Hoforsbloggen – Lokalt Formaterad

Både på TV4 Lokalnyheterna och nätupplagorna av lokala tidningar för man fram det positiva med sociala medier. I Gefle Dagblad:

”Vid halv niotiden på söndagskvällen stals en bil i Hofors. Ägaren skrev om det på Facebook vilket gav effekt – en som läst inlägget fick senare under kvällen syn på bilen i Torsåker och kontaktade polisen samtidigt som han följde efter bilen. Föraren upptäckte dock att han var förföljd, så han stannade bilen och sprang från platsen. Med hjälp av vittnesuppgifter kunde polisen lokalisera föraren till en fastighet i Torsåker och en man i 25-årsåldern hämtades till förhör”

Lokalt har journalisterna inte riktigt återhämtat sig efter jul och nyårsfirande. Antingen det eller så är det bara stiltje i rapporteringen. I riksmedia är det dock Hoforsrelaterade nyheter med visst inslag av äckel och avsky. Våldtäktsmannen, pedofilen och mördaren Anders Eklund från Torsåker planerar en framtid med barn och mysigt hem. Problemet för Eklund är bara att målet för hans ömhetsbetygelser inte riktigt upplever hans framtidsvisioner på samma sätt:

Aftonbladet – Eklund planerar ett liv med mig

Aftonbladet – Jag vet att du vill ha barn med mig

Aftonbladet - Anders EKlund anmäld av ex-flickvännen

”Enligt Jenny har Eklund sedan dess skickat hundratals brev. Trots att hon bett honom sluta, skickar han fortfarande brev varje vecka, med allt grövre sexuellt innehåll – blandat med påståenden som ”jag vet att du vill ha barn med mig” och påminnelser om deras utflykt under morddagen, en timme innan han dödade Engla:

”Vi åt mat på Lappen i Hedemora då sen åkte vi ut i skogen och älskade.”

– Det är så obehagligt. Det senaste brevet kom förra veckan och det har jag inte ens öppnat”

Det är avskyvärt att ens tänka på att Anders Eklund sitter och fördriver sina dagar med planer på en frantid som hans offer aldrig fick. Ändå kan man inte sluta fundera över vad det egentligen är som rör sig i hans huvud. Har någon som kände honom ens haft en tanke på att det var något så avvikande med honom? Rykten gör gällande att han skall ha masturberat i kvinnors underkläder nere på Ovako. Förvisso en lång bit kvar till våldtäkt och mord av barn men avvikande ja absolut.

Frågan har diskuterats tidigare här på bloggen, vad är egentligen ”Västra Gästrikland”, svaret som vi kom fram till är att det kan vara Sandviken, Ockelbo och Hofors. Då gällde det bland annat en numera utflyttad pedofilkvinna som hastigt och lustigt bestämde sig för att flytta närmare ett stort köpcentrum i länet. Idag läser jag med viss avsky om en så kallad lantbrukare, som om inte på samma nivå som pedofilkvinnan, inte kan betraktas vara långt därifrån gällande brottets natur. Gefle Dagblad – Total misär hos grisarna:

”Länsstyrelsen fick i förra veckan ett tips att djuren på en bondgård missköttes. I fredags gjordes ett oanmält tillsynsbesök. Det stod snabbt klart att de djur som fortfarande levde, gjorde det i total misär.

– Djuren är synnerligen illa däran. Ett dussintal grisar har avlidit och de levande har ätit av de döda. Grisarna har även ätit på döda får. Det är riktigt illa, ett av de värre ärenden med produktionsdjur som vi har haft på senare tid, säger Lars Bondesson, enhetschef för länsveterinärenheten på länsstyrelsen”

Arbetarbladet rapporterar återigen om vandalism vid kommunhuset i Hofors. I november slogs 21 glasrutor sönder vid entrén, i samband med den händelsen syntes ett större antal ungdomar även slå sönder brevlådor i centrala Hofors.

”I fredags natt krossades fyra fönsterrutor som vetter mot parkeringsplatsen vid Granvägen.

