skyldighet är det att se till att tjänstemännen utför politikernas vilja och strävan?

     

    I ärendet med mobbingen så kan man tydligt se att det är slarv och förbannad ignorans som medfört att det hamnat där det är. Det är tydligt att ansvariga tjänstemän närmast offret inte varit kapabla att vare sig se eller agera. Om en skriftlig varning räcker för att komma tillrätta med problemen är jag tveksam till. I fallet med Alice och alla de andra barnen hamnat i kläm är det inte lika lätt att förklara. Tjänstemännen begår (såvitt jag vet) inga olagligheter, men tolkar lagar och regler, testar lagar och regler och det hela drar ut på tiden. Helt enkligt det koncept som man köpt utbildning i av omdiskuterade KommunLex.

    Namnlös-6

    Samtidigt finns det besparingskrav för att de olika nämnderna skall hålla sig inom ramen för det man har fått pengar till. Socialnämnden som ständigt går back skall trolla med sina knän för att ha demensplatser, LSS-assistans och skydd för alla som tillfälligt hamnat utanför arbetsmarknaden och behöver ekonomiskt stöd. Det har tenderat till att bli ett mycket hjärtlöst system som jag bloggade om tidigare. Religionen med sitt budskap om kärlek till sin nästa har kanske urvattnats i vårt samhälle, men den fanatiska dyrkan till pengarna som inte ens finns fysiskt växer sig allt starkare för varje dag, och där drabbas våra vänner, bekanta och grannar i lilla Hofors hårt. Vad är lösningen på problemet?

  • Kräv Utvärdering Av Camp Finland

      1 comment

    En tänkvärd insändare om Camp Finland som dessutom innehåller lite smicker för Hoforsbloggen. Kul att det uppskattas!

    All heder till entusiasmen och förverkligandet av att stå som värd till Camp Finland. Men att så fullständigt tappa greppet under resan, från beslut till genomförande är skrämmande. Vad tänkte man?

    Att det skulle komma hundratals som stod i kö för att värma sig runt lägerelden i lappkåtan, medan Tommy berättade historier?

    Att kön skulle ringla lång av förväntansfulla turistande barn till karusellerna och hästarna på torget?

    Att det skulle bli lapp på luckan, för alla finska gäster invaderade teatersalongen med Arja Saijonmaa på scen?

    Att Folkets Hus skulle vara fullsatt med finska gäster kollandes på storbilds-tv?

    Men nu blev det inte så, för att de turistande finska besökarna var i Falun och tittade på VM!

    Och det kunde inte turistsamordnare Tommy med kollegor räkna ut? Det gör mig så ledsen. För det är inte att utnyttja mina inbetalade skattepengar på rätt sätt. Vi framstår som idioter i media, men att det blivit ett misslyckande förnekas, och det gör mig ledsen.”

    Jag tror det är av största vikt att man noggrannt gör en uppföljning av hur det hela planerats, genomförts och i synnerhet vad man förväntade sig av detta och vad utfallet blir. Givetvis skall det hela vara en opartisk utredning så att vi i framtiden vet hur vi skall agera både vid större evenemang och hur vi skall arbeta för att sätta Hofors på kartan i absolut bästa dager. Känslan jag fått är dock att det slängts ihop ganska panikartat med kort tid kvar och att man kanske skulle ha tittat mer på till exempel Kanot-SM och förra sommarens hockeycamp(som för övrigt återkommer i sommar igen). Det bör finnas en grundsten för alla evenemang i framtiden där man kanske fokuserar mer på själva Hofors än på karuseller och finska artister. Det är dom rätta tankarna och ideérna som är hårdvalutan i sådant sammanhang och inte hur mycket pengar som pytsas in.

  • Video: Framtida Hagaparken?

      6 comments

    Entré Hofors har nu publicerat videoklippet som visar hur Hagaparken skulle kunna komma att utformas. Lämna gärna en kommentar under klippet vad nu tycker. Intressant inte minst för mig som lokalpolitiker och senare kanske skall ta ställning i frågan om projektet.

  • En Fråga Om Budget Eller Människor

      0 comments

    Under Arbetarbladets insändarsidor återfinns en fråga ”Budget eller människor”:

    Till de som är vägansvariga på Hofors kommun som inte sätter fart och röjer undan snöhögar och plogbrinkar som finns i varje gatuhörn och korsning i kommunen.

    Jag kan förstå att det kan bli dyrt för en liten kommun med ansträngd budget men vad är viktigast, budget eller att det ska hända någon allvarlig olycka på grund av att det är dålig sikt och dylikt?

    Nej! Ta nu ert förnuft tillfånga och sätt lite fart så att vi invånare i kommunen slipper utsätta oss för fara.

    Den svenska indianen

     

  • Socialdemokraterna Kallar Till Extra Medlemsmöte

      0 comments

    I dagens Gefle Dagblad finns en intressant artikel som i huvudsak avhandlar ett kommande medlemsmöte för Socialdemokraterna i Hofors, men ändå visar på att det är långt ifrån klart hur det blir med Eons planerade vindkraftspark på Tjärnäsberget.

    Boende i området har klagat, framför allt kring Edsken, politiker från vänster till höger har uttryckt skepsis och kommunens speciella arbetsgrupp för vindkraft, bestående av både politiker och tjänstemän, har i förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplanen satt 1 300 meter som minsta avstånd mellan bostadshus och vindkraftverk.

    Det senare skulle omöjliggöra en etablering av det slag Eon planerar på Tjärnäsberget.

    Men trots att mycket tycks tala emot projektet återstår det ännu att se hur kommunen slutligen ställer sig till det.

