Alf Persson (M): Har Hofors Kommun koll på läget?

Med anledning av kommentaren skriven av Alf Persson under detta inlägg, så lyfter jag fram den som en separat post eftersom den innehåller en hel del tänkvärda saker:

Alf Persson (M):

Har Hofors Kommun koll på läget?
Vad har vi råd med och hur skall politikerna förvalta skattebetalarnas pengar. Enl. Kommunallagen får inte kommunens kostnader överstiga intäkterna. Delårsbokslutet 31/8 2017 visar på -4.9 milj. . Mot budgeten för 2017 totalt -10.3 milj. Men minskade stasbidrag och ökade kostnader så ser prognosen mörk ut för helåret 2017.

Kommunens kärnverksamhet är SKOLA-VÅRD-OMSORG och här skall skattekronorna prioriteras.
Nu skapas projekt och verksamheter som dränerar kommunkassan och som går stick i stäv mot Kommunalgen. Politikerna i majoriteten tar inte dom tuffa beslut som krävs för att nå uppsatta mål då Måluppfyllelsen är rödmarkerad i delårsrapporten för tex. ekonomin och elevernas mål i skolan och på ett antal övriga punkter.

Med det här som bakgrund så har vi inte råd att driva ett antal prestigeprojekt som dränerarar ekonomin och med stora personella insatser. Grunden i god ekonomisk hushållning är att man tittar först i plånboken om det finns utrymme för verksamheter och aktiviteter utanför kärnverksamheten.
En tidigare Kommunchef drev igen Bowlingprojektet som nu kostar skattebetalarna 800.000 kr/år totalt 8 milj. innan hela notan är betald.
Föreningsservice. En ideell förening som fick ett startbidrag och som nu kräver 600.000 kr i årligt stöd för att finansiera sin verksamhet. Nu har det blivit en kommunal skyldighet att hålla verksamheten vid liv.

Entré Hofors kostar skattebetalarna 6 milj./år med uppgift att stödja vårt näringsliv och turist verksamhet bla. Som jag kan ge dom stöd för då vårt företagsklimat förbättrats mycket positivt. Men dom arbetsuppgifter som nu kommunchefen lägger på Föreningsservice och stödjer med kommunala pengar bör rymmas under Entré Hofors. Om nu dom uppgifterna som Föreningsservice utför överhuvudtaget är ett kommunalt ansvar.
Kommunkassan dräneras på 24 milj. för Växthusprojektet då inga externa finansiärer är intresserade att stödja projektet. Och med ett kalkylerat underskott per år på 2 milj. som skall täckas med skattemedel.

Fortsätter utvecklingen i den här riktningen och politikerna inte har förmåga att styra upp ekonomin så kommer konsekvensrena att bli förödande för kommunens innevånare. Skall vi behålla våra fritids och sportanläggningar – hålla våra gator och parker i gott skick så måste kostnaderna täckas inom den totala budgeten. Här krävs ”tuffa beslut” om vi inte inom snar framtid måste ta fram motorsågen för att sanera ekonomin.
Tuffa beslut innebär också en total översyn av chefs och tjänstemanna positioner och att vi har en kommun ledning som är starka nog att med politiska direktiv få tjänstemännen att driva igenom direktiven i sina respektive verksamheter.

I växthusprojektet krävde Projketledarna att politiker måste ta tuffa beslut och våga satsa för att driva igenom ett projekt som bygger på många osäkra faktorer. För liknande riskprojekt brukar man finansiera med riskkapital, inte som i det här fallet med skattemedel. Skattemedel får aldrig brukas som riskkapital.

Hofors Kommun har alla möjligheter att vara välmående och växa. Men då måste resurserna läggas på en bra skola-en bra vård och omsorg – bättre kommunkationer- bostäder- behålla våra fritids och sportanläggningar. Då kan vi skapa en inflyttning och öka våra skatteintäker och förutsättningar för utveckling.

2018 är del valår och det är min förhoppning att väljarna ger oss Moderater i kommunen ett ökat förtroende och inflytande så att vi får möjlighet att påverka politiken i den riktning som vi förespråkar.
Hofors behöver efter valet en nystart och en politisk ledning där Nya Moderaterna Hofors Torsåker ingår för att gå från avveckling till utveckling.”

Alf Persson (M)

 

Upp Som En Sol & Och Ned Som En Avdankad Politiker

Det här med att ställa om till vintertid kan fortfarande vara besvärligt trots att det hela är ganska enkelt. Jag lärde mig en logisk förklaring som säger att ”man ställer fram klockan när man tar ut utemöblerna och tillbaka när man ställer in dem igen”. Ändå finns det något som gnager i sinnet att man blivit lurad på något sätt. Hur som haver så har ju morgonpromenaderna blivit förlagda en timme tidigare än ”vanligt”, men det gjorde inget denna morgon eftersom jag lyckades pricka in exakt när solen stack upp sitt glada tryne i horisonten och blev stående och stirrade på den i den kalla luften eftersom den bokstavligen kunde ses resa sig upp på endast ett par minuter. Tror aldrig jag noterat det på det här sättet tidigare. Jo en gång när jag befann mig i Västindien och en kväll satt och tittade ut över havet och såg solen gå den motsatta riktningen, det vill säga ned. Gick så fort att man nästan kunde höra hur det fräste i vattnet när solen sjönk. Ja jag vet att den inte sjönk ner i havet men det upplevdes så. Kanske är det den nyfunna friheten med mer tid över som får mig att notera de där små sakerna som förändras i naturen runt omkring mig. Även om det fortfarande finns en stress kvar över saker som jag egentligen inte behöver bry mig om och har svårt att skaka av mig så går det åt rätt håll. Som utlovat i media när det begav sig för några veckor sedan har jag mest spenderat tiden till att ignorera lokalpolitiken, tillbringat tid i stålindustrin, tittat på ishockey och försökt flytta fokus till saker som betyder mer och ger större utbyte. Under flera perioder har jag inte ens startat upp mina datorer eller läst mina mejl.

När jag väl gjort det så har det varit överraskande många. När jag gick från att vara en enkel bloggare till att bli lokalpolitiker så var det noterbart hur det minskade med tipsmejl och annat i inkorgen. Exakt vad det berodde på vet jag inte, men kanske drog sig människor för att höra av sig om sina eller andras vardagsbekymmer när jag ”var en av dom där”. När jag bestämde mig för att återgå till att bara vara en vanlig bloggare igen, så öppnades dammluckorna och jag har inte ens hunnit besvara allt som inkommit. Det mest intressanta är egentligen att andra politiker som knappt hejade när man träffade dem i olika sammanhang nu ser nyttan av att ha mig och mina kliande skrivfingrar utanför den där världen. Med nytta så avser jag att man tipsar om saker som gynnar den egna saken men missgynnar andras. Jag har inte riktigt bestämt mig för hur jag skall förhålla mig till det här ännu.

Å ena sidan så är det ju det Hoforsbloggen kanske gjort sig sitt namn för, att peta i saker som kan upplevas besvärliga att petas i, att tänka högt om olika fenomen och skapa fler frågor. Å den andra så lämnade jag ju faktiskt politiken för att den världen inte tilltalade mig längre och för att den ser rent ut sagt hopplös ut inför framtiden. Kanske är det för tidigt för att känna någon lust att från min synvinkel berätta hur det står till i lokalpolitiken eller ens ifrågasätta vissa skeenden. Jag gjorde dock ett försök strax efter frukosten denna morgon.

Läste ett antal dokument som jag inte ens som aktiv politiker fått ta del av. Nu när jag hoppat av verkar det finnas ett större intresse att dela med sig av märkligheter i kommunbyggnaden. Jag kände ganska omgående att jag blev trött i huvudet av allt som började snurra runt. Den ena tanken leder till den andre, kopplas ihop med annat och även om en tidigare luddig bild plötsligt klarnar något, så fanns inte passionen för att lägga pussel på bordet just nu. Det får nog helt enkelt vara tills när valåret startar på riktigt.

Resultatet För Kyrkovalet 2017 Klart

Noterade nyss att det slutgiltiga resultatet från Kyrkovalet 2017 publicerats. Fördelningen av mandaten blir som sagts tidigare, Socialdemokraterna 8 och Samling för Hofors församlings kyrka 7. Nu vet jag inte riktigt vilka som är nya för Socialdemokraterna, men Emma Wängelin, Mathias Strand, Anne Persson och undertecknad får varsin plats som helt nya i sammanhanget.

Frisbeegolfbana Skall Anläggas I Hofors

Det har ju varit lite halvturbulent på sistone så jag har faktiskt helt glömt bort att berätta om en glädjande nyhet för kommunen. En av Hoforspartiets motioner om att anlägga en Frisbeegolfbana passerade kommunfullmäktige förra veckan och en enig skara politiker beslutade att släppa igenom den.

Det är drygt två år sedan som fyra stycken motioner lämnades in och i dagsläget är tre av de fyra i någon form snart verklighet. Motionen om att främja kultur och fritidsaktiviteter ”snoddes” ju av Föreningsservice som drev frågan vidare med ungefär samma innehåll. Motionen om att nyttja social media för marknadsföring och information har också realiserats och har fått en bra start. Vad gäller den fjärde motionen om två stycken multisportarenor, så var den på väg att komma till fullmäktige men lyftes ur hanteringen och dyker upp i budgetarbetet som har/skall påbörjas. Det finns alltså en god chans att fyra av fyra motioner kommer invånarna till glädje. Känns hyfsat bra att lämna lokalpolitiken med det som facit.

Min Tid Som Fritidspolitiker Är Över

Domedagen skulle tydligen inträffa igår lördag. Änglarna skulle blåsa i sina trumpeter och förutspåelser från Bibeln skulle drabba jordens befolkning i olika steg. Det blev tydligen inget av med det den här gången heller så vardagen får lunka på till nästa gång. Nu finns det naturligtvis ingen koppling mellan inledningen av denna text och följande. I morgon när kommunsekreterare Linda Höglin öppnar sin post så kommer hon att hitta ett brev från mig. I det står det kort och koncist att jag avsäger mig alla mina politiska uppdrag i Hofors kommun. Jag passar även på att lämna mitt uppdrag som partisekreterare i Hoforspartiet. Ett brev som jag författade den 17 januari i år men inte skickat in förrän nu. Min tid som lokalpolitiker är således över.

