Kommunanställda Berättar Om Sexuella Trakasserier & Rasistiska Uttalanden Från Enhetschef

Denna förmiddag besökte jag apoteket andra dagen på rad för att införskaffa nödvändiga hjälpmedel mot träningsvärk och skavsår. Ett litet personligt projekt har medfört visst obehag som träningsvärk, stela leder och skavande sår. När man drabbas av sådana åkommor så gör man bäst i att ta hand om dem kvickast möjligt eftersom det kan eskalera till betydligt allvarligare saker än en sårad självkänsla. Och det är lite på det ämnet vi anknyter till rubriken. På väg från apoteket så stötte jag ihop med en vän som berättade en skräckhistoria som först fick mig att bara gapa av förvåning men sen känna ilskan komma krypande och blodet koka. Ett antal anställda inom kommunen har under en tid utsatts för riktigt kränkande behandling av både sexuell natur men också rasistiska uttalanden från en av kommunens enhetschefer. Man har gått samman och skrivit en insändare som man också skickat till en rad media.

Tyvärr så är det ett faktum att den här kommunledningen inte klarar av att hantera känsliga ärenden där anställda inom kommunen eller elever på skolor råkat ut för fasansfulla händelser. Jag vet inte hur många gånger som jag kontaktats av människor som är i desperat behov av hjälp eller stöd för att klara av att säga ”DET HÄR ÄR INTE OKEJ”. Men på klassiskt vis så sopas det under mattan på det ena eller andra sättet. Mitt råd har alltid varit att gå till media eller polisen först, innan man vänder sig till personalansvariga när det gäller rena brott. Kommunen ska inte få tysta ner människor och låtsas som om det är frid och fröjd i kommunhuset.

Mathias Strand Lämnar Politiken & Hoforspartiet

 

Efter avslutat sammanträde i Barn- och utbildningsnämnden i måndags, lämnade Mathias Strand in en begäran att entledigas från sina politiska uppdrag som ordinarie ledamot i kommunfullmäktige samt sitt uppdrag som ordinarie ledamot i  BUN. Mathias lämnar också sitt uppdrag i Hoforspartiets styrelse och också själva partiet.

Mathias Strand lämnar bara en kort kommentar till avhoppet:

-Jag har kommit till den punkt där jag inte längre har något förtroende för Hoforspartiets ordförande Anne Persson.

Med Mathias Strands sorti ur lokalpolitiken, försvinner en  respekterad och omtyckt politiker. Han är av exakt den kaliber som kommunen så väl behöver. När jag tänker tillbaka på den korta men innehållsrika politikerkarriären hamnar naturligtvis incidenten som Herr Strand själv skakar på huvudet åt. Jag tror det är första gången i Hoforspolitikens historia en av kommunfullmäktiges ledamöter lyckats skapa rubriker tillsammans med en diktator.

Den 18 september kommer kommunfullmäktige att hantera Mathias Strands begäran i samband med sammanträdet.

Nyheter I Korthet: Brandrisk, Fotbollshulliganism och Topp-Politiker I Tingsrätten

Extrem torka utgör brandrisk

Den extrema torkan fortsätter att bränna sönder gräsmattor och göra det besvärligt lite här och var för våra tappra brandmän. Minsta gnista kan ställa till med enorm förödelse och man bör ta varningarna om att inte grilla eller göra upp eldar ute i naturen om man inte är absolut säker på att man kan hantera det. Förra veckan uppstod en mindre skogsbrand på Åglappsvägen och den lyckades man släcka fort. Jag minns också för drygt fem år sedan när det började brinna i skogen vid Sälgsjön på en plats där människor normalt inte rör sig så frekvent.

Man bör alltså vara extremt varsam just nu med att göra upp eld eller på annat sätt riskera att antända den torra naturen. Under helgen såg det ut att kunna bli lite av det efterlängtade regnet, men det blev mest en ”tummetott” för att referera till sagornas värld.

 

Fotbollsfest urartade

Bessemerfesten hade i år en extrem tur med vädret och även om eftersnacket säger att det var ett av de sämsta åren någonsin,så hävdar minst lika många att det var en mycket lyckad fest med nya inslag som Prideparad och ett fotbollsderby som tyvärr spårade ur en aning. Folkfesten förvandlades till ilska över individerna som tycktes ha druckit ett och annat för mycket. Det medförde ju en artikel i kvällstidningen,men om all publicitet är bra går att diskutera. Mycket tråkigt för arrangörerna som jobbat hårt för att skapa en idrottsfest. Aftonbladet – Publik och spelare i slagsmål.