    Socialdemokraterna har ännu inte bestämt sig och den lokala partiledningen tycker att frågan är av sådan vikt att man på ett styrelsemöte nyligen beslutade att behandla den på ett extra medlemsmöte.”

    Det är fler aspekter man bör se ärendet ur, och jag tror de flesta partierna i Hofors har en svår fråga att ta ställning till. Det är lite av en vågskål om miljön i naturen och boendemiljön. Hur kommer det till exempel bli för en framtida utökad turistnäring i Hofors? Det är otroligt mycket pengar som står på spel för i synnerhet Eon.

  • Hagaparken – Så Kan Den Utformas

      2 comments

    Det har ju varit en del inlägg under veckan om hur Hagaparken kan komma att se ut om bland annat ”Växthusprojektet” skulle bli en verklighet. Det är en lång väg dit, kantad av politiska beslut och en hel del arbete på Bygg och miljökontoret. Allmänheten skall också få möjligheten att tycka och tänka till kring det framtida området. Här finns dock en del bilder på förslag. Det skall finansieras, utredas vem som skall driva det och i vilken form men det ser onekligen väldigt spännande ut. (Klicka på bilderna för fullständig storlek)

    Haga1
    Haga2

    Haga3

    Haga4

    Personligen så börjar tankeverksamheten att spinna när jag ser översiktsbilden och i synnerhet området norr om Hagaparken. Som ni vet är det ett litet stråk mellan parken och hembygdsgården där det idag bara finns resterna av nedbrunna byggnader. Om ”växthusprojektet” skulle bli verklighet så föreslår jag att man på samma gång anlägger ett stråk från Hagaparken mot hembygdsgården, vidare förbi gamla kallbadhusets pool och fram till ankdammen och kyrkan och tillbaka. Här finns ju fantastiska möjligheter att till exempel låta Hofors Kolare slå upp ett par stugor satsa på att visa upp brukskulturen och det gamla järnverket i ett ”utomhus-museum”.

     

    När bilisterna stannar till för att sträcka på benen, handlat sina grönsaker och blommor kanske man vill ta en kortare promenad och då mötas av både ett kulturarv och vackra vyer.

    V1 V2

     

    I princip hela Storgatan skulle få en ansiktslyftning om man också lade till möjligheterna jag skrev om i juni förra året.

    V3

    ”Ett naturligt område för att anordna marknader, loppisar och andra kulturella evenemang”

    De nödvändiga investeringarna skulle främst bestå av asfalterad gångbana och belysning för att man även med funktionshinder lätt skulle kunna ta del av hela stråket. Är detta inte en genial idé så säg ;)

  • SKF-Trädgårdar

      0 comments

    I dagens nätupplaga av Gefle Dagblad lyfter man åter projektet om växthus i Hagaparken.

    En idé som dock tycks ligga bra till är att bygga växthus för odling av exotiska grödor. Ett projekt i socialnämndens regi har hos tre olika EU-fonder ansökt om totalt 19 miljoner kronor i projektmedel.

     Beviljas ansökan ska kommunen skjuta till lika mycket pengar.

    – Det blir i så fall i form av arbete. Vi ska inte gå in med 19 miljoner i kontanter, säger socialnämndens ordförande Kenneth Axling, S.

    30–35 personer väntas kunna jobba i verksamheten och det ska i så fall vara de som står längst från arbetsmarknaden som i första hand erbjuds plats.

    Planen med att just odla exotiska grödor är att de inte säljs av den etablerade handeln och att verksamheten därför inte blir något hot mot exempelvis livsmedelsbutikerna på orten.

    Det är alltså inte beslutat att det blir just detta projekt, men onekligen så öppnar det sig ju möjligheter:

    Kommunalrådet Marie-Louise Dangardt, S, poängterar att det än så länge inte är klart om det över huvud taget blir någon ändring av detaljplanen – och om det blir det så är det inte klart vilken typ av verksamhet som i så fall skulle kunna etableras i parken.

    – Det finns flera olika idéer, säger hon.”

     

    Men det är faktiskt inte första gången som Hofors+Ovako (SKF)+Växthus skulle komma att sammanföras. Idag hittar jag något mycket intressant som jag själv inte hade en susning om.

    SKFträdgårdar

    Bergström anställdes så vid SKF trädgården i början av 50-talet. Hans far arbetade där sen tidigare. Växthusen, drivbänkar och stora land för potatis och grönsaksodling låg nedanför Värna skolorna och österut. I närheten låg bl.a. också Trädgårdsmästarbostaden och en jordkällare. Idag ligger marken där detta fanns inne på Ovakos industriområde.

    Bruksträdgården hade utvecklades med tiden och vid en renovering av växthusen 1953 plockades bl.a. vinstockarna bort. De omhändertogs av botaniska trädgården i Uppsala där de skall finnas kvar än idag. Det fanns tre växthus varav ett kortare som kallades för ”gurkhuset”. Där odlades gurkor i stort sett året om. I det växthus där man hade mer exotiska växter fanns också persikor och vindruvor. Under senare år odlades druvor utomhus mot växthusens gavlar. Dessa plantor vart aldrig så stora men gav goda druvor. En tegel byggnad värmdes med olja för att vara varm under vinterarbetena. Till anläggningen hörde också en gigantisk valvad slaggstenskällare på ca 6x25m med bingar för bl.a. potatis.

    Det man odlade mest på de stora landen var potatis, kål och kålrötter, morötter, rödbetor. Dessa skiftades runt efter några år i något som kan liknas vid växeljordbruk. Som gödsel användes den dynga man fick från SKFs stall som då fortfarande hade två hästar för mindre transporter.