Det kanske gläder en och annan förtappad själ, men mest av allt gläder det mig som tycker att jag får tillbaka en frihet som jag saknat. Tiden som fritidspolitiker har för det mesta varit intressant, att se människorna som jag bloggade om långt innan jag själv gav mig in i den världen. I många fall har jag blivit överraskad över vilka stabila individer som finns i politiken i Hofors, sorgligt nog också det motsatta vilket fått mig att fundera över vad man egentligen har för motiv att engagera sig politiskt. Om jag hade ett politikerförakt innan så har det inte mildrats utan tvärtom förstärkts i många avseenden. Den största och uppenbara erfarenheten jag tar med mig vidare från denna upplevelse är att dialogen mellan valda politiker och invånare inte alls fungerar på ett sätt värdigt ett demokratiskt system med modern teknik som hjälpmedel. Man sitter i kommunhuset och bildar arbetsgrupper för att försöka förstå och komma underfund med hur den här dialogen skall utvecklas eller ens fungera. Men det är inte ett typiskt problem för just Hofors kommun.

När Hoforspartiet grundades var idén att människor som redan då var engagerade i föreningar, hade starka åsikter, skulle slutas samman för att arbeta för Hofors. Det har blivit lite av ett modeord bland de andra partierna för efter HOPs inträde i lokalpolitiken säger alla att man arbetar för Hofors bästa, från vänsterkanten till högerkanten. Man pratar också gärna om social media, om besöksnäringsutveckling och annat som man tidigare inte hade en susning om eller förstod vikten av. Man förstår fortfarande väldigt lite av hur man skall få det genomslag som behövs, men förhoppningsvis är det väl som med uppfinningen av hjulet, det lär få nötas av lite innan det blir runt.

Ett framgångsrecept för Hofors torde vara att de olika partierna faktiskt såg till Hofors bästa tillsammans, rent filosofiskt blev Hoforspartister allihop. Det finns en hygglig kompetens att bygga på om man släppte lite av försvarandet av blockpolitik. Det har ju skett i viss utsträckning redan då S sparkade ut V och slog sig samman med L och C istället.

Jag har som sagt haft en hel del tid att fundera över det sedan jag författade mitt korta budskap till kommunsekreteraren. Mina nya arbetsförhållanden tillåter inte heller att jag kan gå på alla möten, och som person är jag alltid lojal mot mina arbetsgivare i första hand. Det kan också förstås framstå lite udda i att grundaren av ett politiskt parti också överger det. Mina ambitioner har aldrig varit att bli politiker på heltid eller resten av mitt liv. Det finns medlemmar som vill mer och kanske inte helt i linje med vad jag själv skulle föredra, men det står dem fritt att upprätta Hoforspartiet 2.0 och utvecklas åt det håll man föredrar.

För egen del tänker jag njuta av att vara fri från förpliktelser, fortsätta att skriva på bloggen om saker som jag noterar i min vardag eller upprörs över, och naturligtvis lyfta fram missförhållanden på samma sätt som innan jag sorgligt nog fick lite av en munkavel via det politiska fritidsintresset. Jag gör det bara i egenskap av privatperson.

Kyrkovalet 2017

Den 17 september så är det dags för ett nytt kyrkoval. Trots att det vid senaste kontrollen fanns 3688 röstberättigade vid Hofors Kyrka, så har deltagandet vid kyrkovalet varit nästintill katastrofalt dåligt. Vid 2013 års val lades bara 394 röster varav 15 visade sig vara ogiltiga och därmed 379 giltiga röster. Ett valdeltagande på endast 9.9 procent alltså. Vinnare blev som sedvanligt Arbetarpartiet-Socialdemokraterna med 62.27% och kanske känner få till att det finns utmanare i Samling för Hofors församlings kyrka som då fick 32.73%.

Samling för Hofors församlings kyrka har bestått av oppositionen med viss modifikation, men eftersom man ansett att arbetet och politiken kring kyrkan är ett opolitiskt arbete så har det inte funnits några lika tydliga kopplingar som Arbetarpartiet-Socialdemokraterna har till sitt moderparti. Fåtalet engagerade har inneburit att man föreslagit att ha en gemensam lista och istället tänkt att personröster skall utgöra grunden för vilka som efter valet skall sitta i kyrkofullmäktige, men det har nekats av Arbetarpartiet-Socialdemokraterna och därmed finns det då två listor att välja mellan i kyrkovalet.

 

Ett stort problem med just kyrkovalet är naturligtvis det låga valdeltagandet, när färre än 10 procent deltog i senaste valet 2013. Kyrkans arbete är oerhört viktigt ur många aspekter, funktionen den fyller från födseln och till den sista dagen av livet. Det sociala arbetet för utsatta, barngrupper, sång och musik i körer, Gudstjänst, det internationella arbetet, som arbetsgivare och förvaltning av både byggnader och miljöer. Kyrkan är inte enbart till för att manifestera eller utöva sin tro, utan finns med även i det vardagliga livet på olika sätt utan att vid varje tillfälle synas så tydligt.

 

Vid det här valet den 17 september i år, så borde betydligt fler av de 3688 röstberättigade använda sin rätt att rösta, precis som vid val till riksdag eller kommunfullmäktige, så är ett högt valdeltagande en rättvis bild av valutgången. Rösta får man dessutom från 16 års ålder:

 För att kunna rösta i Kyrkovalet ska du vara medlem i Svenska kyrkan och fylla 16 år senast på valdagen. Men, du måste också finnas upptagen i röstlängden. Röstlängden baseras på uppgifter som hämtas ur Kyrkobokföringen 30 dagar innan valdagen.

För Kyrkovalet 2017 innebär det att dessa uppgifter tas ut ur Kyrkobokföringen den 18 augusti 2017, så senast den dagen ska uppgifter om medlemskap finnas i Kyrkobokföringen. Frågor och svar om kyrkovalet

 

Sedan tidigare i vår så har jag träffat representanter från Samling för Hofors församlings kyrka, och informerats om kyrkans arbete och om ett aktivt deltagande i kyrkofullmäktiges funktion. Det är fantastiska människor som verkligen brinner för vad de gör, och jag har kommit på mig själv att önska att just de här människorna skulle ha styrt hela kommunen med sin visdom. En visdom de hunnit att skaffa efter ett långt liv, för genomsnittsåldern har tidigare varit väldigt hög. Det krävs en föryngring även bland ”kyrkopolitikerna”. Till det här valet den 17 september så kommer listan för utmanarna att se lite annorlunda ut. Bland annat har Mathias Strand, Emma Wängelin och Anne Persson, valt att ställa upp i valet. Tillsammans med erfarna namn som Göran Nyström, Esko Töllinoja, Ninni Paavola, Ingrid Elevall och Annagreta Gustavsson mfl (fullständig lista publiceras senare).

 

Här finns en stor möjlighet att bryta den traditionella strukturen där Socialdemokraterna styr även kyrkofullmäktige. Och visst är det väl dags att förändra även här?

Bara genom att faktiskt ta sig tid att utnyttja sin rösträtt så kan ni bidra till att skapa ett historiskt valdeltagande. Det kommer att förutom på själva valdagen, finnas möjligheter till att förtidsrösta, så när röstkortet dimper ner i brevlådan i höst, släng det inte av gammal vana utan avsätt det fåtal minuter det tar att rösta och bidra till att dels genomföra ett historiskt val men också skapa förutsättningarna för en förändring i kyrkofullmäktige. Kanske även en fingervisning inför ödesvalet 2018 att vi lever i förändringarnas tidevarv.

Din Lokaltidning: Politisk Oro -Så Påverkas Sandviken Hofors Ockelbo

Det är är sådana tider som politiken kommer att börja synas alltmer. Drygt ett och ett halvt år kvar till nästa val och det är dags att starta löftesbussarna och åka land och rike runt och försöka överträffa varandra i löften man ändå troligen inte kommer att genomföra. Höja skatter, sänka skatter, mer poliser, mer försvar, omtanke om de mest utsatta i samhället, privatiseringar, peka finger åt varandras förslag och ett i regel ganska otrevligt debattklimat som naturligtvis blivit en hel del otrevligare sedan bara senaste valet 2014. Här någonstans står den genomsnittlige medborgaren och skall övertygas om partiernas förträfflighet, propaganda och hot om vad som sker om man väljer fel. Valet 2018 kommer att bli rent förskräckligt är min magkänsla.

I veckans upplaga av Din Lokaltidning så finns en sida som skall förmedla lite av hur situationen ser ut i våra närmaste kommuner. Bläddra fram till sidan 10 så hittar ni den artikeln.

När man läser den delen som avhandlar situationen i Hofors så blir åtminstone jag lite förbryllad. Det finns mycket riktigt två lokala partier, men Hoforspartiet har 4 mandat och Folkhemmet Hofors/Torsåker 1, i det fall inte Bror Sundin sitter på stolen alltså eftersom han liksom numera två av Sverigedemokraternas mandat består av ”Politiska vildar”. Av totalt 31 mandat vill jag inte gå så långt och säga att det är många platser. Socialdemokraterna som är det största partiet har 12 mandat, numera understöds dom av 2 Liberala mandat och 2 Centerpartistiska dito. Totalt 16 mandat alltså, exakt det man behöver för att kunna bilda en majoritet. I opposition finns HOP 4, M 3, V 4, SD 3, FHT 1 med sammanlagt 15 mandat, inte tillräckligt alltså för att bilda en egen majoritet, och det ska väl understrykas att alla dessa partier tillsammans aldrig skulle vara ett bra alternativ för att styra Hofors heller. Slutklämmen i artikeln summerar väl det ganska uppenbara att ”om dagens opinionssiffror står sig över valet” så blir det ingen förändring.