 

Topp-Politiker förlikades i Tingsrätten

I förra veckan meddelades en dom vid Gävle Tingsrätt som är tänkt att avgöra en infekterad dispyt mellan en av Hofors absoluta topp-politiker och lokala företagare. Domen var efter förlikning till fördel för Hoforsföretagarna, men frågan många ställer sig är om den verkligen var rättvis. Innan denna slutliga förhandling i Tingsrätten har det spridits många elaka rykten vilket påverkat företagarna på ett negativt sätt, där man upplevt att kundunderlaget sviktat och det har varit pyskiskt påfrestande att möta kunder som tror att man sköter sina affärer på ett oärligt sätt. Huruvida politikerns parti nu kommer att agera eller inte återstår att se. Men att döma av ”brukspratet” så är det flera som omvärderat förtroendet och i nuläget inte kan se sig stötta partiet i kommande val. Parterna har till den 20 juni på sig att eventuellt överklaga domen.

 

Veteraner Återvänder Både Till Politiken & Hockeyrinken

Några av det senaste dygnets nyheter anger att det är en period för veteraner som plockar upp dragrepet igen. I dagens Arbetarblad återfinns en artikel (+artikel) om att undertecknad engagerar sig politiskt igen, och ni som följer Hoforsbloggen vet antagligen att det är Liberalerna (följ oss gärna via Facebook) som är det nya laget.

Han berättar att det faktum att Liberalerna finns över hela landet är den största anledningen till bytet.

– De har en helt annan plattform både regionalt och nationellt och det ska vara spännande att vara en del av en större organisation. Jag har insett att det ibland krävs regionala påtryckningar för att få fram sin politik och det kan man få nu, säger Peter Hillblom.

En annan återvändare fast både på den lokala politiska marknaden och isen är Daniel Modén meddelar Hofors HC via sin Facebooksida.

Och en liten bomb. The original number 11 Daniel ”Lill-Modda” Moden is back. 187cm och 98kg laglojal backpjäs kommer att ge HHC en oerhörd trygghet på isen och utanför isen. Lagkapten?

Arkivbild Hoforsbloggen

Daniel Moden lämnade ishockeyn flertalet säsonger tillbaka och har under tiden bland annat fungerat som nämndeman för Hoforspartiets mandat vid Gävle Tingsrätt. Inför detta val är han även ett ordinarie namn på HOPs vallista med siktet inställt på ytterligare en mandatperiod vid Tingsrätten. Men mest spännande är det dock med comebacken i HHCs tröja. Som bekant misslyckades klubben med att hålla fast vid sin plats i Division 2 föregående säsong, och nu satsar man på att ta sig tillbaka. Gissningsvis är avsikten med värvningen att få in lite ålder och rutin i laget, och kanske är det just nummer 11 som kommer att bära katpensbindeln under säsongen 18/19.

Sedan tidigare har HHC meddelat att förlägning med ett antal spelare, bland annat Tobias Wallin, Mathias Olofsson (tidigare Jansson) samt Sebastian Hedström och Robin Larsson mfl. En riktig stomme av spelare fostrade i Hofors alltså.

Kommunchefen Mimmi Abramsson Avgår

Det har viskats ett tag om att allt inte varit frid och fröjd i kommunhuset. Som med alla bidrag till ”viskningsleken” så krävs det ju någon form av officiell källa. Idag publicerar kommunen följande pressmeddelande:

PRESSMEDDELANDE 2018-04-12 

Mimmi Abramsson slutar som kommunchef i Hofors 

Mimmi Abramsson slutar som kommunchef i Hofors. Arbetet med att rekrytera hennes efterträdare påbörjas snarast.
– Mimmi Abramsson har valt att avsluta sin tjänst den här veckan. Vem som blir tillförordnad kommunchef presenterars inom kort, säger kommunstyrelsens ordförande, Linda-Marie Anttila.

Mimmi Abramsson väljer att avsluta sin tjänst som kommunchef i Hofors. En tillförordnad kommunchef kommer att utses inom kort och framåt kommer även en rekryteringsprocess av en ny kommunchef inledas.
– Det är jättetråkigt att Mimmi Abramsson har valt att säga upp sig, men vi respekterar hennes beslut och önskar henne lycka till med de nya utmaningar hon väljer i framtiden, säger Linda-Marie Anttila, kommunstyrelsens ordförande.

– Jag har arbetat inom Hofors kommun i 13 år och har nu gjort valet att säga upp mig. Det här är ett beslut som har vuxit fram under en tid, säger Mimmi Abramsson.”

Om vad som egentligen föreligger bakom beslutet kan man givetvis spekluera i. Det finns obekräftade uppgifter som än så länge bara kan betraktas som skvaller, det finns anledning att återkomma till den här nyheten.