För drygt tre veckor sedan krossades 21 fönster på kommunhuset, troligen av ett ungdomsgäng som drog omkring i centrala Hofors”

Är det ungdomar som står bakom denna skadegörelse är det kanske på sin plats att försöka få tag i dem och ge deras föräldrar notan på det förstörda, rör det sig om någon form av protest mot rådande politik, bör man kanske se över vilken metod man egentligen nyttjar. Klart är dock att detta belastar oss skattebetalare ytterligare.

Ibland önskar jag att alla dessa befängda anklagelser om rasism kunde motanmälas, att anmälaren dömdes att betala skadestånd som svider när man spelar ut absurda saker som ”rasistkortet” mot allt och alla när man inte får allt man pekar på. Är det något man inte kan anklaga Yrkesakademin för så är det nämligen rasism. I synnerhet YA i Borlänge som gör ett riktigt bra arbete för att få människor från andra länder att få en yrkesutbildning. Arbetarbladet, Gefle Dagblad.

”En 59-årig Hoforsbo har anmält Yrkesakademin i Borlänge för att han känt sig diskriminerad för sin etniska tillhörighet och ålder.

Mannen hade sökt en utbildning som trafikledare. När han blev nummer 15 på reservlistan till utbildningen så valde han att anmäla ­Yrkesakademin i Borlänge till Diskrimineringsombudsmannen.

Yrkesakademin hävdar att han saknar grundläggande gymnasiekompetens inom bland annat svenska, engelska och matematik för att komma in på utbildningen”

Dessa anmälningar används i många fall under rent bedrägliga former vilket även medför att riktig diskriminering urvattnas och inte tas på allvar.

Nu har man börjat glögga upp och skapa julstämning på de lokala tidningsredaktionerna. Allt som oftast blir det inte direkt kul när jouranlister försöker skoja, men i det här fallet fnissade jag faktiskt gott, ungefär som Elaka Arne om någon äldre generation minns. ”Samlartomte stals vid inbrott”:

” Enligt anmälan till polisen stals några prydnadsföremål – bland annat en samlartomte märkt ”Haléns 1992″ i porslin och ett par japanska solfjädrar.

Tomten uppges ha en korpulent kroppsbyggnad – tolv centimeter hög och nio centimeter bred. Några fler detaljer finns inte i polisanmälan men enligt vad GD erfar hade tomten vitt skägg och en röd mössa”

Hoforsbloggen kan tillägga att den ser ut så här:

Om nu den tidigare ägaren vill ersätta tomten så går det bra att lägga bud på den via Tradera, i skrivande stund kostar den 1 krona med en frakt på 55 kronor från Skultuna.

Förra veckan berättade Hoforsbloggen om Gagnefs kommun som satt sig en riktigt knepig situation då ”anställda med bysysslor plundrade kommunen” för egen vinnings skull. Det visar sig med artikeln i dagens Arbetarblad, att det är nästan dubbelt upp vad anställda inom Hofors kommun tjänat bara i år.

”Från perioden januari 2011 till mars 2012 finns 343 fakturor med ett sammanlagt värde på 7,8 miljoner kronor från företag eller föreningar med representanter som också har en anställning inom kommunkoncernen.

25 fakturor har granskats extra noga, 15 avseende kommunen och 10 avseende kommunalägda bolag. Tio av dem har attesterats inom samma förvaltning eller bolag där den som är aktiv inom det anlitade externa företaget eller föreningen också är anställd. Det sammanlagda värdet för de här tio fakturorna är 2,1 miljoner kronor.”

Att det handlar om jäv är det inget snack om. Hofors kommun har enorma problem att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling. Och inte heller blir man förvånad att vissa företag gynnas mer än andra. Svindlande blir det när man dessutom kan konstatera att det pågått i åratal, något som en Gästkrönikör här på bloggen berättade om.

”Väl där skulle en kommunalpamp möta upp. Vid den stora porten ut mot vägen fanns denne och tog emot mig med en glad min. Då prydde SKF:s logga den stora byggnaden som informerade förbipasserande om ägaren till industrin. Sedan körde han före mig till sin sommarstuga ytterligare några mil bort. 