 

 

 

Hoforspartiet Strukturerar Om

Det kanske inte undgått någon att det skett en hel del förändringar i det politiska livet i Hofors på sistone. Ni vet, Socialdemokraterna bestämde sig för att sparka ut Vänsterpartiet som samarbetspartners och istället inleda ett nytt samarbete tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Det har minst sagt varit lite turbulent sedan dess och under tisdagens sammanträde i kommunstyrelsen så ombildades även kommunstyrelsens arbetsutskott. Det innebär att Moderaterna miste sin ordinarie plats i utskottet och Liberalerna träder in så att majoriteten har en majoritet även i KSAU.

För Hoforspartiet så kommer ombildningen mycket lägligt. På grund av förändring av arbetssituationen så kan jag med gott samvete lämna över min ordinarie plats i KSAU till Anne Persson fram till nästa val. Det har varit ganska kämpigt att få tiden att räcka till för både politiska uppdrag och andra ideella uppdrag med skiftgången, och jag har under en tid känt att jag inte hinner med på samma sätt som tidigare. Anne är en ”paragrafryttare” ut i fingerspetsarna och kommer att göra ett galant arbete i KSAU under resten av mandatperioden.

Statliga Arbeten Till Hofors?

I veckan som gick utspelades ett fullmäktigemöte utan större dramatik. Ja Vänsterpartiet hade fått bytt sida i salen och Centerpartiet och Liberalerna satt sig jämte sina nya sängkamrater. Det mest spännande var kanske Kjell Johanssons föredragning om ”Framtid Haga” med muntlig information och en kort filmvisning som ni också kan se i Arbetarbladets artikel eller här:

Isamband med informationen nämndes det att kommunen kontaktat civilministern Ardalan Shekarabi, för att boka tid för ett möte om framtidens möjligheter. Gefle Dagblad skriver:

I den landsbygdsutredning som lämnades till minister Sven-Erik Bucht, S, tidigare i år finns ett förslag med om att flytta 10 000 statliga jobb från Stockholm och ut i landet.

Några av de jobben borde komma till Hofors, anser kommunalrådet Anttila. Därför har hon nu skrivit till civilminister Ardalan Shekarabi, och bett om ett möte.

I brevet framhålls Hofors strategiska placering längs E16, med närhet till högskolan både i Gävle och i Dalarna. Också projektet ”Framtid Haga” nämns, där det bland annat finns planer på att göra om Hagaskolan till ett science center och att bygga ett växthus i Hagaparken.

Det är spännande, det finns otroliga visioner om hur Hofors skall utvecklas, men på något sätt har realismen slagit klorna i mina funderingar, och allt jag tänker på är vad kommer allt detta kosta, kommer det att gå och genomföra? För tyvärr är facit med etableringar som man gått ut med pukor och trumpeter för, inget vidare bra. I filmen syns en transparant byggnad i nedre delen av området och återigen så sade Kjell Johansson lovande saker utan innehåll. Att han skulle färglägga hamburgerrestaurangen så fort det blev klart. Realisten i funderingarna är mer än skeptisk att detta kommer att genomföras. År ut och år in och hela tiden så är det ett par veckor kvar till undertecknandet av avtalet. Det finns alla anledning för politiken i Hofors kommun att göra en översyn av vad vi egentligen får för pengarna som skeppas över till Entré Hofors.

Kommunfullmäktige Sammanträder

Som jag skrev under gårdagen så är det dags för Kommunfullmäktige (KF) att sammanträda ikväll. Det hela inleds 16.30 med Demokraticafé som pågår till 17.15, därefter en kortare paus fram till 17.30, då själva sammanträdet startar.

Ikväll kan det vara lite extra spännande eftersom ingen jag pratat med kunnat säga hur den nya situationen i lokalpolitiken kommer att te sig i möteslokalen. Kommer man redan nu börja flytta omkring partierna som inte ska sitta bredvid varandra eller kommer dom sitta kvar. Och i det fallet placerar man Vänsterpartiet bredvid Sverigedemokraterna  längst bak i oppositionens bänkar eller tvingar man Moderaterna att byta platser. Eller sitter man helt enkelt kvar där man suttit och låtsas som att allt är som tidigare?

Det hela blir ju ytterst intressant också ur flera aspekter. Med 16 mandat i majoritet och 15 i opposition så krävs det minst en tredjedel för att till exempel kunna återremittera ett ärende, en så kallad minoritetsåterremiss. Som det ser ut just nu så skulle det endast fungera i följande konstellationer:

HOP 4+ M 3 + SD 3 + Politisk Vilde/FHT 1 = 11 Mandat

HOP 4+ V 4+ M 3 = 11 Mandat

V 4 + M 3+ SD 3 + Politisk Vilde/FHT 1= 11 Mandat

HOP 4 + V 4 + SD 3 = 11 Mandat

Med tanke på att det finns tydliga ideologiska skillnader mellan dessa partier som nu klumpas ihop i en opposition så kan jag inte ens i min vildaste fantasi se hur det skall kunna bli en slagkraftig sådan.

 

 

Olika Former Av Cirkus

Den här helgen kan tyckas innehållit en hel del cirkusuppträdanden. Är man politiskt intresserad så kan man kanske funnit ett visst nöje i att se en av våra lokaltidningar härskna till och ställa sig frågande till vad som egentligen sker i Hofors:

Anna Gullberg: Oacceptabelt att kommunstyrelsens ordförande förhalar intervju mitt i politisk kris

Kommunalrådet svarar på chefredaktörens kritik: När partiet tar beslut är Daniel Johansson högsta politiker

Är frågor om Hofors kommuns styre en fråga som rör kommunen, och därmed en fråga som ligger på högsta politikerns bord och inte främst det socialdemokratiska partiets? GD vågar påstå det. Och det ska inte behöva ta två veckor för att få ställa frågor till kommunalrådet om det.”

Ett tips till tidningarna kan vara att imorgon 17.30 sammanträder Kommunfullmäktige i Folkets Hus och då kommer med stor sannolikhet alla politiker som kan vara av intresse för att fråga om den uppkomna situationen att vara på plats. Det har ju onekligen varit ett ganska svalt intresse för att bevaka Hofors politiskt på plats när de offentliga mötena genomförs. Det föregås av demokraticafé som startar 16.30 och det är till för att allmänheten och media ska kunna träffa de förtroendevalda under en fika.

 

Eftersom jag själv inte är direkt inblandad i röran som tycks ha uppstått, så gick jag istället på en annan cirkus. En rockcirkus, där ungdomsidolerna Accept stod på scenen. Bara ett stenkast bort från Hofors och närmare bestämt i Göranssons Arena i Sandviken.

Det är inte riktigt samma sak när Udo Dirkschneider inte anför bandet med sin karakäteristiska sångpippa. Men det var bra med folk och rocken strömmade ur högtalarna som det var meningen. Huvudattraktionen för många var Sabaton, och i augusti så arrangeras Sabatons egen festival i Falun, ett ungefär lika långt stenkast bort alltså, där dyker faktiskt nämnde Udo upp tillsammans med ett stadigt gäng band. Spelar gör också Hoforssonen Tomas Andersson med sitt band Corroded.

Lokalpolitiskt Samarbete Kan Vara ”Skadligt för kommunens utveckling”

Det har fortfarande inte lugnat sig på vattenytan efter förra veckans politiska bomb att Socialdemokraterna bryter med Vänsterpartiet och istället lierar sig med Liberalerna och Centerpartiet. Lite här och var hörs upprörda röster och ledsna tongångar över hur den politiska framtiden i Hofors egentligen kommer att utvecklas. Jag själv uttalade mig förra veckan, att om Socialdemokraterna menade allvar med att försöka göra det bästa för Hofors så skulle man ta tillvara på kompetensen som den fd riksdagsmannen Hans Backman har från sitt arbete och utse honom till kommunalråd den kvarvarande mandatperioden. Det blev lite felciterat i tidningen eftersom man antydde att det var Hoforspartiets enade vilja vilket naturligtvis inte var sant utan min egen högst objektiva uppfattning. Det har också naturligtvis retat upp en del människor, men troligen vet alla vid det här laget att det brukar bli små eller stora missar mellan den intervjuade och det som senare trycks på pränt. Min känslomässiga radar har också upptäckt att vissa individer känner sig som att jag inte bara trampat dem på tårna utan tagit sats och hoppat in ett smärtsamt avtryck. För mig kvittar det liksom lite för jag gav mig aldrig in i politiken för att bli bundisar med andra politiker oavsett partitillhörighet. Jag såg chansen att verkligen styra in Hofors på ett nytt spår och det tycker jag vi i Hoforspartiet lyckats med. Inte minst när man ideligen hör att vårt motto ”Det som är bäst för Hofors” anammats av flera partier på både höger och vänsterkant. Väljare som jag talat med säger också att de kan se en skillnad på klimatet på något sätt.

Men inlägget skall nu handla om just det här med felciteringar. För när jag idag slår upp veckans upplaga av Din Lokaltidning, så är ingressen i en artikel om rabaldret i den formen som får en att spärra upp både ögon och mun.

Skadligt för kommunens utveckling”. Det var en sågning utan dess like om det är korrekt citerat av Daniel Johansson.

*UPPDATERAT*

Det korrekta citatet som inte publicerades i annonstidningen löd:

Vi Socialdemokrater ser att tonen i kommunen har blivit mer inriktad på konflikt före samverkan. En av anledningarna till detta är kopplat till vårt samarbete med Vänsterpartiet och vi upplever att det på sikt kan skada kommunens positiva utveckling.” säger Daniel Johansson, Socialdemokraternas ordförande.”

Politikskola: Kommunstyrelsens Arbetsutskott Sammanträder

När jag diskuterar med människor om den lokala politiken så märks det att alla inte har riktigt koll på vad alla dessa möten och förkortningar är. Därför tänkte jag kort beskriva processen när det dyker upp i min egen vardag.