    I drivbänkarna blandades gödsel med halm och täcktes med jord för att bilda varmbänkar. Där sattes bl.a. uppdrivna purjolöksplantor. Sand lades runt plantorna, fönster lades på och så fick det hela snöa över. Tack vare förbränningen höll sig temperaturen i bänkarna till 15-20’c. Vid midsommar kunde purjolöken skördas. Kryddväxter odlades egentligen aldrig. Vid den här tiden hade de flesta Hoforsbor tillgång till något mindre land och var van att odla t.ex. kryddor till husbehov.

    Störste leverantören av fröer var Weibulls. Endast i undantagsfall togs egna fröer och då från någon udda växt. Vissa blommor, som pelargoner och margeritor, tog man in på hösten och tog sticklingar av. Hornspån och benmjöl användes som näringstillskott för blommor. Man följde en tabell som visade de olika sorternas behov.

    Kompostjord, det enda som användes till blommorna hämtades från ca 5st högar som var upp mot 30m långa. Materialet bestod till stor del av alla löv som krattats ihop i brukets alla trädgårdar. Här hämtades också jord till rabatterna i samhället. Länk till infosida

     

  • Bokdöden Kryper Allt Närmre

      0 comments

    Det är en ”Kulturell katastrof” sägs det i artikeln i Gefle Dagblad. 4 av 10 av landets kommuner har inte längre en egen bokhandel. För egen del så har det blivit så att jag beställer böcker via internet i största möjliga utsträckning, det är praktiskt, jag får tag i det jag vill ha eftersom det sällan finns just de böcker jag söker i en fysisk bokhandel. Innan jag återvände till Hofors kunde jag dock frekvent strosa omkring i stadens bokaffärer och köpa kontorsmaterial (av någon anledning brukade jag alltid göra det när jag kände mig lite låg) och titta på utbudet. Ibland blev det något spontanköp på rea. Tiderna har ju också förändrats. Många av dagens ungdomar läser inte, många andra nyttjar surfplattor och datorer för att läsa eller lyssna på böcker. Att vara författare är inget man i det stora hela blir rik och självförsörjande på och sen publiceras det så mycket tankar, idéer, åsikter och berättelser på till exempel hemsidor och bloggar. Men det finns en tjusning med böcker som inte kan ersättas med en läsplatta även om det är ett rent helvete att flytta med en boksamling.

    Bokhyllan

    En känsla att hålla i en fysiskt tung bok, att kunna stoppa in ett bokmärke i avsnitt man finner särskilt intressanta eller att bläddra i med fingrarna istället för att dra dem upp och ner på en mobiltelefon. På mindre orter misstänker jag att även biblioteksutbudet kommer att minska i takt med sammanslagningar och försök att bibehålla verksamheten. Sen givetvis tråkigt att man inte kan få en bok med en dedikation också. Det är tyvärr oundvikligt att vi går mot tider där en fysisk bok blir allt mindre attraktiv. Ett par generationer fram kanske. Det är ytterst tråkigt. Vem skall till exempel uppskatta de böcker jag samlat på mig och som gett mig fantastiska stunder?

    Till slut kommer de antagligen hamna på ett antikvariat eller en loppis där de skänks bort bara man tar de med sig. Som vid loppisen i Gästrike Hammarby där man faktiskt kan hitta makalösa saker om man bara har ögonen med sig. I ett ännu sämre scenario hamnar det i pappersåtervinningen och möter sitt slutliga öde i ett evigt kretslopp av skrivarpapper.

  • Det Är Dags Att Ta Ställning Hoforspolitiker!!

      1 comment

    Det händer mycket annat nu också. Bland annat är det snart dags för ett beslut om huruvida Kvinnojouren Rosen i Hofors skall få det stöd man behöver för att bedriva sin verksamhet. Under veckan diskuterades frågan i Socialnämnden och enligt vad jag förstår så avser åtminstone Socialdemokraterna att inte stötta verksamheten. Moderaterna, Folkpartiet, Hoforspartiet och Sverigedemokraterna inser värdet av att ha en fungerande kvinnojour på orten, var Vänsterpartiet slutligen står återstår att se, men om de tänker leva upp till deras mottooch löften innan valet ”Inte till salu”, så får vi efter ett kommande kommunfullmäktige äntligen låta kvinnojouren Rosen andas ut och ägna sig åt att skydda kvinnor från våld och hedersrelaterad problematik.

    Rosen1

    Tidigare inlägg i ämnet:

    På Besök Hos Kvinnojouren Rosen I Hofors

    Oklokt Beslut

    Vissa Rosor Betydligt Vackrare Än Andra

    Socialdemokrat I Hofors Anklagas För Jävsituation

    Miljöpartiet Hofors Starkt Kritisk Mot Hur Kommunen Behandlar Kvinnojouren

    Sverigedemokraterna – Ge Partistödet Till Kvinnojouren Rosen I Hofors

    Xamuel Halfvars (V): Pressmeddelande om Kvinnojouren Rosen i Hofors

    Om det nu mot förmodan är någon av våra lokala politiker som inte begriper så kan ni läsa dagens artikel i Arbetarbladet.

    Misshandel

     

  • Fattiga Barns Rättighet Att Spela Trumpet

      0 comments

    2011 skrev jag ett inlägg om hur de olika avgifterna på Entré Ungdom bidrog till att skapa ett orättvist klassamhälle baserat på förmågan att betala de olika nivåerna. Ung Vänster hakade en kort tid efter på resonemanget och snart var debatten igång. Men fortfarande så fanns det tydliga skillnader i systemet som åtminstone jag upplevde som problematisk. Vänstern föreslog förändringar i ett debattinlägg på FramtidHofors.se att:

    Vi har under hela mandatperioden kämpat för att införa en familjerabatt på den högsta avgiftsnivån, vilket nu även finns med i förslaget som Kommunstyrelsen ska ta ställning till. Familjerabatten innebär att familjer med fler än två barn endast kommer behöva betala sammanlagt 900 kr per termin för den högsta medlemsnivån. För en fyrbarnsfamilj innebär detta att barnen kommer kunna få tillgång till musikskoleundervisning för endast 225 kr per barn och termin. 