Väl där lossades den dyrbara lasten och den långa vägen hem började. Vips fick den fackföreningsägda byggfirman kontraktet att bygga det som blev Hantverkaren i Hofors. Standarden på kommunalpolitiken verkar ligga på samma nivå om inte ännu lägre”

Men något problem med jävsituationen ser man inte från kommunens håll om man skall tolka detta rätt:

”– Det är inget som säger att bisysslor i sig skulle vara fel, men vi måste ta fram tydliga riktlinjer och formulera vad vi tycker är okej och inte, säger personalchefen Beatrice Molin Bergström som tagit fram en handlingsplan efter revisionskritiken.”

Ta fram riktlinjer är ett annat uttryck för ”Aj fan nu ertappades vi med smutsiga händer i kakburken, men ingen fara på taket, vi säger att det inte fanns några tydliga regler och fortsätter som tidigare”.

Storvik är väl inte helt okänt för oss som bor i Hofors, men nu blir det lilla samhället en riksnyhet efter att man hittat en blodig och naken man under märkliga omständigheter vid en lagerlokal. Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Expressen och Aftonbladet.

”På söndagseftermiddagen fick Gävlepolisen ett larm om att kläder hittats i en blodpöl i Storvik, väster om Sandviken.

När polisen senare kom till platsen hittade de en halvnaken, medvetslös man i en lagerlokal i närheten.

– Han var medvetslös när vi hittade honom. Hans skador bedömdes som kritiska och han fördes omgående till sjukhus, säger Max Forsström, länsvakthavande vid Gävlepolisen.

Polisen vet inte vem mannen är eller vad som har hänt med honom. Men de tror att han har utsatts för ett brott.

En förundersökning om mordförsök, alternativt grov misshandel, är inledd”

Arbetarbladet rapporterar idag om oroligheter på Petreskolan som lett till polisanmälan.

”En av tjejerna i kompisgänget där alla har annat än svenskt ursprung är nu så uppskärrad över den hotfulla situationen att hon inte vågar gå till skolan.

– Jag är skiträdd att gå till skolan, säger hon till Arbetarbladet.

Enligt henne ska tonårspojken, som uppges vara frontfiguren i ett gäng med flera killar, inte bara ha slagit ner kompisen upprepade gånger, han ska också muntligt ha hotat att döda henne.

Något dödshot finns dock inte med i den polisanmälan som rektorn har gjort. Enligt anmälan ska pojken vid lunchtid på onsdagen ha tryckt ner en av tjejerna mot golvet, när hon försökte resa sig ska han ha tryckt ner henne igen, och igen. Brottsrubriceringen är misshandel alternativt ofredande.”

På tal om just idrottsförbund, så har ju höjdhopparen Patrik Sjöbergs bok väckt uppmärksamhet kring en svartare sida runt idrottssvärlden. Han har ju varit aktuell för en föreläsning i Sandviken.

”Sedan höjdhopparen under våren 2011 avslöjade att han under sin uppväxt utsatts för sexuella övergrepp har Riksidrottsförbundet, RF, reagerat. För två veckor sedan presenterades den första rapporten som visar på hur vanligt det är med sexuellt utnyttjande inom idrotten. 500 före detta aktiva har svarat.

– Undersökningen visade att 5 procent varit utsatta för någon form av sexuellt utnyttjande, säger Ann-Gerd Bergdahl, distriktsidrottschef för Gästriklands idrottsförbund”

5 procent är 5 procent för mycket helt enkelt. Det är lite chockerande att barn och ungdomar har den här typen av individer omkring sig när man utövar sina fritidsaktiviteter. Mörkertalet antagligen långt större än 5 procent. Jag har inte hunnit att läsa Sjöbergs bok, vilket egentligen borde vara ganska högt upp på litteraturlistan, men jag hinner förhoppningsvis dit också. Jag har dock en egen erfarenhet från ett ”tjuvlyssnat” samtal mellan tre individer verksamma inom just friidrotten som var ganska osmakligt. En av ledarna pratade om tjejerna aktiva inom idrotten på ett sätt som inte ens hör hemma i lunchrummet för byggarbetare på 80-talet. Det fick mig verkligen att fundera över oheliga kontaker mellan ledare och utövare som inte har ett dugg med idrott att göra.