Idag är det alltså dags för KSAU eller Kommunstyrelsens Arbetsutskott att sammanträda. Det är en form av beredning av ärenden innan det skickas vidare till Kommunstyrelsen (KS) och därefter till det publika Kommunfullmäktige (KF). Kanske det mest intressanta att delta i eftersom här förs det mer informella samtal rörande ärendena på dagordningen och klimtatet är inte riktigt som beskrivet i Kommunstyrelsen som man kunnat läsa om i tidningarna förra veckan. Alla är naturligtvis inte alltid eniga, men det tillåts att diskutera under mer sansade former, och man kan allt som oftast enas om att rekommendera KS vilken väg man bör gå. KSAU består utav fem personer, ordföranden Linda-Marie Antilla (S), vice ordförande Xamuel Gonzales Westling (V), Tobbe Jansson (S) och oppositionen företräds av Ziita Eriksson (M) och Peter Hillblom (HOP). Med på mötet är också kommunsekreteraren som just nu är Fredrik Segerstéen när ordinarie sekreterare Linda Höglin är mammaledig. Kommunchefen Mimmi Abramsson, ekonomichefen Mats Hägglund är också närvarande vid alla möten. En ganska liten församling alltså.

Till mötena skickas en dagordning ut, vanligtvis på fredagen innan mötet som från och med i år sker på tisdagar en gång i månaden med uppehåll i juli. Den innehåller en rad punkter varav några är fasta. Till exempel ekonomi och personalfrågor då personalchefen Pernilla Bredin kommer in en stund. I övrigt beroende på vilka ärenden det rör sig om, så kommer ansvariga tjänstemän eller inbjudna gäster och informerar om ditt och datt. Det kan även vara människor som arbetar på en regional nivå och i de olika kommunala eller regionala bolagen, tex Gästrike Återvinnare, Räddningstjänsten och liknande.

Maktförhållandet bör nämnas även om det inte har någon större betydelse i ärenden som ändå skall skickas vidare till KS eller KF. Majoriteten har haft tre personer och oppositionen två. Tidigare har det alltså varit S+S+V och M+HOP, men efter förra veckans ”politiska bomb” så kommer det att förändras gissar jag, men exakt hur återstår att se. Liberalerna och Centerpartiet vill säkert ha representation i någon form. Det lär inte passera någon obemärkt hur utfallet blir.

 

Lokalpolitisk Bomb

Rubriken i all ära, men särskilt uppseendeväckande är det inte att Socialdemokraterna nu öppet går ut att de vänstrat fast åt höger.

Arbetarbladet – Nytt styre i Hofors – Socialdemokraterna bryter med Vänsterpartiet

Gefle Dagblad – Nytt styre i Hofors – Socialdemokraterna bryter med Vänsterpartiet

Sedan valet 2014 har Socialdemokraterna i Hofors samarbetat och bildat majoritet tillsammans med Vänsterpartiet.

Det samarbetet är nu ett minne blott då Socialdemokraterna i ställer väljer att alliera sig med Centerpartiet och Liberalerna i en ny majoritet.

– Vi ser Centern och Liberalerna som bra partier och vi ligger nära varandra lokalpolitiskt, säger Daniel Johansson som är ordförande för Socialdemokraterna i Hofors.

Något som ska ligga bakom är att Socialdemokraterna upplevt att tonen den senaste tiden varit mer inriktad på konflikt än samverkan.”

Redan kort efter att Hoforspartiet konstaterats vinna fyra mandat så antyddes det från Centerpartiets håll att ett ”hemligt samarbetsavtal” inför valet 2018 skulle kunna innebära en förändring av maktförhållandet i Hofors. Att det skulle vara mer av ett tyst samarbetsavtal var ju med största sannolikhet därför att Centerpartiet spelade med helgardering i tipset. Svängde det åt det ena hållet så kunde man ju hoppa dit, åt det andra bibehålla sitt samarbete med Alliansen. Politik helt enkelt. Att S haft ett gott öga till Folkpartiet, eller Liberalerna som de numera vill kallas är inte heller en hemlighet. Känslan har alltid varit sedan jag själv började ägna mig åt fritidspolitikeri, att ett sjunkande S varit oroliga för vad framtiden skall bära med sig och om inte det räcker med det egna valresultatet, förlita sig på ett betydligt mer växande Vänsterpartiet, men också tänka att gardera upp med ytterligare ett mindre parti som L eller C.

Nu har alltså allt spruckit och plötsligt blev vardagslunken i lokalpolitiken lite som ett hett slutspel i ishockeyn. En sprucken allians ( i den mån det existerat en sådan lokalt), ett utsparkat Vänsterparti som knappast kommer att hålla igen munnen och sluta ”bråka”, en opposition som består av minst sagt ytterligheter från höger till vänster. En sak kan jag dock hålla med om i Daniel Johanssons uttalanden och det är att L och C är bra partners för lokalpolitiken. Det kommer nämligen in en enormt bra kompetens i bland annat Hans Backman, Ann-Sofie Stenbacka och Hans Larsson. Stabila ”spelare” om vi fortsätter på hockeytemat. Vill man göra det bästa för Hofors, så skall S omedelbart byta ut kommunalrådet Linda-Marie Antilla mot erfarne riksdagsveteranen Hans Backman, då blir det struktur och ordning och reda på sammanträdena igen. Det skulle också visa att man verkligen bryr sig om Hofors. Just nu upplevs det bara som det lilla tåget som tuffade på och intalade sig självt att:

Skvaller Från Den Lokalpolitiska Arenan

Insåg just att det var väldigt länge sedan jag var aktiv på Hoforsbloggen, och det kan ju ha sina naturliga förklaringar. Men bättre sent än aldrig och det finns väl en del att nämna om veckan som gått. Bland annat blev det efter tisdagens sammanträde i kommunstyrelsen klart att torget som kallats Teaterplan eller Njuren, nu rekommenderas att byta namn till ”Kärlekens torg”. En tillsynes enkel och naiv fråga, men det är inte riktigt dags att släppa greppet om den ännu eftersom det finns en del frågetecken att räta ut anser jag. Förfarandet av ärendetsom dök upp på politikernas bord efter ett tjänstemannaförslag, eller någon form av tjänstemannaförslag eftersom människorna på Entré Hofors inte kan räknas som kommunala tjänstemän, eller kan de? Ja ni ser själva att det hela är diffust och lägg därtill att förslaget tycks komma från Marknadsgruppen i någon form.

Vi är flera lokala politiker som höjer på ögonbrynen kring vilka verksamheter som egentligen skall ingå där, hur arbetet är kopplat till kommunen och vad som skall betecknas som kommunal verksamhet. ”En gråzon” har fd kommunchefen Ulf Strömstedt och fd kommunalrådet Marie-Louise Dangardt omnämnt det hela som vid flera tillfällen. Personligen är jag lite allergisk mot gråzoner och det här måste ju på något sätt klargöras. Samma sak med Föreningsservice som besökt det nuvarande kommunchefen Mimmi Abramsson och bett om att få utgifter att utföra. Kan vilken förening som helst traska upp till kommunhuset och be om uppdrag och sen om utökat föreningsstöd? Ja det skulle ju onekligen öppna upp märkliga möjligheter om exakt samma förutsättningar ges. Vid minst två tillfällen så har jag själv ifrågasatt det här under kommunstyrelsens arbetsutskotts möten och svaren är vaga och diffusa.

Vi kan återvända lite till Kärlekens Torg igen, omröstningen lockade inga större drivor med röster. Men svaren skall ha gett det föreslagna en majoritet och då får man acceptera det. Det som var lite förvånande var att efter att resultatet blivit känt, då uppstod debatten och tyckandet om namngivandet. Även hur det hela gått till. Saken var ju som så att för att det skulle hinnas med inför kommunstyrelsens sammanträde så var enda lösningen till att invånarna ens skulle få tycka till, att nyttja sociala medier för att ge en hint om vad människor egentligen tyckte och därmed KS en form av underlag för i vilken riktning man skulle föra ärendet innan det skickas vidare till Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd där det slutliga beslutet tas.

Det var just via sociala medier som många kände sig förda bakom ljuset och uttryckte det. Inget fel på datoruppkopplingen alltså. Förutom åsikterna om att namnet helt enkelt var opassande, och som jag själv uttryckte det ”Överilat”, så kritiserades bland annat att äldre som inte har daglig tillgång till datorer och internet, helt enkelt ställts utanför tyckandet och tänkandet. Finns en hel del sanning i det, men med den korta tidsrymden som fanns, så blev det som det blev. Officiellt kommer det att heta Kärlekens Torg, men känner man att man vill kalla det något annat, Njuren, plattan, torget, Teaterplan mm, så är det nog ganska riskfritt fortfarande.

Skvallertant

KS ja. Andrahandsinformation gör gällande att en viss hen på den yttersta vänsterkanten kastade datorer och kaffekoppar runt sig och slog med nävarna i bordet och sade en hel del fula saker enligt uppgiftslämnarna. En närvarande politiker som tillhör ett annat parti än jag själv ringde mig under veckan och förfasades över att personen fick löpa amok utan åtgärder av större mått från den nye ordföranden och tillika kommunalrådet i Hofors, Linda-Marie Antilla. Personen ifrågasatte om hen verkligen skulle ha sina uppdrag kvar. Jag tror inte det finns fog att skilja personen från sina högt uppsatta uppdrag, ibland kanske man istället ska se det som att även om det blir utbrott så finns det passion för det man sysslar med. Verbala angrepp har förvisso fått andra politiker ute i landet att få lämna sina uppdrag, men i det här fallet så får vi nog bara ta det med lite ro. Tills nästa gång. Det hade dock aldrig gått hem på Marie-Louise Dangardts tid som kommunalråd är jag övertygad om, och visst kan man känna att det finns en saknad efter strukturen och ordningen som hon satte. Nästa år är det val igen och hur debattklimat och annat blir tills dess kan vi bara gissa. Klart är dock att den politiska värdegrundsgruppen sammankallades för möte senare denna morgon direkt efter tisdagens KS.