Ansluter Till Liberalerna Under Politikens Slutspel

Som bekant pågår det ett intensivt slutspel i de olika hockeyligorna just nu. Jag har själv haft gott om tid att följa hela grundserien och totalt har det säkerligen blivit runt 150 matcher som jag sett, inte bara med mitt eget favoritlag Djurgården alltså. Det har varit ganska skönt att få lägga fokus på någonting annat sedan jag lämnade lokalpolitiken helt enkelt. Under säsongens gång så har jag dock blivit uppvaktad av en och annan politisk organisation som frågat om jag inte tröttnat på att vara ”civil” eller saknat politiken och svaret har varit detsamma varje gång. Nej, det gör jag inte, det finns betydligt mer tillfredsställande saker att lägga sin energi på.

Under hockeysäsongens gång noterade jag dock en sak gällande hur lagen förstärkte sina trupper inför det stundande slutspelet. Karlskrona tog till exempel in den storkäftade Per Ledin som strax efter en ganska dålig sejour, gick över till att spela med Luleå. Det är en sådan typ av spelare som inte drar sig för att spela fult eller hårt och definitivt inte håller inne med orden även om det alltid inte blir så rätt.

Det var ungefär lite så jag tänkte när jag också insåg att valrörelsen startat på riktigt. Det fanns ett litet sug att delta i politikens slutspel på något sätt. Sedan några veckor tillbaka så har jag efter många övertalningsförsök, bestämt mig för att självklart skall jag lira i ett politiskt slutspel om ett lag verkligen ser ett behov av en sådan som mig. I det här fallet Liberalerna som kommer att tappa en av sina mest tongivande spelare i Hans Backman när han lämnar kommunen. Exakt vilken min egen position blir i laguppställningen är i skrivande stund lite osäkert, men jag kan tänka mig att den inte skiljer sig speciellt mycket från Per Ledins. Frispråkig, lite lätt bufflig. En sådan där som man antingen älskar i det egna laget eller avskyr i det andra.

Hofors Kommun Agerade I Panik – Betalade Ut 1,9 Miljoner Till Anhängare Av Terroriststämplad Organisation

Jag noterar i idagens nätupplaga av GD (betalvägg) att de ansvariga på kommunen ännu en gång agerat i panik. Det verkar så märkligt att antingen agerar man inte alls eller så blir det ett hafsarbete.

19-åringen placerades hos ett företag som utgav sig för att bedriva stödboenden i Uppsala. 
Men verksamheten saknade tillstånd och tonåringen flyttades runt på flera adresser.
När Hofors kommun tillslut avbröt placeringen landade notan på 1,9 miljoner kronor.

//

Men placeringen, som kostade Hofors kommun 1,1 miljon kronor bara under det första året, blev inte som kommunen hade tänkt sig.

Hofors kommun valde att avbryta placeringen i juli 2017 då mannen fyllt 21 år och anmälde sedan bolaget till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, som inledde en granskning.

Till IVO har bolagets företrädare uppgett att man inte kände till att det krävdes ett tillstånd för att bedriva stödboende när placeringen av mannen inleddes. Så fort bolaget fick kännedom om det så lämnades en ansökan in till IVO.

Ansökan kom in i september 2016, då hade den unge mannen redan varit på stödboendet i åtta månader.

Först i maj 2017 var IVO klar med sin tillståndsprövning och landade i ett avslag på ansökan. U Care Sweden AB hade inte lyckats visa att de kunde uppfylla kraven på god kvalitet och säkerhet.

//

Vilket ansvar har ni att kolla upp vad det är ni köper?

– Det är klart att vi har ett ansvar, men vi har också ett ansvar enligt socialtjänstlagen att agera i vissa situationer. Om vi inte agerar och en person råkar illa ut är vi verkligen ute på hal is. I första hand handlar det om att göra det allra bästa för personen.

Tycker du att ni har använt skattepengarna på ett ansvarsfullt sätt i detta fall?

– Det går inte att bedöma eftersom jag inte vet hur situationen såg ut. Självklart är det inte önskvärt att man anlitar någon som utger sig för att vara någonting de inte är, säger Kenneth Axling.”

Med några få knapptryckningar så kunde åtminstone jag konstatera att åtminstone en av befattningshavarna i bolaget borde ha varit en varningsklocka för neutral vård. Den 24 december 2015 publicerades en bild på personens tidslinje:

Dagen innan, den 24 december 2015, även en bild på PKKs flagga. en organisation som sedan 1997 återfinns på USAs terroristlista. Nu kan man förvisso se vissa förmildrande omständigheter i att PKK aktivt deltagit i att bekämpa IS, men nog borde även Hofors Socialtjänst sträva efter att placera sina kunder i miljöer fria från påverkan av påstått extremistiskt inflytande?