    Trots detta är vi inte helt nöjda, vi anser att Entré Ungdoms övriga aktiviteter bör vara helt tillgängliga för alla, oavsett hur stora föräldrarnas plånböcker är. För att möjliggöra detta har Vänsterpartiet lagt fram ett yrkande om att avskaffa avgiften på den andra nivån i Entré Ungdoms verksamhet.

    Därmed skulle det fortfarande kosta en hel del för att få möjligheten att lära sig att till exempel spela trumpet.

    Trumpet

    Här vill jag gärna ta lite utrymme att spekulera. För de fattiga och ekonomiskt utsatta barnen blir det ändå svårt om plånboken inte tillåter en ensamstående mamma med 3 barn att utöva sin potentiella musikalitet. Är det verkligen så rent generellt i världen att det bara är hyfsat ekonomiskt stabila familjer som producerar världstjärnor inom musiken och kulturen?

    Ett barn som kanske har svårt att lära sig läsa, skriva eller idrotta, kan ha en makalös talang för att framföra musik, och hur kan man utvecklas om man inte har råd till det?

     

    Något håller dock på att ske och om det öppnar dörrarna till fullo för kommunens samtliga barn och ungdomar återstår att se. I Arbetarbladet kan man läsa:

    Ett kort, som kostar 100 kronor per person och år, kan ge Hofors unga tillgång till alla Entré Ungdoms aktiviteter enligt ett förslag som Barn- och ungdomsnämnden sagt ja till.

    Nu vill Entré Ungdom införa ett ”ÈU-kort” som ger tillgång till alla aktiviteter. Att besöka Entré ungdoms kafé och få rådgivning ska fortsätta att vara gratis. I dag kostar det 450 kronor att delta i utbildning och 50 kronor per coachning.

    //

    Nu skickas frågan vidare till kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige. Får förslaget ja även där kommer ändringen att gälla från 1 augusti.”

     

    Samtidigt så kommer Arne Evertsson från Folkpartiet med en mycket bra interpellation ställd till vårt kommunalråd:

    Barn i årskurs 4–9 som lever i en familj med försörjningsstöd kan ha rätt till 3 000 kronor till träningsavgifter, läger eller andra fritidsaktiviteter. Det kallas fritidspeng och har funnits i sju månader. Nu vill folkpartisten Arne Evertsson veta hur många som fått del av den.

    – Jag har en känsla av att vi utnyttjar fritidsbidraget för dåligt, säger Arne Evertsson.

    Förutom hur många som fått pengar vill han att kommunalrådet Marie-Louise Dangardt (S) på kommande kommunfullmäktige svarar på om hon kommer att se till att fler kommer att få information om att de kan söka pengarna.”

    Det rör som sagt på sig i kommunen och nyckeln till vår framtid ligger i barnen och ungdomarnas möjligheter att utvecklas i alla möjliga riktningar. Räcker inte utbildningarna på orten till för att skapa fantastiska invånare i framtiden så kanske fritidsaktiviteterna kan göra det.

  • Spontanidrott – Nostalgi Eller Levande Fenomen?

      4 comments

    Jag har då och då lyft upp ämnet ”spontanidrott” här i Hoforsbloggen. Begreppet kan kanske enklast förklaras genom att det uppstår en form av  idrottsligt utövande främst av lek som övergår i löst följande av regelverk inom diverse idrotter eller utövande av idrott på andra platser och tider än fastlagda träningar och matcher. Ja något sådant. De äldre generationerna hade tillgång till grusplaner som vintertid blev isbanor och många av de tidigare idrottsstjärnorna startade sin karriär och utvecklade sin talang vid dessa tillfällen. I modern tid finns det tyvärr inte många sådana ytor kvar. Det har med åren kostat alltmer pengar att sköta om dessa ytor och underlaget bland utövarna har blivit allt tunnare och tunnare. Varför åka omkring på en knagglig is när man kan sitta inne i värmen med en surfplatta eller en dator?

    e11

    Det är ett popluärt ämne att lyfta upp och ställa krav om. Flera gånger om året kan man dels läsa insändare och artiklar om det, politiker vill gärna framhäva att det är vad barn och ungdomar vill ha. Idag läser jag i Dalarnas Tidning om idrottsläraren Anders Källberg som vill ha spolad isyta vid Hosjöskolan i Falun.

    ”– Det blir lätt så att barn sitter inne och spelar dataspel eller tittar på tv i stället för att vara ute säger han. Falu kommun ska ju vara en friskvårdskommun och skolan betalar en avgift varje år för att få spolad is, säger han.

    På 90-talet var jag involverad i en ishockeyförening som på många sätt var en förebild när det gällde att engagera och aktivera alla oavsett kunskap och talang att spela ishockey. Man vann knappt några matcher men drog ändå till sig en otrolig skara unga människor som slet och tränade för att det var så roligt. Det fanns inte heller utrymme för att toppa lagen eller sätta människor på bänken, i vart fall inte till en början. Något som verkade attrahera sponsorer, att det viktiga inte var de idrottsliga resultaten utan snarare att man samlades och spelade och tränade hockey och hade riktigt roligt ihop.