Spelet Bakom Namngivningen Av Torget I Hofors

Det är otroligt glädjande att se responsen på omröstningen av torget som tidigare kallats ”Teaterplan” och ”Njuren. Via sociala medier och i möten mellan människor i kommunen är det ett hett diskusionsämne, och givetvis fick det uppmärksamhet i lokaltidningarna som förutspått. Det var nämligen inte en självklarhet att medborgarna skulle få säga sitt hjärtans mening om namngivningen. Det damp bara ner en tjänsteskrivelse i kommunstyrelsens arbetsutskott som angav:

 

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå  Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd att anta ”Kärlekens torg” som officiellt namn på i folkmun kallad Teaterplan/Njuren enligt det markerade området på bifogad karta.

 

Ärendets beskrivning kändes mycket diffust och var en tjänsteskrivelse från Eva Andersson och Håkan Eck. Vanligtvis brukar det finnas en motion inlämnad av ett av de politiska partierna, eller ett medborgarförslag i grunden, men inte i det här fallet, och därför reagerade både jag och Vänsterpartiets Xamuel Gonzales Westling över förfarandet. Faktiskt med ganska stor ilska över hur man tänkt sig gå över medborgarnas huvuden. Är det något som verkligen är publikt och något av demokratins underlag, så är det våra gator och torg där vi alla vistas tillsammans. Någonstans i kedjan från uppkomsten av idén till det landade på vårt bord luktar det lite ruttet. Och jag hoppas att kunna återkomma till varför någon trodde att man kunde ignorera folkets röst och inflytande. Snudd på beklämmande att inte vare sig kommunchef, kommunalråd eller någon av tjänstemännen ens tänkt tanken att fråga fotfolket innan man tar beslut av den här karaktären.

 

Hur som haver så yrkade ovan nämnda Vänsterpartist och undertecknad på att innan ärendet skickas vidare från kommunstyrelsen till Samhällsbyggnadsnämnden, så skulle medborgarna få säga sitt. Det är även ett ypperligt tillfälle att experimentera med medborgardialogen mellan befolkning och kommun via de sociala mediakanalerna och kommunens nya hemsida.Jag skulle gissa att besöksstatistiken även ökar under denna period, och fler får upp ögonen för den ständigt uppdaterade och häftiga hemsidan efter ansiktslyftet.

 

Och visst tog debatten fart. Det är svårt att få några indikationer om vad torget i slutänden kan komma att heta, men fantasifulla förslag av mer eller mindre realistisk karaktär finns det. Bessemertorget, Kullagerplatsen, Arnes Torg, Centrumtorget, Rubintorget, Folkplatsen och Baktalerian. Jag tycker mig även se en stor konkurrent i Plattan som många ungdomar verkar kalla området. Just Kärlekens Torg, kanske man hade funderat en vända till kring om man Googlat lite innan förslaget väcktes. Redan den 17 december väcktes tanken att döpa om just det torget som Musikhjälpen 2016 huserade på.

 

Förmodligen blir det mer kärlek och gemenskap på Stortorget när Musikhjälpen går in i slutspurten i helgen. Med all sannolikhet blir det insamlingsrekord också. Det blir en vecka som kommer att sätta stort avtryck i Örebro. Programledarna i Musikhjälpen har hela veckan valt att tillfälligt kalla Stortorget för Kärlekens torg. Så är det i och för sig varje år oavsett stad. Jag tycker ändå politikerna i Rådhuset ska ta sig en ordentlig funderare om det inte är dags att byta namn på Stortorget till Kärlekens torg.”

 

Tanken är fin, och ändamålet med sammankopplingen till den bedrift som Hoforsborna stod för med Marita Söderström och Emil Eriksson i spetsen är klockren. Men lite förhastat känns det att döpa om torget till något som skall leva kvar längre i framtiden än minnet av denna fantastiska händelse. Om man lyssnar på diskussionerna kring namngivningen av torget, så upplever tyvärr många inte en odiskutabel kärlek mellan invånarna, och smakar man lite på hur det låter när man till exempel skall stämma träff i vardagslunken, låter det inte helt korrekt.

-Ska vi ses på Kärlekens Torg och gå och fika?

-Vi går och hänger på Kärlekens Torg.

Hofors ungdomar och kommunens framtid verkar ha myntat Plattan som benämning. Oavsett vad man döper torget till, så gissar jag att Teaterplan, Njuren och Plattan fortfarande kommer vara onmämningarna för platsen. Varför inte då välja ett neutralt och för framtiden hållbart namn, och nyttja benämningen Kärlekens Torg vid arrangemang eller samlingar?

 

En annan tanke som också dykt upp under veckan när det diskuterats just demokrati, torg och gemensamma platser är att förlägga en permanent scen vid platsen. Höskrinda i all ära (syntes i TV-dokumentären på SVT), men det har sina begränsningar om man till exempel vill framföra ett schysst sång och dansnummer i höga klackar som Sebbe gjorde. Det kan gott och väl räcka med en något högre plattform i utkanten av torget som är förberedd för el mm vilket Kent Andersson i marknadsgruppen förklarade för mig vara önskvärt.

 

Kanske skulle det även kunna utvecklas till något ytterligare. Satsningen på att ha en medborgardialog med ett demokraticafé som föregår kommunfullmäktige kan sägas vara allt annat än det ädla syfte det borde ha haft. Få besökande, snudd på knappt någon. Med en fast plats för arrangemang, uppträdande mm, så öppnar sig ytterligare en spännande möjlighet att satsa på istället för att ha diskussioner och debatter i det offentliga rummet.

Varför inte kopiera något som fallit väl ut som Speakers’ Corner i Hyde Park, London? Istället för att politiker sitter i entrén på Folkets Hus och inväntar medborgarna, kanske man skulle sätta upp en mikrofon vid torget en timme innan och låta alla som vill säga sitt hjärtas mening helt enligt principerna med yttrande- och åsiktsfriheten?

Det passerar dessutom ständigt människor runt torget och står någon och talar så når man garanterat fler öron än instängda i Folkets Hus.

En Studie I Lokalpolitikens Baksida

Jag har alltid hävdat att jag är en ganska ofrivillig politiker. Det är mest slumpen som medförde att jag hamnade där jag är idag och tro mig, det har jag frekvent ifrågasatt inom mig själv. Men det var ju så, en kastad handske skall ju plockas upp förr eller senare, och att det gick från en blogg till ett politiskt parti var den legendariska meningen ”Men sluta och gnäll och gör något själv då”. Sagt och gjort, och resultatet vet ni vid det här laget. Hoforspartiet blev kommunens näststörsta i valet 2014, och sedan dess har det handlat om ganska positiva upplevelser och en förändring av den synen jag hade innan på våra politiker, merparten till det bättre. Jag har tyckt att till exempel Socialdemokraterna bestått av drivna och skickliga företrädare i flera fall, i synnerhet det dårvarande kommunalrådet Marie-Louise Dangardt som jag haft en del åsikter om innan, uteslutande från mediabilden där hon inte framstått som den sympatiska och varma person jag lärde känna i politikens värld. För så är det, det finns en bild i media och en annan i verkligheten, det går inte att fånga upp vare sig ett beslut eller en rättvis bild av personerna bakom det enbart genom några textrader i en tidning. Det har jag verkligen fått lära mig och tagit till mig. Man skall alltid vara villig att erkänna när man misstagit sig eller begått något fel.

Så varför nu denna rubrik och den långa inledningen? Ja den senaste veckan så har jag tagit mig lite för pannan över var vi hamnat i det politiska Hofors. Det har förvisso varit en lite hånfull ton i sociala medier emellanåt, men just denna vecka blev det så påtagligt hur en händelsekedja kan utvecklas, och hur man tolkar den är upp till var och en som studerar den utifrån. Här är dock min syn på saken.

I tisdags den 31 januari var det sammanträde i kommunstyrelsen (KS). Jag kunde inte närvara personligen på grund av andra åtaganden, så min ersättare och partikamrat Anne Persson gick in som ledamot i mitt ställe. Ärendena var jag väl bekant med eftersom de passerat kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) två veckor tidigare, 17 januari.Det var inga direkta tvistefrågor på agendan den gången, Folket Hus ville ha ett förskott på sitt bidrag för att driva verksamheten, vilket kändes lite konstigt och frågan återremitterades eftersom det fanns flera tveksamheter att det gick korrekt till. Bland annat Socialdemokraternas ledamot Torbjörn Jansson uttryckte tvivel att det var rätt enligt regelverket och jag och Moderaternas Ziita Eriksson yrkade på återremissen. På agendan dök punkten 13, ”Svar på remiss ”Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)”. Ett remissvar som inte efterfrågats av Hofors, men som Xamuel Gonzales Westling på ”löst” uppdrag av KSAU, föfattat ett svar till ur en mycket tydlig Vänsterpartistisk skildring. Här rök Ziita Eriksson (M) och Xamuel Gonzales Westling (V) ihop rejält i en ideologisk strid. Kanske den mest hetlevrade diskussion jag upplevt som fritidspolitiker. Båda är mycket skickliga debattörer och lika ideologiskt övertygade om sin politik. Verkligen plus- och minuspoler kunde man konstatera. Kontentan blev att ärendet skulle skickas vidare till KS utan tyckande av KSAU. Och där befann sig alltså de församlade politikerna i tisdags när frågan åter kom upp på bordet.

För mig är det ren hörsägen vad som skedde, men det var tydligen en infekterad fråga där en samlad opposition inte ville erkänna Vänsterpartiets svar som kommunens svar på remissen ingen hade begärt att få. S och V röstade för, M, C, L, SD och HOP emot eller reserverade sig i frågan. Det här fick Xamuel Gonzales Westling att under mötet plocka fram sin mobiltelefon och knappra in följande statusuppdateringar på sin öppna Facebook.

Debatten i kommunstyrelsen stannade alltså inte i rummet tills den var klar utan delades friskt på social media.

Han fortsatte vidare med att ganska hånfullt göra narr av Ioan Paris (SD), som har språksvårigheter när han skall uttrycka sig.Man måste lyssna lite extra till vad han säger helt enkelt.