 

 

 

Alf Persson (M): Har Hofors Kommun koll på läget?

Med anledning av kommentaren skriven av Alf Persson under detta inlägg, så lyfter jag fram den som en separat post eftersom den innehåller en hel del tänkvärda saker:

Alf Persson (M):

Har Hofors Kommun koll på läget?
Vad har vi råd med och hur skall politikerna förvalta skattebetalarnas pengar. Enl. Kommunallagen får inte kommunens kostnader överstiga intäkterna. Delårsbokslutet 31/8 2017 visar på -4.9 milj. . Mot budgeten för 2017 totalt -10.3 milj. Men minskade stasbidrag och ökade kostnader så ser prognosen mörk ut för helåret 2017.

Kommunens kärnverksamhet är SKOLA-VÅRD-OMSORG och här skall skattekronorna prioriteras.
Nu skapas projekt och verksamheter som dränerar kommunkassan och som går stick i stäv mot Kommunalgen. Politikerna i majoriteten tar inte dom tuffa beslut som krävs för att nå uppsatta mål då Måluppfyllelsen är rödmarkerad i delårsrapporten för tex. ekonomin och elevernas mål i skolan och på ett antal övriga punkter.

Med det här som bakgrund så har vi inte råd att driva ett antal prestigeprojekt som dränerarar ekonomin och med stora personella insatser. Grunden i god ekonomisk hushållning är att man tittar först i plånboken om det finns utrymme för verksamheter och aktiviteter utanför kärnverksamheten.
En tidigare Kommunchef drev igen Bowlingprojektet som nu kostar skattebetalarna 800.000 kr/år totalt 8 milj. innan hela notan är betald.
Föreningsservice. En ideell förening som fick ett startbidrag och som nu kräver 600.000 kr i årligt stöd för att finansiera sin verksamhet. Nu har det blivit en kommunal skyldighet att hålla verksamheten vid liv.

Entré Hofors kostar skattebetalarna 6 milj./år med uppgift att stödja vårt näringsliv och turist verksamhet bla. Som jag kan ge dom stöd för då vårt företagsklimat förbättrats mycket positivt. Men dom arbetsuppgifter som nu kommunchefen lägger på Föreningsservice och stödjer med kommunala pengar bör rymmas under Entré Hofors. Om nu dom uppgifterna som Föreningsservice utför överhuvudtaget är ett kommunalt ansvar.
Kommunkassan dräneras på 24 milj. för Växthusprojektet då inga externa finansiärer är intresserade att stödja projektet. Och med ett kalkylerat underskott per år på 2 milj. som skall täckas med skattemedel.

Fortsätter utvecklingen i den här riktningen och politikerna inte har förmåga att styra upp ekonomin så kommer konsekvensrena att bli förödande för kommunens innevånare. Skall vi behålla våra fritids och sportanläggningar – hålla våra gator och parker i gott skick så måste kostnaderna täckas inom den totala budgeten. Här krävs ”tuffa beslut” om vi inte inom snar framtid måste ta fram motorsågen för att sanera ekonomin.
Tuffa beslut innebär också en total översyn av chefs och tjänstemanna positioner och att vi har en kommun ledning som är starka nog att med politiska direktiv få tjänstemännen att driva igenom direktiven i sina respektive verksamheter.

I växthusprojektet krävde Projketledarna att politiker måste ta tuffa beslut och våga satsa för att driva igenom ett projekt som bygger på många osäkra faktorer. För liknande riskprojekt brukar man finansiera med riskkapital, inte som i det här fallet med skattemedel. Skattemedel får aldrig brukas som riskkapital.

Hofors Kommun har alla möjligheter att vara välmående och växa. Men då måste resurserna läggas på en bra skola-en bra vård och omsorg – bättre kommunkationer- bostäder- behålla våra fritids och sportanläggningar. Då kan vi skapa en inflyttning och öka våra skatteintäker och förutsättningar för utveckling.

2018 är del valår och det är min förhoppning att väljarna ger oss Moderater i kommunen ett ökat förtroende och inflytande så att vi får möjlighet att påverka politiken i den riktning som vi förespråkar.
Hofors behöver efter valet en nystart och en politisk ledning där Nya Moderaterna Hofors Torsåker ingår för att gå från avveckling till utveckling.”