    11

    Det väcktes en tanke då. Det var ont om istider i ishallen, ju sämre rankad man var desto sämre istider så ibland kunde 14-16 åringarna få träna till 23-tiden på kvällarna och ofta på en uterink där blåsten och snön ibland kunde ställa till det ordentligt. Föreningen som var en kvartersklubb av den gamla sorten, hade en historia av att träna på egen uterink, en egen hemmaarena kan man säga, men när den slopades på grund av besparingar flyttades all verksamhet till en ishall och en uterink där 4 ishockeyföreningar och en konståkningsklubb med stor verksamhet skulle samsas. Tanken var att just som i ovanstående artikel, sätta upp sarg och spola is. Först och främst för att skolan skulle kunna bedriva vinteridrott utomhus utan att behöva flytta alla eleverna en mil till redan trångt bokade ytor. Genom det goda anseende föreningen skaffat sig kunde man genom sponsorer snart ha en egen gammal traktor för att både spola och skrapa is, till en början hade man även skridskoskola och kvällsträningar för barn och ungdomar boendes i närområdet, men snart även drog till sig långväga pendlare för att spela hockey eller bara glida omkring på isen efter egen kunskap. Det kallades Hosjö-projektet och fick ganska mycket uppmärksamhet.

     

    Men efter ett par år tappade barnen och ungdomarna intresset. I takt med det även de ideella krafterna som skulle sköta om planen och traktorn blev stående tills den en dag såldes och projektet föll ihop. I efterhand när jag funderar på det, så undrar jag inte om det mer är de vuxna som har ”behovet” av att väcka lite av sin egen ungdom. Intentionerna att barn och ungdomar skall röra på sig mer är fantastiska, men räcker det med lite vuxen sentimentalitet? Jag tror man måste se över begreppet med spontanidrott.

     

    Under sommaren lyfte jag upp frågan om volleyboll. Kanske det mest lysande exemplet på modern spontanidrott med enorm positiv effekt. Ett stort antal människor samlas vid Edsken och den enda ”arenan” för detta i kommunen.

    det är en enda bana vid Edsken, många som vill spela och en sport som verkligen kan bli stor i just Hofors kommun eftersom den ”talar lite av ett internationellt språk”. Många invandrare och ensamkommande flyktingbarn är enligt uppgifter väldigt intresserade av att spela volleyboll och det fina med idrotten är ju att språkbarriärer oftast övervinns med regler för den specifika sporten. Det skulle dessutom ge mer liv åt en liten del av Hagaparken vilket skulle vara som en enda stor reklampelare för Hofors kommun som idrottskommun. Eller hur?”

     

  • Kommunalrådet Förvånad

      0 comments

    Det är inte enbart Edskens Intresseförening som reagerat över att Eon går vidare med sitt projekt att anlägga vindkraftverk i Tjärnäsprojektet. I dagens Gefle Dagblad uttrycker även kommunalrådet Dangardt sin förvåning:

    När representanter för Eon medverkade vid kommunfullmäktiges sammanträde i slutet av oktober var beskedet till politikerna att 1 300-meterskravet förmodligen skulle leda till att Tjärnäsprojektet inte skulle gå att genomföra. Men trots det har Eon alltså stått fast vid sin ansökan om att få bygga vindkraftparken i sin helhet. 

    – Det förvånar mig att de då ändå kommer in med en ansökan om 27 vindkraftverk, säger Marie-Louise Dangardt.

    Kommunen har vetorätt och har nu fått förlängd betänketid av länsstyrelsen. Egentligen skulle besked ha kommit senast 15 februari.

    – Först tar allt så väldigt lång tid och sedan ska allt hända jättesnabbt, säger Marie-Louise Dangardt.

    Var hon själv står i frågan vill hon ännu inte avslöja.”

    Vindkraftverk

     

  • Intresseföreningen Edsken: Förstör inte Fjällberget

      8 comments

    Länsstyrelsen Dalarna har nu kungjort Eon Winds tillståndsansökan angående byggandet av 27 vindkraftverk i storlek 200 meter på Fjällberget med flera berg (av Eon kallat Tjärnäsprojektet). Synpunkter ska lämnas till Länsstyrelsen Dalarna senast söndagen den 15 februari. I praktiken innebär det att synpunkterna måste postas senast torsdagen den 12 februari.

    Enligt kungörelsen finns Eon Winds material på Hofors bibliotek fram till den 15 februari. Vid vårt besök den 8 januari fanns det i en papplåda i disken. På kommunens hemsida finns material angående den tidigare översiktsplanen senast uppdaterat den 24/4 2013.

    Intresseföreningen Edsken har lämnat synpunkter och protester mot byggande till Länsstyrelsen och Hofors kommun i samband med kommunens samråd angående ”tillägg till översiktplan angående vindkraft”.

    Denna plan är nu lagd på is enligt Arbetarbladet den 20 december 2014, där Håkan Eck, bygg- och miljöchef har uttalat sig. Trots detta ska våra politiker ta ställning till Eon Winds ansökan senast den 15 februari.

     Vindkraftverk

    Synpunkter som har lämnats till Hofors kommun kommer icke automatiskt fram till Länsstyrelsen Dalarnas behandling av Eons tillståndsansökan. Detta eftersom Hofors kommuns tillägg har lagts på is.

    Det är därför viktigt att alla som känner sig berörda i någon form skriver nya brev med synpunkter. Adressera till Länsstyrelsen Dalarna, 79184 Falun, ange Ärendenummer 551-12129-2012 .

    Vindkraftverken i Tjärnäsprojektet är alla placerade på bergstopparna i strid med Boverkets nya rekommendationer från 2014. Den höga placeringen får också till följd att stora områden blir otillgängliga vintertid på grund av risken för iskast.

    Vindkraftverken med placering inte långt från Hofors tätort kommer att synas i söderläge från stora delar av kommunen och vissa dagar lägga en ljudmatta över sjösystemet Edsken-Fullen-Grycken.