”I förra veckan lämnades även ett förslag över till justitieministern, för hur idrottsföreningar ska få möjlighet att begära ut handlingar ur brottsregistret när det gäller brott av sexuell karaktär.

– Det är ett bra förslag att utdraget ska vara begränsat till de här frågorna. Då är det fortfarande ett skydd mot integriteten. Men man ska komma ihåg att många inte blir dömda så man måste alltid jobba med frågan, säger Ann-Gerd Bergdahl”

Det är som med anställda inom skola och fritidsområdet, ett absolut krav att kontrollera att sexförbrytare inte får anställning eller vistas i närheten av barn och ungdomar. Inte för att det är liktydligt med att något faktiskt sker utan för att förhindra att det ens finns en chans att något kan hända.

Det ligger en viss ironi i artiklarnas placering denna morgon. I synnerhet eftersom Entré Ungdom inte ägnar sig åt uppsökande verksamhet för de ungar som inte går till Entré Ungdoms aktiviteter och lokaler. Ett argument för att bortförklara vandalism brukar ju vara avsaknaden av ungdomsgårdar, men i Hofors så har man en verksamhet men ändå förekommer vandalism. Man gör alltså något som är fel. Kanske bör man tänka om när det gäller att gå ut på gatorna och möta ungdomarna där istället. Eller i vart fall identifiera ungdomarna och deras föräldrar så att alla fakturor på sönderslagna föremål hamnar på rätt adress. Dansbanan i Folkets Park drabbades under helgen av en anlagd brand också.

”Ritva Snellman är chef för kommunens ungdomsverksamhet Entré Ungdom och hon påpekar att det ännu inte är klarlagt att det är ungdomar som ligger bakom de många fallen av skadegörelse.

– Jag pratade med de ungdomscoacher som jobbade i lördags och de hade inte fått några signaler om att något var på gång. De blev väldigt förvånade när de hörde om det som hänt vid kommunhuset, säger hon”

Strax efter 16-tiden lämnade både jag och Hofors HCs A-Lag Hofors för färd mot Gävle och Läkerol Arena. I höjd med Kungsgården blinkade blåljusen dels i färdriktningen och dels bland den mötande trafiken. Det var visst något med en stolpe och en seriekrock visade det sig senare. Det var en makalös match mellan IK Sätra och HHC, jag tror knappt det går att förmedla den så jag lämnar det för stunden (slutade 4-3). Däremot kollade jag in lokalnyheterna i Arbetarbladet och det visar sig att de mötande tre polisfordonen inte alls var ute för att ordna upp situationen med seriekrocken utan hade väldigt bråttom till Hofors för vad som antagligen kommer rubriceras som mordförsök. Rikspressen har också snappat upp den tråkiga historien som lär ge kritiker till Hofors och den påstådda brottsligheten här vatten på kvarnen. Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Expressen, Aftonbladet.

”Det var vid 16-tiden som 22-åringen ringde på hos familjen på Västra Parkgatan och sökte dottern till kvinnan som öppnade dörren. När hon inte fick träffa dottern blev 22-åringen så rasande att hon drog fram en kniv och högg flera gånger mot 47-åringen. En polispatrull med hund grep 22-åringen som hunnit ta sig några hundra meter från brottsplatsen. Hon är känd av polisen och har dömts för flera våldsbrott”

Jag vet faktiskt inte vad som gått snabbast i det här fallet. Gripandet eller att namnen på offer och gärningskvinna spridits över hela orten.