Alf Persson (M)

 

Upp Som En Sol & Och Ned Som En Avdankad Politiker

Det här med att ställa om till vintertid kan fortfarande vara besvärligt trots att det hela är ganska enkelt. Jag lärde mig en logisk förklaring som säger att ”man ställer fram klockan när man tar ut utemöblerna och tillbaka när man ställer in dem igen”. Ändå finns det något som gnager i sinnet att man blivit lurad på något sätt. Hur som haver så har ju morgonpromenaderna blivit förlagda en timme tidigare än ”vanligt”, men det gjorde inget denna morgon eftersom jag lyckades pricka in exakt när solen stack upp sitt glada tryne i horisonten och blev stående och stirrade på den i den kalla luften eftersom den bokstavligen kunde ses resa sig upp på endast ett par minuter. Tror aldrig jag noterat det på det här sättet tidigare. Jo en gång när jag befann mig i Västindien och en kväll satt och tittade ut över havet och såg solen gå den motsatta riktningen, det vill säga ned. Gick så fort att man nästan kunde höra hur det fräste i vattnet när solen sjönk. Ja jag vet att den inte sjönk ner i havet men det upplevdes så. Kanske är det den nyfunna friheten med mer tid över som får mig att notera de där små sakerna som förändras i naturen runt omkring mig. Även om det fortfarande finns en stress kvar över saker som jag egentligen inte behöver bry mig om och har svårt att skaka av mig så går det åt rätt håll. Som utlovat i media när det begav sig för några veckor sedan har jag mest spenderat tiden till att ignorera lokalpolitiken, tillbringat tid i stålindustrin, tittat på ishockey och försökt flytta fokus till saker som betyder mer och ger större utbyte. Under flera perioder har jag inte ens startat upp mina datorer eller läst mina mejl.

När jag väl gjort det så har det varit överraskande många. När jag gick från att vara en enkel bloggare till att bli lokalpolitiker så var det noterbart hur det minskade med tipsmejl och annat i inkorgen. Exakt vad det berodde på vet jag inte, men kanske drog sig människor för att höra av sig om sina eller andras vardagsbekymmer när jag ”var en av dom där”. När jag bestämde mig för att återgå till att bara vara en vanlig bloggare igen, så öppnades dammluckorna och jag har inte ens hunnit besvara allt som inkommit. Det mest intressanta är egentligen att andra politiker som knappt hejade när man träffade dem i olika sammanhang nu ser nyttan av att ha mig och mina kliande skrivfingrar utanför den där världen. Med nytta så avser jag att man tipsar om saker som gynnar den egna saken men missgynnar andras. Jag har inte riktigt bestämt mig för hur jag skall förhålla mig till det här ännu.

Å ena sidan så är det ju det Hoforsbloggen kanske gjort sig sitt namn för, att peta i saker som kan upplevas besvärliga att petas i, att tänka högt om olika fenomen och skapa fler frågor. Å den andra så lämnade jag ju faktiskt politiken för att den världen inte tilltalade mig längre och för att den ser rent ut sagt hopplös ut inför framtiden. Kanske är det för tidigt för att känna någon lust att från min synvinkel berätta hur det står till i lokalpolitiken eller ens ifrågasätta vissa skeenden. Jag gjorde dock ett försök strax efter frukosten denna morgon.

Läste ett antal dokument som jag inte ens som aktiv politiker fått ta del av. Nu när jag hoppat av verkar det finnas ett större intresse att dela med sig av märkligheter i kommunbyggnaden. Jag kände ganska omgående att jag blev trött i huvudet av allt som började snurra runt. Den ena tanken leder till den andre, kopplas ihop med annat och även om en tidigare luddig bild plötsligt klarnar något, så fanns inte passionen för att lägga pussel på bordet just nu. Det får nog helt enkelt vara tills när valåret startar på riktigt.

Resultatet För Kyrkovalet 2017 Klart

Noterade nyss att det slutgiltiga resultatet från Kyrkovalet 2017 publicerats. Fördelningen av mandaten blir som sagts tidigare, Socialdemokraterna 8 och Samling för Hofors församlings kyrka 7. Nu vet jag inte riktigt vilka som är nya för Socialdemokraterna, men Emma Wängelin, Mathias Strand, Anne Persson och undertecknad får varsin plats som helt nya i sammanhanget.

Frisbeegolfbana Skall Anläggas I Hofors

Det har ju varit lite halvturbulent på sistone så jag har faktiskt helt glömt bort att berätta om en glädjande nyhet för kommunen. En av Hoforspartiets motioner om att anlägga en Frisbeegolfbana passerade kommunfullmäktige förra veckan och en enig skara politiker beslutade att släppa igenom den.