    Så pass höga verk ska förses med blinkande rött och skarpt vitt ljus synbart även dagtid. De kommer att visuellt ändra landskapsbilden från natur till industriområde.

    Observera att Intresseföreningen Edsken inte är emot vindkraftutbyggnad. Vi protesterar mot placeringen av vindkraftverk i industriell storlek och omfattning i Hofors kommuns finaste naturområde.

    //Intresseföreningen Edsken

    Även publicerad i Gefle Dagblad

  • Var Tog Terroristerna Vägen?

      1 comment

    Igår kunde jag med stor nyfikenhet läsa i Expressen att Säpo avvärjt två planerade terroristattentat i Sverige. Att säkerhetspolisen inte alltid berättar vad man sysslar med är ingen nyhet, ibland kan det krävas lite hysch-hysch för att lösa problem antar jag.

    Anders Thornberg berättade sedan att Säpo avvärjt två terrorattentat i Sverige i närtid – en uppgift som tidigare framförts.

    På Expressens fråga om det var enskilda personer eller grupper som misstänktes planera terrordåd svarar Säpochefen:

    - Jag vill inte berätta i detalj.

    Inte heller chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Gunnar Karlson, som medverkade på presskonferensen, ville kommentera några specifika händelser.

    Terrorism

    Men det var något som lämnade ett tomrum. Attentat är allvarliga, terrorism är allvarligt. Vad var det egentligen man förhindrat och vilka var det som planerat dessa illdåd?

    Christian Engström från Piratpartiet kunde sätta ord på tomrummet genom att ifrågasätta vad Säpo egentligen gjorde med de misstänkta terroristerna:

    Två terroristattentat mot Sverige har avvärjts ”i närtid”, enligt Säpo-chefen Anders Thornberg skriver Expressen. Det ska ha skett med hjälp av information insamlad av FRA.

    Om det är sant, vad gjorde Säpo i så fall med de skyldiga terroristerna? Slängde ut dem ur ett flygplan över Östersjön? Drogade dem och satte på ett CIA-plan? Eller lät dem gå fria, trots att de var bevisligen skyldiga?

    Något känns mycket märkligt i det här uttalandet.

  • Inte Skitenkelt Med Avloppssystem

      7 comments

    Att avlopp inte är en ”skitsak” har vi konstaterat flera gånger här på Hoforsbloggen, senast i oktober med inledningen att det finns nästan 480 000 tickande miljöbomber som när som helst kommer att utlösas. Vid den tidpunkten så försäkrade ”Ordföranden för bygg och miljönämnden”, Viktor Rasjö att ärendet med just Kratten var under lupp.

    Rasjö

    Sedan dess har det varit ganska tyst i ärendet. Dock påstås det från källor att Core får köra slammtömningen mer frekvent. Nu skriver Arbetarbladet att verksamheten kan komma att belastas med ytterligare 56 personer vilket då ökar trycket på den redan ansträngda avloppsanläggningen. Oroade människor har mejlat och undrar hur en ytterligare belastning kan riskera påverkan på miljön i vattensystemet. Med tanke på miljöaspekten och de pengar som omsätts, kan jag inte begripa hur man inte snabbt investerar i ett minireningsverk som har kapacitet att klara både dagens och morgondagens påfrestningar. Jag har själv varit med i projekt där man installerat dessa och förvisso är det en konstnad men för framtiden gör vi ju vattensystemet en jättetjänst. Inte minst med tanke på att rent vatten börjar bli en bristvara i världen.

    Avlopp

  • Hofors Slår Rekord I Dyra Bussbiljetter

      8 comments

    När jag tittar i senaste upplagan av  Dagens Samhälle blir jag rentav förbluffad. Här påstår man alltså att Stockholm har världens dyraste bussbiljetter.

    Dyrresa

    Nu räknar man förvisso bara på huvudstäder i världen, men ta en titt på hur mycket det kostar att åka mellan Hofors centrum och Hofors järnvägsstation:

    Ännudyrareresa

    Till och med 4 spänn dyrare än världens dyraste bussbiljett. I samma nummer sägs det att Avesta som införde gratis bussresor fått 100 000 bilresor mindre  i kommunen. Jag kan inte tänka mig att det uppmuntrar till mer kollektivt resande i Hofors med en biljett för 40 spänn och kanske bensin för en 20-lapp samma sträcka. Vill man dessutom åka till Torsåker kostar det en tia till, det vill säga 50 kronor. 70 kronor till Falun i den mån avgångarna finns. På något sätt borde väl 20 kronor vara rimligt för en vuxen att resa inom Hofors och en tia för ungdom och pensionär.

  • #JeSuisCharlie

      2 comments

    Det var förfärliga nyheter som rapporterades från Frankrike igår. Det var inte positivare idag eftersom ytterligare en attack med dödsfall rapporterades denna morgon. I svensk television fortsätter man visa sina dravelprogram medans utländska nyhetskanalerna sänder live. 12 eller kanske 13 människor har mist livet i nuläget och åtskilliga skadade. Bland offren återfinns satirtecknare och poliser, och trots att man borde vara ganska ”härdad” vid det våld som snabbt sprids på sociala medier, var den rena avrättningen av en skottskadad polis som låg på gatan något som framkallade kväljningar. Det kan diskuteras om det är ”rätt eller fel” att lägga upp videon här på Hoforsbloggen. Men världen är inte vacker, den är inte trygg och det här sker överallt i världen varenda dag givetvis av olika motiv.