Om det är ett missnöje med rådande politiska situation eller ett busstreck lär vi väl aldrig få veta. Klart verkar det dock vara att det blir ytterligare en meningslös kostnad för skattebetalarna att stå för. Arbetarbladet – 21 fönster krossade:

”Tidigt på söndagsmorgonen utsattes kommunhuset på Granvägen  i Hofors för skadegörelse.Sammanlagt hade 21 fönster slagits sönder, även om det fanns hela rutor i en del fönster. Larm om att något var på gång kom till väktare strax före klockan fem. När väktaren kom fram hade dock den eller de som låg bakom skadegörelsen hunnit försvinna. Polisen hade under morgonen personal på plats, men den första besiktningen gav inga uppenbara spår efter förövarna. Klart är dock att man inte försökt ta sig in i huset utan avsikten har uppenbarligen varit att ställa till skada”

Tja temat fortsätter onekligen. Idag ytterligare en artikel om Michael Ohlsson och hans musikvideo. Och jag måste tyvärr ställa mig frågan om signaturen ”Anna” begriper vad hin gjorde när hin lät fingrarna löpa amok över tangentbordet:

Vilka är dessa ”Svenssons” hin refererar till och vad exakt är det för saker hin skall ta  i sina händer?

Avdelning: Snacka om god förebild för barn

Då var det dags igen! Redan igår noterade jag lokaltidningarnas oförmåga att använda sig av korrekta termer när man ger sig på att skriva om narkotika. Mina råd verkar inte alls haft någon inverkan.

Jag tänker dock inte vara så fräck att jag anklagar journalisten Johan Ronge för rubriksättningen. Med tanke på hur mycket tid han spenderar i Tingsrätten och dessutom har nästan daglig kontakt med poliser, skulle han aldrig komma på tanken att kalla narkotikapoliser för ”knarkpoliser”.

Idag får jag placera ett inlägg i två kategorier som ibland hör ihop bättre än fisk och vatten, Brott & Kriminalitet samt Näringsliv. Som de flesta är medvetna om, har det på senare tid, eller egentligen en ganska lång tid, varit en hel del kopparstölder i området (Ex AB, GD). Man har till och med stulit statyer och kyrktak för att komma över den åtråvärda kopparen. Misstankarna har naturligtvis fallit på de ”säsongsarbetare” som sägs plocka bär när dom inte plockar kabel innehållande koppar. Nu har man dock genom Guds försyn och ett tips av en privatperson gripit sex män och en kvinna.

”I samband med gripandet av de två första männen i lördags gjorde polisen en husrannsakan i ett förråd på Teknikparken. Där fann man koppar för miljonbelopp. Metallen, skalad och klippt i små­bitar, fanns i ett antal 200-litersfat.

På söndagen gjorde polisen också en husrannsakan i Hofors.

I sommar har ett stort antal kopparstölder skett i Gävle, Sandviken och Hofors.

//

I förhören med männen kom ytterligare namn fram på vad som allt mer framstår som en stor skrothärva och på söndagen anhölls ytterligare tre personer, två män och en kvinna bosatta i Gävle och Sandviken. Ena mannen och kvinnan driver ett företag i metallåtervinnings-branschen”

—

Kanske borde dessa individer ha ägnat mer tid åt det grundläggande arbetet att leta koppar och andra mineraler. Som inte tillhör någon annan alltså. För i samma tidning, Arbetarbladet kan man läsa om en ganska spännande nyhet också gällande koppar. Mineralexpert tror på fyndighet i Hofors.

”I Hofors har ett 72 hektar stort område, söder om E 16, mellan sjön Edsken och Böle industriområde, utsätts som intressant. Här ska Bernt Honeths bolag nu göra ytterligare undersökningar för att ta reda på om det kan finnas tillräckligt med mineraler under jord för att göra en provbrytning.

– Att det finns järnmalm i området vet vi ju sedan tidigare, det är ju känt bergslag och vi har flera tillstånd i trakten kring Hofors och Falun, säger Bernt Honeth”

Det är inte bara en underfyndig rubrik, det är underbart om det skulle visa sig att vi kan starta gruvdrift på nytt i Hofors kommun. Trots att jag vid det här laget borde vara mycket van att bli lurad när det kommer till fyndigheter (guldäventyret i Kongo gick inget vidare, aktien står i 0.24 i skrivande stund) så tror jag detta skulle kunna bli ett enormt lyft, bara miljönissarna buntades ihop i en källare med munkavel.