Det är drygt två år sedan som fyra stycken motioner lämnades in och i dagsläget är tre av de fyra i någon form snart verklighet. Motionen om att främja kultur och fritidsaktiviteter ”snoddes” ju av Föreningsservice som drev frågan vidare med ungefär samma innehåll. Motionen om att nyttja social media för marknadsföring och information har också realiserats och har fått en bra start. Vad gäller den fjärde motionen om två stycken multisportarenor, så var den på väg att komma till fullmäktige men lyftes ur hanteringen och dyker upp i budgetarbetet som har/skall påbörjas. Det finns alltså en god chans att fyra av fyra motioner kommer invånarna till glädje. Känns hyfsat bra att lämna lokalpolitiken med det som facit.

Min Tid Som Fritidspolitiker Är Över

Domedagen skulle tydligen inträffa igår lördag. Änglarna skulle blåsa i sina trumpeter och förutspåelser från Bibeln skulle drabba jordens befolkning i olika steg. Det blev tydligen inget av med det den här gången heller så vardagen får lunka på till nästa gång. Nu finns det naturligtvis ingen koppling mellan inledningen av denna text och följande. I morgon när kommunsekreterare Linda Höglin öppnar sin post så kommer hon att hitta ett brev från mig. I det står det kort och koncist att jag avsäger mig alla mina politiska uppdrag i Hofors kommun. Jag passar även på att lämna mitt uppdrag som partisekreterare i Hoforspartiet. Ett brev som jag författade den 17 januari i år men inte skickat in förrän nu. Min tid som lokalpolitiker är således över.

Det kanske gläder en och annan förtappad själ, men mest av allt gläder det mig som tycker att jag får tillbaka en frihet som jag saknat. Tiden som fritidspolitiker har för det mesta varit intressant, att se människorna som jag bloggade om långt innan jag själv gav mig in i den världen. I många fall har jag blivit överraskad över vilka stabila individer som finns i politiken i Hofors, sorgligt nog också det motsatta vilket fått mig att fundera över vad man egentligen har för motiv att engagera sig politiskt. Om jag hade ett politikerförakt innan så har det inte mildrats utan tvärtom förstärkts i många avseenden. Den största och uppenbara erfarenheten jag tar med mig vidare från denna upplevelse är att dialogen mellan valda politiker och invånare inte alls fungerar på ett sätt värdigt ett demokratiskt system med modern teknik som hjälpmedel. Man sitter i kommunhuset och bildar arbetsgrupper för att försöka förstå och komma underfund med hur den här dialogen skall utvecklas eller ens fungera. Men det är inte ett typiskt problem för just Hofors kommun.

När Hoforspartiet grundades var idén att människor som redan då var engagerade i föreningar, hade starka åsikter, skulle slutas samman för att arbeta för Hofors. Det har blivit lite av ett modeord bland de andra partierna för efter HOPs inträde i lokalpolitiken säger alla att man arbetar för Hofors bästa, från vänsterkanten till högerkanten. Man pratar också gärna om social media, om besöksnäringsutveckling och annat som man tidigare inte hade en susning om eller förstod vikten av. Man förstår fortfarande väldigt lite av hur man skall få det genomslag som behövs, men förhoppningsvis är det väl som med uppfinningen av hjulet, det lär få nötas av lite innan det blir runt.

Ett framgångsrecept för Hofors torde vara att de olika partierna faktiskt såg till Hofors bästa tillsammans, rent filosofiskt blev Hoforspartister allihop. Det finns en hygglig kompetens att bygga på om man släppte lite av försvarandet av blockpolitik. Det har ju skett i viss utsträckning redan då S sparkade ut V och slog sig samman med L och C istället.

Jag har som sagt haft en hel del tid att fundera över det sedan jag författade mitt korta budskap till kommunsekreteraren. Mina nya arbetsförhållanden tillåter inte heller att jag kan gå på alla möten, och som person är jag alltid lojal mot mina arbetsgivare i första hand. Det kan också förstås framstå lite udda i att grundaren av ett politiskt parti också överger det. Mina ambitioner har aldrig varit att bli politiker på heltid eller resten av mitt liv. Det finns medlemmar som vill mer och kanske inte helt i linje med vad jag själv skulle föredra, men det står dem fritt att upprätta Hoforspartiet 2.0 och utvecklas åt det håll man föredrar.

För egen del tänker jag njuta av att vara fri från förpliktelser, fortsätta att skriva på bloggen om saker som jag noterar i min vardag eller upprörs över, och naturligtvis lyfta fram missförhållanden på samma sätt som innan jag sorgligt nog fick lite av en munkavel via det politiska fritidsintresset. Jag gör det bara i egenskap av privatperson.