    På ett liknande sätt som Hans Lindström tecknar sin satir om både politik, religion och rastillhörighet så hade de franska tecknarna publicerat vad som kan upplevas som ganska kränkande bilder. Detta sägs vara anledningen till att stridsbeväpnade män stormar in på deras kontor och avrättar dem. Senare fortsätter man ute på gatan och avrättar poliser och andra som kommer i deras väg. Det hela är en komplicerad fråga eftersom gärningsmännen eller terroristerna sägs tillhöra en speciell religion om än en avart. Men efter gårdagens illdåd så har flertalet politiker, journalister, konstnärer och vanliga människor protesterat högljutt att detta är ett dåd mot demokratin och yttrandefriheten. Bäst skildrat kanske av Carlos Latuff genom denna teckning. Fler tecknade protester under denna länk.

    CarlosLatuff

    Med gårdagens och dagens pågående händelser så går jag själv mest och grubblar över vad jag en gång sade om just Hans Lindströms syn på saken

    -När jag blir stor vill jag ha samma synsätt som honom. Helt i linje med min släkting som alltid hävdade attdet man inte kan skämta om kan man inte heller ta på allvar”.

    Är det verkligen värt att förlora livet för? Är det värt att riskera alla omkring sigs liv för att ha yttrandefriheten vare sig man hävdar att den är satir, konst eller en åsikt? Skall merparten av världen sluta att uttrycka sig för att det kan vara kränkande för någon annan och har man ingen åsikt eller vågar ta ställning för den så förändras ju ingenting. Patrik Nordkvist uttryckte sig bäst denna morgon på Twitter:

    Nordkvist

     

  • Asylsökande Missnöjd Med Jämtland

      5 comments

    Sverigedemokraternas framgångar de senaste 8 åren beror naturligtvis på den infekterade flykting och integrationspolitiken som förts i vårt land. Men det är knappast något nytt i den bemärkelsen för tittar man bara i en serietidning från 1974, så inser man att det varit ganska hätskt tidigare också även om folkslagen har ändrats.

    SM7

    Under nyårshelgen så hände något märkligt uppe i Jämtland, närmare bestämt vid Grytans asylboende utanför Östersund som kommer att användas som ett slagträ i denna debatt. En buss med ett 30-tal syrier som flytt från kriget anländer och det uppstår en smått absurd situation. Människorna på bussen vägrar kliva av för dom vill inte vara i Jämtland. Frilansskribenten Jens Ganman och Annelie Lanner beger sig ut till asylboendet för att se vad det är som sker. Så här beskriver Jens Ganman sin nyårsafton i text. Bilder finns under länken.

    Det blev ett lite annorlunda nyårsfirande i år…

    Eftersom nyårsraketer bara gör mig arg och förtvivlad (tanken på alla stackars hästar, katter och hundar som får panik av skiten) så tog jag med mig min SR-kollega Annelie Lanner ut till grytans flyktingboende på nyårsaftonskvällen.

    Det blev en milt sagt märklig upplevelse.

    Trettio syrier hade precis anlänt med buss från Malmö. De hade färdats i sexton timmar rakt norrut utan att ha en aning om vart de var på väg. Väl framme i Grytan fick de reda på att de kommit till en gammal militärförläggning.

    ”It’s not safe here.” ropade Gamal. ” We are very afraid and want to go back to Malmoe!”

    ”This is hell!” ropade hans vän Erdan. ” We want to go to Sweden and meet real people and learn about Swedish traditions and Swedish language. Not this!”

    ”I understand. ” sa jag. ”But mind you, this is my home town and it’s actually a pretty great part of Sweden. But hey, I see your point. It’s a bit off-grid. It’s cold and dark and I guess I would think the same if I was in your situation.”

    Och här skulle jag kunna skildra resten av det upprörda samtalet mellan mig och 30 desperata flyktingar på mitt sedvanligt raljanta sätt, men faktum är att jag mest mår illa. Det svenska asylsystemet går mot en säker kollaps. Jag har skrivit om det så många gånger här på FB att ni måste tro att jag blivit knäpp vid det här laget.

    Men så här ser verkligheten ut.

    Folk bussas kors och tvärs över landet i en allt desperatare jakt på sängplatser. Och sängplatserna är slut. Migrationsverkets personal sliter livet ur sig för att hinna med men de är bara människor.

    På just den här bussresan var det dessutom den arma jävla busschauffören som dels skulle ratta bussen på förrädiskt halkiga vägar upp till Jämtland, dels fungera som kontaktperson för 30 förvirrade och allt mer aggressiva människor som så sakta började inse att det de fått höra om Sverige som ett land av mjölk och honung kanske inte stämde.

    Alls.

    ”I walked 1400 kilometers from Syria through Turkey and Macedonia to get to Greece!” ropar en av männen. ”If I must live here I would rather die!” varpå han och hans kamrat börjar klä av sig nakna. Jag fick prata med dem i tjugo minuter för att få dem att klä på sig igen. Inga svenska myndighetsrepresentanter fanns på plats.

    ”You’ll get pneumonia!”

    ”I don’t care! We thought Sweden was humanitarian country!” ropar den nakna mannen och börjar klättra runt i en stor snöhög medan hans kamrater filmar med sina I-phones. ”This is hell! We don’t want this! We want something better!”

    Och jag blir arg och ledsen och förvirrad och röd om kinderna på en och samma gång.

    Jag slits mellan två tankegångar:

    1) ”Det här är förjävligt. Man skickar inte iväg människor på det här sättet, helt utan information, till en plats de inte vet ett skit om!”

    och:

    2) ”Men åk hem då, om det inte passar! Om nu Syrien var ett sånt jävla helvete så kanske ni ska vara GLADA över att ni fick komma till Grytan och Jämtland!”

    Fast det är ju – å andra sidan – lätt för mig att tänka… jag kan åka hem till mitt varma kök precis när jag vill. Jag BEHÖVER inte stå här på asylboendet på nyårsnatten, omringad av skrikande, ilskna människor och leka Jesus. Men jag gör det ändå.