Någonstans fram hit har jag personligen haft lite överseende över det politiska spelet och hur man uttrycker sig om motståndarsidan. Men i och med att jag själv deltagit i kommunens värdegrundsarbete så var jag kanske naiv och trodde att syftet med att politikerna också var involverad i arbetet, så skulle vi uppträda lite mer anständigt emot varandra. Som bekant så har ni kanske hört sägas att ”Hoforsbloggen är inte så kul längre, för det är bara trevliga saker som skrivs numera.” Ja jag har försökt att hålla mig på min kant även om det kliat brutalt mycket i den fria skaparglädjen att uttrycka mig om åsikter, hur människor verkligen beter sig i politikens värld. Men just denna vecka och med Xamuels inlägg så fick jag ett lite snedare leende än vanligt. Kanske är det min egen mognad som medfört att jag inte fann något som helst underhållande i att håna en annan politiker på detta sätt, kanske för att jag lärt känna Ioan som en ganska glad, och hyvens kille. Det var inte okej. Men jag teg. Tänkte att visst det där är eran ensak och jag var inte ens på mötet så jag skall inte försöka återge det hela i skriven form. Dagen efter kom nästa utspel, lika ivrigt påhejat av majoritetspolitiker som de tidgare, bland annat Marie-Louise Dangardt som numera är en ledamot i kommunfullmäktige (KF) smat Daniel Johansson ordförande i BUN och en rad andra kända namn från politikens värld.

Under gårdagen när Moderaterna och SD inte nappat på provokationerna i någon större utsträckning, mer än en kort detbatt under berörda inlägg på deras Facebooksida, så vändes blicken från den framträdande Vänsterpartisten mot Hoforspartiet och Kent Andersson.

Mycket riktigt så står det på vår hemsida under punkten Vård och omsorg, att ”Hoforspartiet vill ge äldreomsorgen och den personliga assistansen möjligheter att skapa en trygg och harmonisk miljö, bra boenden, bra mat och möjligheter till aktiviteter även på ålderns höst. Vi säger nej till vinstdrivande företag i den här sektorn och ja till värdighet.” Reservationen i KS handlade enbart om tveksamheter att Vänsterpartiet skulle föra hela kommunens talan sett ur deras egen ideologi och deras eget perspektiv. Nu var det plötsligt en större och mer provocerande fråga där Hoforspartiet skulle ha svikit sina ideal.På tal om just ideologier så kan det nämnas att inte en enda rad skrevs av någon Vänsterpartist när de i BUN ställde sig smått positivt till att låta en vinstdrivande skola komma till kommunen och idka gymnasieverksamhet. Inte en enda, och där kan man ju verkligen snack om ett bryta mot sina egen ideologi. Vad gäller löften så håller vi fortfarande vart enda ett i den mån vi haft utrymme att påverka. Många gånger har jag tyckt att det varit rent fantastiskt att vare sig den samlade oppositionen eller majoriteten haft några större avvikande åsikter om hur kommunen skall skötas och hur den skall gå framåt. Få kommuner unnat misstänker jag. Skall man tro Vänsterpartiets företrädare Xamuel Gonzales Westling, så beror det på att S+Vs politik är så bra att alla anammar den. Själv ser jag det mer som att de fört en rimlig politik som varit bra för Hofors kommun i dessa frågor och varför bråka om de ändå går åt rätt håll.

Nåväl, i det här läget så snubblade jag över ett Tweet på Marie-Louise Dangardts profil, där jag fann något mycket humoristiskt. Vad hon egentligen menade och hur det framstod för andra är också en tolkningsfråga. Det är svårt att nyttja smileys på rätt sätt.Jag medger att det var barnsligt naivit, men jag visste ju att det skulle glädja någon med lite politisk satir, och det verkade ju denna vecka vara helt inne. Kanske inte i samma nivå som den gode Xamuels, men visst ska man väl kunna retas lite om det är på det viset.

Min lördag började strax före klockan sju med sedvanlig hundpromenad, följandet av diverse debatter, läste tidningar, käkade frukost och satt som bäst med att formulera en text i ämnet ”Det naturliga urvalet” när det plötsligt plingade till i min mobiltelefon.

Det är alltså Marie-Louise Dangardt som är de gula fälten och mina de blå i den konversation som sedan utspelades via SMS, ni får själva läsa och bedöma hur vi två ser på saken med att någon av mina ”bekanta” på Facebook tog en printscreen och skickade till det fd kommunalrådet.

Där ser man bland annat den förre vänsterledaren Lars Ohlys gillande (det är lite stort) men även en lista där flera kända namn från vår egen politiska arena finns med. Ett ”gillande” på Facebook är ungefär som ”Jag håller med i vad du säger” eller kan illustreras med några olika former av smileys som uttrycker att man är arg, ledsen, älskar eller finner det tokroligt. Jag menar alltså att det är otroligt korkat att man kan visa sin avsky eller sitt gillande för påstådda saker, men inte själv tåla lite ironi, sarkasm och humor.Dessutom gillade jag inte alls undertonen att det finns ”spioner” som följer mig på Facebook och rapporterar det till Marie-Louise Dangardt som om det skulle vara någon hemlighet. Hallå, det är Facebook inte ett slutet sällskap av ordensbröder…

Hela konversationen i ett svep utan några ”klipp” mer än dom som krävs för att återge konversationen alltså. Om någon betvivlar det så kan ni kontakta mig så får ni se det direkt i mobilen. Jag räknar kallt med att säkerligen ett antal av min vänlista på 421 personer rapporterar alla eventuella brister, fel eller annat vidare som jag uttrycker via Facebook.Facebook precis som Twitter är lite av ”låtsasland”, ungefär som den här TV-serien om Hofors som gått på SVT är, allt är inte vad det ser ut att vara. Men precis som med TV-serien har många en tendens att leva efter den outtalade sanningen att ”Finns det på Facebook så är det sant”. Därför lite förvånande, men samtidigt roande att kontaktas av det fd kommunalrådet i frågan. Det är tydlig skillnad på vem som skriver och vad. Jag återgav bara vad hon själv skrivit med min tolkning att det fanns en viss besvikelse att tåget inte gick på grund av att det fanns människor på spåret. Men det kanske rör sig om det numera riksbekanta uttrycket att ”tänka med slutet på ryggraden”. Min tolkning är att hennes SMS på något sätt skulle skrämma mig till tystnad bara för att det råkade handla om en ledande Socialdemokrat, att jag ständigt övervakas och att jag skall akta mig för vad jag publicerar på lekstugan som den sociala median utgör. Sen vet jag ju faktiskt inte hur dialogen mellan den som skickade den där kopian till henne och henne gick. Jag gissar på att det kanske överdrevs i sitt sammanhang, för personen i fråga lär inte ha sin ryggrad kvar att stoltsera med och erkänna att ”Jo det var jag som gjorde det”. Det får man leva med, vänner på Facebook och vänner i riktiga livet är en total skillnad om man nu inte visste det.

Varför visar jag nu upp hela det här fåneriet då? Jo jag vill visa alla våra väljare att så här fungerar det i lokalplitikens värld. Jag har massor av dråpliga exempel sparade eftersom jag någon gång kommer att sammanfatta mina upplevelser av det här i skriftlig form. Men det räcker nog kanske bara med denna lilla incident för att visa hur det är. Visst det kanske får sina konsekvenser för hur klimatet mellan politikerna blir i framtiden nu. Sura, tvära och den där välkända utfrysningsmetoden när man inte flyter med strömmen istället för att simma emot den. Men det skiter jag fullständigt i. Enda anledningen till att jag engagerade mig i politiken var för att jag hörde såna här historier hela tiden av kommunalt anställda, politiker på fel sida, som alla vittnade om att det fanns en maktfullkomlighet att försöka styra där man inte har något mandat att styra, i människors åsikter eller uppförande. Jag trodde ha motbevisat mig själv, men ingalunda, det här är så jävla Samtidigt i Hofors som det kan bli. Krokodiltårarna om att hon bara ska svälja mina inlägg kanske omvärderas nu när hon själv kan se hela kedjan till hur det ledde fram till det här. Ni bemöts med den respekt ni ger.

Samtidigare I Hofors Än Så Här Blir Det Inte

Det slog mig denna morgon att det borde ha varit ett utskick av handlingar inför nästa veckas sammanträde i kommunstyrelsens arbetsutskott. Vanligtvis brukar det plinga till i telefonen med ett SMS som informerar att handlingarna finns att tillgå, men av någon anledning så hände inte det denna vecka. Kommunsekreteraren Linda Höglin har gått hem på mammaledighet och kanske har det blivit en miss när vikarien tillträdde.

Hur som haver så var handlingarna på plats och det skall bli spännande att starta det nya politiska året i kommunen.

Den är vid första anblick en del spännande ärenden som skall behandlas, och åtminstone ett kommer att glädja många kommuninvånare oerhört mycket. Vad det är? Ja det får ni läsa om efter mötet på tisdag då handlingarna blir offentliga. Men det är sjukt bra. Annat kanske kommer att orsaka en del tandagnissel i vissa kretsar så det gäller att tänka igenom frågorna ordentligt.

Vidare så är det en ganska kall lördag i Hofors vi vaknat upp till. Som bekant är det inte mitt favoritväder så förutom nödvändiga hundpromenader ägnar jag mig åt inomhusativiteter under dagen. Tänkte bland annat baka bröd. En utmaning i sig eftersom jag inte har någon större erfarenhet av just bakning. Jag och det här med jäst är inte helt överens, Kan inte begripa att det låter så enkelt i instruktionerna men ändå går det åt helvete. Dessutom sägs det att det skall vara olika jäsprocesser och tio minuters knådning mellan varven. Vi får väl se om det blir ett resultat värt att skriva om eller ett fall för sophanteringen.

Slutligen kan jag rapportera om att Hofors HC igår slog ärkerivalerna Sandvikens IK med uddamålet och därmed bröt sin förlustsvit som Arbetarbladets sportrobot rapporterar om.