På samma tema med förtäring och bilkörning så har vi Hoforskvinnan som drack en flaska vin och kanske blev sugen på efterrätt. Korkat nog satte hon sig i bilen för att åka till pojkvännen i Sandviken men som i den kända barnvisan, ”Än slank det hit och än slank det dit, sen kom Polisen och hon åkte dit”

”Olyckan skedde i juli i höjd med Lappens grill i Storvik.

Hon hade kört in i ett vajerräcke och när polisen kom till platsen var bilen rejält förstörd av krocken.

Själv hade kvinnan gömt sig i ett buskage cirka 50 meter från olycksplatsen.

Hon medgav att bilen var hennes och att hon hade kört den vid olyckan”

Jag undrar vilket fritidshem det här kan ha utspelat sig på.

”Han ska ha sagt att ”blod kommer flyta på enheten”. Uttalandet fick personalen att känna sig rädda och anmälde händelse. Enligt uppgifter ska pojken också ha sagt att han vill flytta från hemmet och inte vill vara kvar i Sverige längre”

För drygt ett år sedan siade jag om att vi skulle få se fler äldre personer begå brott. Samhällsklimatet har förändrats och pensionärer och äldre lever inte direkt ett lyxliv med en trygg tillvaro. Samtidigt så har man i vårt samhälle styrt utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle. Alla skall nyttja olika former av bankkort för att förhindra rån mot butiker. Till och med bankerna har slutat att hantera kontanter som bekant. Samtidigt är det en snabb utveckling bland kriminella för att anpassa sig. Ibland kan man tycka att alla dessa uppfinningsrika människor inte nyttjar son kapacitet till att tjäna pengar på hederligt vis. Kriminella verkar alltid ligga steget före av någon outgrundlig anledning. Idag läser jag i Gefle Dagblad en notis som både roar mig men samtidigt skrämmer mig lite.

” En kvinna i 55-årsåldern har uppgett att hon rånats på ett pantkvitto i samband med pantning av burkar och tomglas på Coop Extra i Hofors. När kvinnan försökte ta tillbaka kvittot ska hon ha fått ta emot slag och sparkar. Förövaren var en för målsäganden okänd person – enligt signalementet en kvinna i 50-årsåldern med grått hår och keps”

Obs! Ett fotomontage!

Nu tror jag inte vi behöver kalla in Leif GW Persson för en gärningsmannaprofil, men kanske bör vi hålla ögonen öppna när vi återvinner pantburkar i fortsättningen.

Under fredagseftermiddagen nåddes många innevånare i Hofors av den tragiska nyheten att en pojke på Lillåskolan skall ha omkommit efter en skolaktivitet i Hoforshallen. Exakt hur det gick till kan man i nuläget inte säga, en vidare utredning får utreda den frågan enligt vakthavande befälet Paul Edenström som uttalat sig i dagens nätupplaga av Arbetarbladet och Gefle Dagblad:

”– Vi hanterar det här som ett polisiärt dödsfall. Det är oklara omständigheter vi måste ta reda på vad som hänt, säger vakthavande befäl Paul Edenström”

Händelsen har skakat om de flesta Hoforsbor rejält vilket man uttryckt bland annat via sociala nätverk som Facebook:

”Under lördagen var Hofors kyrka öppen för sörjande.

– Det är en fruktansvärd händelse som det inte går att finna ord för. Vi vill möta upp för att människor ska kunna uttrycka sin smärta. Man kan tända ett ljus utan att säga något. Vi tänker ha öppet så länge människor kommer, säger kyrkoherde Kenth Johansson, som berättar att det under morgonen varit ett 30-tal besökare.

På såväl Facebook som kyrkans hemsida beskriver barn och vuxna sin bestörtning över dödsfallet”

Ingen förälder förväntar sig att något sådant här kan inträffa när man lämnar sina barn under skolans beskydd. Och vem som bär ansvaret för den tragiska händelsen får framtiden utvisa. Det första steget är dock att på bästa möjliga vis bearbeta detta med skolkamrater och andra unga på orten som nåtts av beskedet och mår dåligt av det inträffade.