    Inte för att leka Jesus dock, utan för att jag är less på att bara läsa om allt sånt här i tidningarna och se det på teve. Jag vill uppleva det. Jag vill veta vad jag pratar om, innan jag uttalar mig.

    Och jag tjatar vidare, med en dåres envishet: om att asylpolitiken och integrationspolitiken är de kommande årens största samhällsfråga eftersom den hänger ihop med så mycket annat just nu. Den som tror nåt annat är antingen dum eller lever i total självförnekelse.

    …hur som helst…

    Efter att Lanner gjort sin journalistiska plikt och bandat ett inslag som sen toppar Ekonyheterna Riks resten av kvällen åker vi till Radiohuset och omgrupperar oss, kokar kaffe, fyller några pumptermosar och tar med oss tillbaka till Grytan. På vägen dit köper vi med choklad och cigaretter.

    Återkomsten ser ni skildrad i två korta filmer som dyker upp här så snart YouTube processat klart. I den ena sjunger Gamal en kärlekssång till mig (tror jag). I den andra råddar Lanner ut kakor, kaffe och cigg till de trettio Syrierna ombord på den ockuperade bussen like nobody’s business.

    Den tjejen är inte brydd, som ma säj hen.

    Och därefter blir det spontanparty nere i matsalen. Hungerstrejken är glömd och de dansande eritreanerna får flytta på sig för här kommer 30 för tillfället distraherade syrier som vill visa sin tacksamhet med dans.

    Jag och Lanner dansar.

    Vi dansar ringdans, långdans, conga och andra rörelser jag inte gjort sen jag bytte höft för ett och ett halvt år sen.

    Situationen är absurd och det vore lätt att kokettera med den här lilla insatsen och skriva nåt klämkäckt om att se där: ”Lite kaffe, choklad, dans, musik och mänsklig värme är allt som behövs för att bryta isen och skapa integration!”

    Men precis som Lotta Gröning i Expressen tänker jag vara häxan surtant och hävda (igen) att det svenska asylsystemet är paj. Pe. A. Ji. Det kör på bensinångor och det är varken flyktingarnas eller de förmenta nyfascisternas fel.

    Det är vi andra som skapat det här.

    Vi och våra kära politiker som dag efter dag fortsätter att slå blå dunster i folks ögon; försöker få oss att tro att det här handlar om en kamp mot troll och orcher.

    Det gör det inte.

    Det handlar om människoliv och ett samhälle som i raskt takt går mot kaos.

    Jag hoppas innerligt att jag har fel på den punkten.

    Fast jag blir mer och mer säker på att jag inte har det, ju mer jag trasslar in mig i integrationsfrågan…

    Gott nytt år på er ändå, vänner. Vi kan lösa det här tillsammans. Men lätt blir det inte.

     

    Det skall bli mycket intressant att se hur den här artikeln utvecklas och i vilka sammanhang den kommer att användas. Jag läste så sent som igår på ett forum att journalisterna utpekades som SD-sympatisörer med en agenda och Sveriges Radio som verktyg. Samtidigt har delar av de asylsökande inlett en hungerstrejk. Aftonbladets Lena Melin skriver om besinning.

  • Idag Skall Vi Skenavrätta Varandra Hurra!!

      2 comments

    Då var vi där, årskiftet mellan 2014 och 2015, nyårsaftonen eller djurens värsta dag. Jag var själv en stor entusiast som ung av de få dagar på året som innebar knallar och smällar och ju större desto bättre. Helst av allt skulle det även experimenteras med dessa smällare och raketer. Placeras i leksaker som sprängdes i bitar, grannens brevlåda eller kastas runt varandras fötter till stor förtjusning. Ibland tändes en ”spontan” smällare ute på gatan utanför någon synnerligen grinig gubbes hus med resultatet att det gapades och jagades och skrattades tills vi kiknade. Men det var då. Idag vet jag betydligt bättre. I synnerhet efter den förklaring som den gamla griniga gubben till slut lyckades få fram. Hans gamla golden retriver var livrädd för smällarna och ville inte gå ut på flera dagar efter att nyårsaftonen eller sista april utspelats.

    Raketer

    Idag har jag själv 4 husdjur. Katten upplever det mycket obehagligt och honom försöker vi hålla inne under kvällen. Mest för att han inte skall skrämmas bort från sitt hem men även för att barn och ungdomar, eller i vart fall ett visst klientel av dom, inte begriper att katten faktiskt blir rädd när den blir jagad av en raket snabbare än han kan springa. En av hundarna bryr sig inte speciellt mycket. Förra året stod han till och med ute med oss och tittade förundrat mot skyn. Den andre gömde sig under bordet och skakade trots de ganska dova smällarna som hörs utifrån. Det blir valpens första år med raketer och bomber, där vet vi inte riktigt hur han kommer att reagera så rastning sker i god tid innan explosionerna börjar hagla. Kanske är vi ganska förskonade ändå.

     

    Men jag tänker på alla de andra husdjuren som verkligen mår pest och pina idag. Varför skall vi utsätta våra familjemdelammar för det här? Hur skulle vi människor uppleva det om vi till exempel en dag per år skojade med varandra över ett par skenavrättningar? Regler och lagar har förändrats, men det är ändå barn och ungdomar som kommer att springa runt i vår kommun med smällare och raketer dom inte har rätt att ha. Betänk dessutom den ekonomiska aspekten av det hela. Hur många kronor skall skickas upp i skyn till ingen nytta och jag tror ingen går dagen efter och plockar upp resterna av de där få minuteras munterhet. Nej skippa raketer och smällare och önska varandra ett Gott Nytt År med en varm kram eller en vänlig klapp till husdjuret.