Kyrkovalet 2017

Den 17 september så är det dags för ett nytt kyrkoval. Trots att det vid senaste kontrollen fanns 3688 röstberättigade vid Hofors Kyrka, så har deltagandet vid kyrkovalet varit nästintill katastrofalt dåligt. Vid 2013 års val lades bara 394 röster varav 15 visade sig vara ogiltiga och därmed 379 giltiga röster. Ett valdeltagande på endast 9.9 procent alltså. Vinnare blev som sedvanligt Arbetarpartiet-Socialdemokraterna med 62.27% och kanske känner få till att det finns utmanare i Samling för Hofors församlings kyrka som då fick 32.73%.

Samling för Hofors församlings kyrka har bestått av oppositionen med viss modifikation, men eftersom man ansett att arbetet och politiken kring kyrkan är ett opolitiskt arbete så har det inte funnits några lika tydliga kopplingar som Arbetarpartiet-Socialdemokraterna har till sitt moderparti. Fåtalet engagerade har inneburit att man föreslagit att ha en gemensam lista och istället tänkt att personröster skall utgöra grunden för vilka som efter valet skall sitta i kyrkofullmäktige, men det har nekats av Arbetarpartiet-Socialdemokraterna och därmed finns det då två listor att välja mellan i kyrkovalet.

 

Ett stort problem med just kyrkovalet är naturligtvis det låga valdeltagandet, när färre än 10 procent deltog i senaste valet 2013. Kyrkans arbete är oerhört viktigt ur många aspekter, funktionen den fyller från födseln och till den sista dagen av livet. Det sociala arbetet för utsatta, barngrupper, sång och musik i körer, Gudstjänst, det internationella arbetet, som arbetsgivare och förvaltning av både byggnader och miljöer. Kyrkan är inte enbart till för att manifestera eller utöva sin tro, utan finns med även i det vardagliga livet på olika sätt utan att vid varje tillfälle synas så tydligt.

 

Vid det här valet den 17 september i år, så borde betydligt fler av de 3688 röstberättigade använda sin rätt att rösta, precis som vid val till riksdag eller kommunfullmäktige, så är ett högt valdeltagande en rättvis bild av valutgången. Rösta får man dessutom från 16 års ålder:

 För att kunna rösta i Kyrkovalet ska du vara medlem i Svenska kyrkan och fylla 16 år senast på valdagen. Men, du måste också finnas upptagen i röstlängden. Röstlängden baseras på uppgifter som hämtas ur Kyrkobokföringen 30 dagar innan valdagen.

För Kyrkovalet 2017 innebär det att dessa uppgifter tas ut ur Kyrkobokföringen den 18 augusti 2017, så senast den dagen ska uppgifter om medlemskap finnas i Kyrkobokföringen. Frågor och svar om kyrkovalet

 

Sedan tidigare i vår så har jag träffat representanter från Samling för Hofors församlings kyrka, och informerats om kyrkans arbete och om ett aktivt deltagande i kyrkofullmäktiges funktion. Det är fantastiska människor som verkligen brinner för vad de gör, och jag har kommit på mig själv att önska att just de här människorna skulle ha styrt hela kommunen med sin visdom. En visdom de hunnit att skaffa efter ett långt liv, för genomsnittsåldern har tidigare varit väldigt hög. Det krävs en föryngring även bland ”kyrkopolitikerna”. Till det här valet den 17 september så kommer listan för utmanarna att se lite annorlunda ut. Bland annat har Mathias Strand, Emma Wängelin och Anne Persson, valt att ställa upp i valet. Tillsammans med erfarna namn som Göran Nyström, Esko Töllinoja, Ninni Paavola, Ingrid Elevall och Annagreta Gustavsson mfl (fullständig lista publiceras senare).

 

Här finns en stor möjlighet att bryta den traditionella strukturen där Socialdemokraterna styr även kyrkofullmäktige. Och visst är det väl dags att förändra även här?

Bara genom att faktiskt ta sig tid att utnyttja sin rösträtt så kan ni bidra till att skapa ett historiskt valdeltagande. Det kommer att förutom på själva valdagen, finnas möjligheter till att förtidsrösta, så när röstkortet dimper ner i brevlådan i höst, släng det inte av gammal vana utan avsätt det fåtal minuter det tar att rösta och bidra till att dels genomföra ett historiskt val men också skapa förutsättningarna för en förändring i kyrkofullmäktige. Kanske även en fingervisning inför ödesvalet 2018 att vi lever i förändringarnas tidevarv.