”Pappan till pojken säger till Arbetarbladet att hans son inte hade några kända sjukdomar. Pojken ska obduceras. Pappan är noga med att säga att pojken snabbt fick hjälp.

Även Lillåskolan med 200 elever, där pojken gick, gör allt för att mildra sorgen. Skolan krisgrupp hade ett möte under lördagen. På måndagsmorgonen får lärare och elever stöd. Krisgruppen och elevhälsan finns till hands.

– Vi vet inte hur eleverna kommer att reagera, säger skolchef Agneta Dahlqvist.

Under intervjun har Dahlqvist gråten i halsen.

– Jag är jätteledsen och tänker på de anhöriga”

”– De har väl någon typ av värde, säger polisen Per-Arne Person om varför just bilbatterier blivit så populära att stjäla” i Gefle Dagblad.

Någon typ av värde säger han. Det låter verkligen oengagerat och kanske skulle polismyndigheten ägna sig mer åt munkätning och sång och dansuppförande om man inte riktigt verkar bry sig varför det stjäls bilbatterier. Bara lokalt har det den senaste tiden varit åtskilliga artiklar om just stulna bilbatterier:

Flera batterier stulna från återvinningsstation

Gamla bilbatterier hett byte

Flera bilbatterier stulna

Det är nämligen så att kopparen som tidigare låg och skräpade lite överallt börjar ta slut och då måste skrottjuvarna hitta en ny marknad. Ett bilbatteri väger någonstans mellan 15-20 kilo och förra året betalade skrotåtervinnare runt 3 spänn kilot. 10 batterier inbringar snudd på en normalstor dagsinkomst för en lågavlönad svensk. Det är alltså en riktigt hygglig timlön och det tar ytterst lite tid. Om det nu har en ”typ av värde” som polisen uttryckte det, ska man inte underskatta den livskvalitét det kan ge en batteritjuv. Sno batterier och sälja på 2 timmar och sen fiska eller slappa resten av dagen.

Jag tror alla ”lagomt” intresserade av lokalnyheter sett signaturen ”Frasses” inlägg under artiklarna om Hofors. Ibland ganska underhållande att Gefle Dagblad och Arbetarbladet släpper igenom hans kommentarer men tyvärr inte publicerar andra med mer substans i. ”Frasses” korståg mot den påstått förhöjda kriminaliteten i Hofors sägs ha resulterat i någon form av handlingsplan upprättad av ”Frasse” själv och några juridiskt kunniga personer. Handlingsplanen har dock fortfarande inte presenterats. Om ”Frasse” nu läser det här inlägget så erbjuder jag mig att publicera den åt honom på Hoforsbloggen (mejaldress finns under kontaktuppgifter). Om nu Hofors har problem så är det inget i jämförelse med Gävle: Man torterades med såg

”En 60-årig man utsattes för en misstänkt våldtäkt och sågades i armar och ben. Till slut lyckades han hugga sin plågoande med en kökskniv”

Om jag skulle ändra inriktning på mitt manusprojekt så är ju detta ett fall där verkligheten överträffar dikten och ger inspiration till något mycket brutalare än till exempel SAW-filmerna.

”Han slog till 60-åringen ett par gånger i huvudet och ryckte åt sig en ryggsåg. Därefter sågade han den liggande mannen över armarna, benen och nacken.

Han kom även över en korkskruv som han höll mot 60-åringen när han mordhotade honom för att få pengar.

Det märkliga är att den övergripande brottsmisstanken från början var våldtäkt. Eftersom 26-åringen även ska ha tvingat till sig oralsex av 60-åringen.

Men i domen står det att 60-åringen berättat om ”… en sexuell handling som dock åklagaren valt att lämna utanför åtalet och som därför även här lämnas därhän”

Ibland kan även jag som anser att yttrandefriheten inte skall ha några begränsningar, fundera över vad det är för märklig inställning jag har. Är jag själv verkligen övertygad om att det skall vara så?