Det har varit en tung period med fyra förluster i rad för Hofors i HockeyTvåan västra A. Men borta mot Sandviken bröts den tuffa sviten. Det blev 3-4 (1-1, 1-1, 1-2) i matchen i Arena Jernvallen.

Målskyttarna som fixade segern för Hofors var Jason Berube 2, Gregory Wilson och Mathias Kämpe.”

Det har som sagt varit turbulent runt A-laget på sistone och det har medfört ett tränarbyte. Nya tränare är Christer Elfsberg och Tony Haga.

613 Dagar Kvar Till Valet

Ett digert snöfall under natten och jag vill faktiskt ge en eloge för att man lyckats ploga bort snön på de flesta betydande platserna i centrala Hofors. Det går att ta sig fram behjälpligt även för människorna med rullatorer denna morgon.

Själv ägnar jag mig åt att studera tidigare kommunval.

(Klicka på bild för större format)

Valet 2018 kommer bli mycket spännande, inte minst eftersom det sedan 2014 hänt drastiska saker i den stora vida världen och prognoser och analyser har visat sig vara helt fel i många fall. Tänker naturligtvis på valet i USA, men även väljarundersökningarna i Sverige som ger till exempel Sverigedemokraterna ett ökat stöd.

Det är ju främst orsakerna till varför man överger sina tidigare partier och väljer att rösta många gånger i besvikelse och protest på något helt motsatt. Den stora frågan är om något liknande som i USA kan ske i vårt eget val till i synnerhet riksdag.

Tittar man på vår egen kommun så blev valet 2014 mycket märkligt i jämförelse med 2010. Tre partier förlorade kraftigt, S 7.11 procent, M 4,1 och FHT 4.71 vilket nästan var halva väljarstödet. Både Socialdemokraterna och Folkhemmet Hofors/Torsåker visar en nedåtgående trend sedan valet 2006 dessutom. Den stora överraskningen var naturligtvis mitt eget parti, HOP, som gick från noll till 13.63 procent.

Under nästa år så sätter valrörelsen igång så smått och vilka frågor som kommer att vara avgörande om 613 dagar är ganska ovisst. Vi kommer antagligen få se det sedvanliga valfläsket, de tomma löftena, men jag tror också att för första gången på mycket länge kommer engagemanget att faktiskt gå och rösta att öka.

Tyvärr Är Det Tillåtet I Hofors Kommun Med Raketer

Det drar ihop sig till en av årets värsta kväll/natt för många av våra håriga kamrater. Under ett par veckors tid så har många invånare delat inlägg eller vädjat i egna inlägg på sociala medier att vi skall tänka oss för innan vi skjuter upp raketer eller smäller av högljudda smällare. I synnerhet hundar och katter inte bara oroas, utan blir i flera fall rent skräckinjagade av en i grunden totalt meningslös företeelse.

 Jag tycker inte att det är försvarbart på något sätt att skicka upp miljontals kronor i skyn ”bara för att det är vackert”. Som politiker har jag även fått frågor om det är lagligt lokalt i Hofors, diskuterat det med andra partiföreträdare, och jag hade för mig att det var inskrivet i de lokala ordningsstadgarna som jag själv var med och antog revideringen av, men när jag nu fick dem i mejl av vår vikarierande kommunsekreterare, Fredrik Segersteén, inser jag att formuleringen tillåter det under tre kvällar.

Det är alltså det ”sunda förnuftet” som får råda i år. Men visst kan vi väl definitivt enas kring att vi inte bara skall visa hjärta för människor, utan även för våra husdjur? Hur som haver, så är det alltså en motion om en ändring av de lokala ordningsstadgarna som krävs i första hand, och en sådan kommer att formuleras och lämnas in direkt efter nyår i hopp om att vi i framtiden åtminstone i Hofors inte behöver se fram emot årsskiftet med oro för våra husdjur.

Engagemang Kan Visas På Alla Plan

Som jag förutspådde så blir det lite av en baksmälla eller något posttraumatiskt efter förra veckans fantastiska glädjeyra som avslutades på söndagskvällen, men lever kvar i merpartens sinnen. Det är liksom ett vakum och en del får kämpa desperat för att inte sitta fast i ”hysterin”. Jag skämtade om detta och menade att saknaden efter engagemang förmodligen skulle skapa spontana ”flashmobs” i kön hos Spar-Arne där människor plötsligt och spontant skulle starta en insamling och ett engagemang för något annat än Musikhjälpen för att behålla den fantastiska känslan. Och givetvis skall vi invånare i kommunen göra det, men med eftertanke och lite mindre tidspress.

Det finns massor att göra som bidrar till att stärka både självkänsla och utveckla kommunen i väntan på nästa stora insamling till Musikhjälpen. Använd hjärtat till att engagera er i kommunens olika föreningar. Stötta föreningar och evenemang som anordnas med ett besök, glada hejarop. Har man varit allmänt negativ över tillvaron så öppna ögonen och se hur fantastiskt vi egentligen bor och vilka möjligheter som finns runt omkring oss.

Det är egentligen ingenting som är nytt eller förändrat efter söndagens avslutning. Vi har allt det här men har fått ett uppvaknande av Marita Söderström och Emil Eriksson som tjänade ytterligare ett par marknadsföringsmiljoner i SVT denna morgon. Ta vara på den känslan. Kan räcka med lite vänlighet när ni möter en annan kommuninvånare. Ett leende och ett hej kostar ingenting och att böja sig ned och plocka upp skräp som ligger precis bredvid en papperskorg likaså. Det visar också en enorm stolthet över vår hemort.

Det tar emot att ens skriva nästa del i texten, därför att politiken har väldigt lite för att inte säga inget alls med fenomenet ”Med kärlek från Hofors” att göra. Men jag känner att det ändå är högst relevant när det gäller vad som just nu får ses som ett uppvaknande. Alla ni som osjälviskt engagerat er på olika sätt borde dessutom ta er en funderare på om ni också borde engagera er politiskt på något sätt. Jag vill understryka att det inte spelar någon roll i vilket parti eller form ni gör det, bara ni gör det. Det är upp till var och en att avgöra.

Vinningen med ett politiskt engagemang är att kommunen behöver engagerade människor som är med och fattar besluten som rör kommunens vardagliga arbete, framtid och förbättringar. Om man inte vill engagera sig så ska man åtminstone föra en dialog med de förtroendevalda man känner att man vill prata med, och komma med förslag på förbättringar eller utveckling så att avståndet mellan politiker och invånare inte blir till vad det många gånger är idag. Jag vet själv, eftersom jag gjorde en märklig resa från politikerföraktare till insyn och förståelse. Det finns kloka och förståndiga människor i kommunen som skulle vara mycket bättre politiker/beslutsfattare än vad vi har idag. För att inte prata om vilken enorm kompetens det finns hos yrkesverksamma människor som borde sitta på de beslutandes stolar. ”Politik” är inte så himla svårt/korkat som det ibland framstår. Det gäller bara att tänka på vad som i slutänden är bäst för Hofors och en majoritet av de som lever i kommunen.

Vill man ändå inte engagera sig på det politiska planet så se för Guds skull till att gå och rösta när det beger sig. Ett hundraprocentigt valdeltagande är verkligen att visa engagemang, och då har folket verkligen gjort sin röst hörd, även det med kärlek i viss mån.

Marita Har Dragit In Hundratals Miljoner Till Hofors

Det finns antagligen inte en levande själ i Hofors som inte vet att det var en rent magisk söndag där insamlingen ”Med kärlek från Hofors”passerade miljonen och fortsatte ticka upp till detta:

miljon

Fantastiskt bra för ändamålet och mer sammanfattande i programmet angavs en summa på över 49 miljoner kronor totalt i insamlingen. Hofors har alltså en betydande del av resultatet i årets upplaga av Musikhjälpen.

Men insamlingen i sig är en sak, det är vad som under gårdagen omnämndes som ”Hoforseffekten” som är intressant idag. Det genererade nämligen en hel del positiva mediainslag och plötsligt visste hela Sverige att ”en litet samhälle med kanske 6000 invånare” utfört stordåd. Hofors hamnade till och med på kultursidorna i de finaste och märkvärdigaste tidningarna. Ett axplock av gårdagens media:

Arbetarbladet – En miljon kronor har Hofors samlat in till Musikhjälpen – slår alla rekord!

Arbetarbladet – Efter insamlingssuccén – nu kan skyltarna till Hofors komma att bytas ut

Gefle Dagblad – Slutgiltiga summan för Hoforsbössan: 1,2 miljoner – krossar tidigare Musikhjälpenrekord

Gefle Dagblad – ”Med kärlek från Hofors” krossar rekordet – är nu största insamlingsbössan i Musikhjälpens historia

Sveriges Radio – Hofors slog rekordet i Musikhjälpen

SVT – Hofors-insamling har nått över miljonen

Dagens Nyheter Kultur – Hofors slår rekord i ”Musikhjälpen”

Sydsvenskan – Hofors slår rekord i ”Musikhjälpen”

Expressen – Kommunen slår rekord i Musikhjälpen

Göteborgs Posten – Hofors slår rekord i ”Musikhjälpen”

Aftonbladet – Filip & Fredrik slog rekord i Musikhjälpen

Aftonbladet – Nytt rekord för ”Musikhjälpen”

Och listan kan fortsätta i all oändlighet över den uppmärksamhet som insamlingen, initiativet och engagemanget har bidragit till. Det finns all anledning att vara superglad, jag gissar att där det jublas högst idag är nere vid Faluvägen/Rondellen och i ”Kjelles vita hus” eller Entré Hofors som det heter mer formellt. Föreningen har nämligen uppdraget att arbeta med marknadsföringen av kommunen och i det här fallet vred sig lyckans låsmekanismer i helt rätt läge och vi pratar om gratis reklam för hundratals miljoner som föll rakt ned i Kjell Johanssons knä. Det tåls att upprepas igen, reklam för hundratals miljoner.