I Aftonbladet publiceras en artikel som rapporterar om att Carina Höglund, modern till 10-åriga Engla som våldtogs och mördades av Torsåkersbon Anders Eklund, stämmer staten på 1.8 miljoner kronor.

”Där lyfts flera misstag hos polisen fram. Bland ­annat hade Eklund kunnat gripas redan några månader efter det mordet.

– Då hade Engla fortfarande fått vara i livet. Men tyvärr har polisen gjort många misstag i de här fallen, misstag som aldrig borde få ske i ett rättssamhälle, säger Carina Höglund.

I stämningsansökan – som är riktad till Justitiekanslern (JK) – finns totalt 69 misstag hos polisen listade.

En stor del fokuserar på polisens oförmåga att binda Eklund till mordet på Pernilla Hellgren.

Trots att Eklund hade ett förflutet som sexualbrottsling och bodde några mil från mordplatsen – samt att han hade identifierats som en potentiell gärningsman i ett konkret tips – agerade polisen inte”

Det är nog ytterst få av oss som kan föreställa oss den skräck som drabbat Carina Höglund med familj, men droppen och ifrågasättandet av yttrandefriheten kommer genom denna diskussionstråd på forumet Flashback, vilket egentligen inte är en diskussion utan snarare en lång lista av kränkningar av en död flicka och hennes familj. ”Är Englas mamma utvecklingsstörd? ”

Jag kanske läser Johanna Bäckström Lernebys lilla krönika som Djävulen läser Bibeln, men jag får lätt intrycket att hon kvalificerar sig till ”Dagens tombutelj” ..

Här har vi ett gäng skitskallar som nästan sparkar ihjäl en äldre man och dessutom sitter och skrattar åt honom i rätten. Men det enda sätt som jag kan tolka krönikörens ord och innehåll, leder till att det på något sätt skulle vara synd om skitskallarna, för i deras kultur/område är det inte okej att ”gola” det vill säga sanningen, det leder bara till tråkiga konsekvenser för gärningsmännen som samhället inte klarar av att skydda. Onekligen undrar jag hur det skulle ha sett ut i alla artiklar och krönikor om det varit den äldre mannen som nästan sparkade ihjäl en invandrad yngling.

För drygt 2.5 år sedan så skrev jag ett inlägg där bland annat den mördade Susanne Romhag omnämndes. Noterar att det  i Arbetarbladets nätupplaga finns en artikel om henne igen, ”Bevis ansågs gamla och slängdes”:

”Flera av de olösta morden i Sverige bör kunna klaras upp, enligt en rapport. Men i vissa fall har bevis slängts.
Det ska bland annat ha skett i Gävleborg. 

Efter en lagändring 2010 preskriberas inte längre mordfall. Därför fick kriminologprofessor Leif GW Persson i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att gå igenom 430 ouppklarade mord från 1985 och framåt för att se vilka som fortfarande kan gå att lösa.

I Gävleborg finns det omkring fem–sex olösta mord från den här tiden. Däribland morden på Susanne Romhag, Anneli Zetterholm och Ingrid Lindqvist.
Ett hundratal av de granskade fallen bör fortsätta att utredas, anser Persson. I ett tiotal ärenden, som dubbelmordet i Linköping 2004, finns teknisk bevisning.
– Vad som återstår är att hitta personen. Erfarenhetsmässigt så brukar sådant förr eller senare trilla ned. Nu gäller det att tugga sig genom ett antal kandidater, säger Persson.
Arbetet med att gräva fram alla gamla utredningar var komplicerat. Ibland hade bevis och viktiga dokument kastats eftersom de ansågs för gamla.”

Rena vansinnet att gå efter devisen ”tiden läker alla sår” när det kommer till brott som mord. Den lagändringen skulle ha kommit mycket tidigare men antagligen var det ett ”statistikverktyg” för att gömma antalet ouppklarade mord. Inte helt olikt det systemverktyg man har för att dölja arbetslösa.