För i verkligheten så har kommunen inte haft de muskler som behövts för att arbeta med sin profilering. Vi har fått mycket smått till skänks genom någon enstaka positiv artikel och nyhet. Trots att vi har fantastiska och i många fall unika möjligheter att vara en naturlig plats för besöksnäring, företagande och boende, så finns det inte medel att marknadsföra det eller skapa riktiga förutsättningar.

Vi” politiker framhäver ofta våra fördelar, nämner satsningar på idrottskommunen, besöksnäringen, skryter om vilket lyckat projekt fisket vid Hubo-Långsjön blivit som attraherar tusentals besökande. Men att göra ordentliga satsningar på det och lägga investeringar för att utvecklas till att bli konkurrensmässiga med omvärlden, det gör vi inte. Jag skriver inte, för de blygsamma medel vi satsar är snudd på intet. Det råder en viss brist på kompetens också, att placera nya uppdrag i någons knä medför inte automatiskt att satsningarna lyckas.

Men vi säger det en gång till. Hofors har fått reklam för hundratals miljoner, och allt började med ett initiativ från en privatperson vid namn Marita Söderström. Det går knappt att greppa vidden av hur lyckosamt detta blev inte bara för insamlingens och ändamålets skull, utan för alla oss invånare i kommunen som älskar att bo här. Den kärlek kommunens invånare gav, kom genast tillbaka i form av positiv media, uppskattande tillrop av hela Sverige och en bild som fullkomligt krossade den negativa synen många gett av Hofors kommun. Hofors var på allas läppar och sinnen utan en enda krona för marknadsföringen. Hur jävla fantastiskt är inte det??

musikhjalpen

Men det räcker inte med att alla vet att Hofors existerar någonstans i landet. Arbetet med att utveckla samhället runt oss måste fortsätta. Att invånarna har kraften och hjärtat är bevisat långt bortom all sans och vett, men kraften måste samlas och riktas på något sätt. Det är en fantastiskt bra paroll, ”Kärlek från Hofors”. Det finns en innerlig önskan från många nu att vi tar tillvara på det här, och det är egentligen ganska enkelt om inte den grå vardagen smyger in och sakta stryper den euforiska känslan till döds och intet. Då är nämligen dessa hundratals miljoner i gratis marknadsföring vi fått kanske inte helt förlorade, men definitivt förslösade.

Tänk om den här kraften kunde visa sig då och då. Till exempel när innebandytjejerna lirar bortamatch och ett följe av hundratals tillresta kommuninvånare hejar fram till seger.

t-shirts

Design: Lisa Alexandra Sörensen

En vädjan om språkkompisar resulterar i att det finns fler än behovet. Att vi får ett fredligare samhälle därför att goda människor solidariskt säger ifrån. Att när någon har problem så finns det fler händer att lösa dem än problemen själva. Det är ett sådant samhälle som jag vill leva i, och jag kunde aldrig ana att en enda person kunde öppna dörren på glänt till det. Marita Söderström blir förhoppningsvis startskottet på en ny tid.

Kommunalrådet Förklarar Uttalandet Om Bygglovskris På Gemensam Nämnd

Det kom ett ganska snabbt svar på efterfrågan av förtydligande gällande gårdagens uttalande i kommunfullmäktige som medförde viss förvirring hos oppositionen. Marie-Louise Dangardt menar att det rör sig om ett missförstånd:

”-Tvärtom var det bland annat mitt parti som försenade processen. Därför blev beslutet försenat och de kunde inte starta 1 januari som tanken var, utan det blev istället 1 april när alla ”sommar” bygglov skulle hanteras.

Så implementeringen i Hofors tog längre tid bland annat  hos oss Socialdemokrater vilket jag aldrig gjort någon hemlighet av.
Jag har aldrig skyllt på oppositionen.”
Även efter fullmäktigesammanträdet i Torsåker där beslutet slutligen fattades, har framträdande Socialdemokrater i privat sammanhang, funderat kring om det verkligen var rätt beslut att följa ”partipiskan” och driva igenom sammanslagningen.
Det var alltså inte Marie-Louise Dangardts avsikt att skuldbelägga oppositionen för att det hela dragit ut på tiden även om det framstod märkligt i talarstolen.

Din Lokaltidning Väcker Gamla Minnen

I veckans upplaga av Din Lokaltidning, så återfinns en helsida med nyss nämnda kommunalråd. Under rubriken ”Det har varit jätteroligt, Kommunalrådet Dangardt lämnar efter 14 år” sammanfattar hon sin kommunala karriär inför steget mot högre höjder. En positiv syn på kommunens framtid och en fundering om hon ”fått ta mer skit” via internet för att hon är kvinna.

Under insändare och oppinion så återfinns det ett inlägg från Folkhemmet Hofors/Torsåkers Kent Olsson väl värt att lyfta fram:

kent-olsson

Ni som läser DLT ordentligt har kanske sett att det publicerats ett antal inlägg från just Kent Olsson på sistone. Denna gången en intressant iaktagelse gällande kollektivtrafiken på hjul mellan Falun och Gävle där Hofors som bekant är ett stopp på vägen. I dagsläget går det endast två avgångar åt vadera håll på vardagarna, och det är långt ifrån tillräckligt för många som vill kunna pendla mellan orterna längs sträckan.

Det talades en del inför en eventuell regionsbildning att vi skulle ha is i magen och se hur utvecklingen skulle bli. En del menade att det kunde innebära en förbättring av just dagliga bussturer. Nu ser det ut som att storregioner är ännu längre ifrån att bildas och Kent Olssons slutliga fråga är fullt befogad ”Vad lär man av detta?

I samma anda så vill jag nämna det arbete som pågått med att skapa en framtidsstrategi i kommunen. Arbetet i sin helhet kommer att presenteras med tiden, men ett uppenbart problem är just kommunikationer.

framtidsstrategi

Ett av problemen som nämnts är ju avståndet mellan centrum och järnvägsstation för spårbunden kollektivtrafik. Jag blev glatt överraskad när det dryftades funderingar att det vore bättre med en mer central station. Något som jag lyfte fram 2013 i ett spekulerande. Det ska dessutom tydligen ha funnits någon form av utredning gällande just en mer centralt placerad station, och jag hoppas att hitta på den för att se hur tankegångarna gick.

Jag är ganska övertygad om att tillgänglighet är den främsta nyckeln till att låsa upp framtidens problematik.

Avgående Kommunalrådet Marie-Louise Dangardt Höjde Sitt Pekfinger Men Åt Fel Håll

Det var som sagt årets sista sammanträde i kommunfullmäktige igår. Jag hade på förhand signalerat att det kanske inte var de mest ”erotiska” frågorna rent politiskt. Journalisterna satt inte heller denna kväll vid pressbordet så osäkert på om någon bevakade sammanträdet alls.

Revisorerna hade ett anförande genom Ingemar Karlén som berättade lite om granskningen av hur sammanslagningen av Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd fallit ut. Som bekant vållade den lite politisk strid i kommunen när det begav sig. Bland annat har den långa ansökningstiden för bygglov orsakat problem i den nya nämnden och man har tvingats använda sig av inhyrda konsulter och pensionerad kompetens för att beta av den långa listan. Nu skulle det dock vara i fas och allt var gott uppfattades beskedet som.

Där hade i princip kvällen kunnat sammanfattas om inte det avgående kommunalrådet Marie-Louise Dangardt höjt sitt finger och begärt tid i talarstolen. Under sitt anförande påstår hon nämligen att det inte hade behövt bli så lång väntetid om inte det strulat, att vissa partier satt sig till motvärn av bildandet och det var orsaken till allt krångel. Vi i oppositionen satt och tittade på varandra och undrade om vi verkligen uppfattat det hela rätt.

marie-louise-dangardt

Vi verkar onekligen inte dela den uppfattningen eftersom det varit en hel del krångel förutom att det själva politiska beslutet tagit sin tid.

Arbetarbladet 7 november 2015 – Efter kaoset på samhällsbyggnad i Sandviken: Chefen utköpt för över en miljon:

Det har varit flera omorganisationer och många som har slutat på samhällsbyggnadsförvaltningen i Sandviken senaste tiden.

Många vakanta tjänster har gjort att arbetsbelastningen på förvaltningen varit hög. Det har lett till långa handläggningstider och allmänt rörigt vilket även blivit kännbart för medborgarna.

– Det är korrekt att det har funnits en oro bland personalen, mycket på grund av den kommande sammanslagningen av samhällsbyggnadsnämnden med Hofors och Ockelbo och andra organisationsförändringar. Det har också gjort att den förre förvaltningschefen har avvaktat med rekryteringar varför det varit många vikarier inne liksom andra tillfälliga lösningar, säger kommundirektör Ann-Katrin Sundelius

Arbetarbladet 11 mars 2016 – Storflytt förlänger handläggning av bygglov:

Förutom den fysiska flytten från stadshuset i Sandviken och kommunhusen i Ockelbo och Hofors tillkommer även införandet av ett helt nytt ärendehanteringssystem.

Redan nu är de gamla dataprogrammen på väg att släckas ner och alla ärenden kommer att hanteras manuellt tills dess att de nya systemen är i drift.

– Sammantaget det här innebär ju allt ihop att handläggningstiderna kommer bli längre framöver och sviter av det här kommer vi se långt framöver. Vi har försökt stärka upp med pensionärer som går på timme så att det inte ska så otroligt stora effekter, men det är klart att det ändå kommer märkas av, säger Matti Lappi och fortsätter.

– Vinsten blir på sikt att vi blir mindre sårbara och vi har större chans att behålla kompetens. Det kommer vara värt det.”

Efteråt kom det att diskuteras vid det avslutande fikat, vad som egentligen sagts. Flertalet politiker i oppositionen kände sig felaktigt skuldbelagd för att människor inte fått sina bygglov beviljade i tid. Personligen känner jag också att det här får Marie-Louise Dangardt faktiskt förklara, och har sänt ett mejl denna morgon om ett förtydligande av uttalandet. Inte snyggt att avsluta sin tid som kommunalråd med vad som uppfattas som en lögn.