Din Lokaltidning: Politisk Oro -Så Påverkas Sandviken Hofors Ockelbo

Det är är sådana tider som politiken kommer att börja synas alltmer. Drygt ett och ett halvt år kvar till nästa val och det är dags att starta löftesbussarna och åka land och rike runt och försöka överträffa varandra i löften man ändå troligen inte kommer att genomföra. Höja skatter, sänka skatter, mer poliser, mer försvar, omtanke om de mest utsatta i samhället, privatiseringar, peka finger åt varandras förslag och ett i regel ganska otrevligt debattklimat som naturligtvis blivit en hel del otrevligare sedan bara senaste valet 2014. Här någonstans står den genomsnittlige medborgaren och skall övertygas om partiernas förträfflighet, propaganda och hot om vad som sker om man väljer fel. Valet 2018 kommer att bli rent förskräckligt är min magkänsla.

I veckans upplaga av Din Lokaltidning så finns en sida som skall förmedla lite av hur situationen ser ut i våra närmaste kommuner. Bläddra fram till sidan 10 så hittar ni den artikeln.

När man läser den delen som avhandlar situationen i Hofors så blir åtminstone jag lite förbryllad. Det finns mycket riktigt två lokala partier, men Hoforspartiet har 4 mandat och Folkhemmet Hofors/Torsåker 1, i det fall inte Bror Sundin sitter på stolen alltså eftersom han liksom numera två av Sverigedemokraternas mandat består av ”Politiska vildar”. Av totalt 31 mandat vill jag inte gå så långt och säga att det är många platser. Socialdemokraterna som är det största partiet har 12 mandat, numera understöds dom av 2 Liberala mandat och 2 Centerpartistiska dito. Totalt 16 mandat alltså, exakt det man behöver för att kunna bilda en majoritet. I opposition finns HOP 4, M 3, V 4, SD 3, FHT 1 med sammanlagt 15 mandat, inte tillräckligt alltså för att bilda en egen majoritet, och det ska väl understrykas att alla dessa partier tillsammans aldrig skulle vara ett bra alternativ för att styra Hofors heller. Slutklämmen i artikeln summerar väl det ganska uppenbara att ”om dagens opinionssiffror står sig över valet” så blir det ingen förändring.

 

 

 

Hoforspartiet Strukturerar Om

Det kanske inte undgått någon att det skett en hel del förändringar i det politiska livet i Hofors på sistone. Ni vet, Socialdemokraterna bestämde sig för att sparka ut Vänsterpartiet som samarbetspartners och istället inleda ett nytt samarbete tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Det har minst sagt varit lite turbulent sedan dess och under tisdagens sammanträde i kommunstyrelsen så ombildades även kommunstyrelsens arbetsutskott. Det innebär att Moderaterna miste sin ordinarie plats i utskottet och Liberalerna träder in så att majoriteten har en majoritet även i KSAU.

För Hoforspartiet så kommer ombildningen mycket lägligt. På grund av förändring av arbetssituationen så kan jag med gott samvete lämna över min ordinarie plats i KSAU till Anne Persson fram till nästa val. Det har varit ganska kämpigt att få tiden att räcka till för både politiska uppdrag och andra ideella uppdrag med skiftgången, och jag har under en tid känt att jag inte hinner med på samma sätt som tidigare. Anne är en ”paragrafryttare” ut i fingerspetsarna och kommer att göra ett galant arbete i KSAU under resten av mandatperioden.

Statliga Arbeten Till Hofors?

I veckan som gick utspelades ett fullmäktigemöte utan större dramatik. Ja Vänsterpartiet hade fått bytt sida i salen och Centerpartiet och Liberalerna satt sig jämte sina nya sängkamrater. Det mest spännande var kanske Kjell Johanssons föredragning om ”Framtid Haga” med muntlig information och en kort filmvisning som ni också kan se i Arbetarbladets artikel eller här:

Isamband med informationen nämndes det att kommunen kontaktat civilministern Ardalan Shekarabi, för att boka tid för ett möte om framtidens möjligheter. Gefle Dagblad skriver:

I den landsbygdsutredning som lämnades till minister Sven-Erik Bucht, S, tidigare i år finns ett förslag med om att flytta 10 000 statliga jobb från Stockholm och ut i landet.

Några av de jobben borde komma till Hofors, anser kommunalrådet Anttila. Därför har hon nu skrivit till civilminister Ardalan Shekarabi, och bett om ett möte.

I brevet framhålls Hofors strategiska placering längs E16, med närhet till högskolan både i Gävle och i Dalarna. Också projektet ”Framtid Haga” nämns, där det bland annat finns planer på att göra om Hagaskolan till ett science center och att bygga ett växthus i Hagaparken.

Det är spännande, det finns otroliga visioner om hur Hofors skall utvecklas, men på något sätt har realismen slagit klorna i mina funderingar, och allt jag tänker på är vad kommer allt detta kosta, kommer det att gå och genomföra? För tyvärr är facit med etableringar som man gått ut med pukor och trumpeter för, inget vidare bra. I filmen syns en transparant byggnad i nedre delen av området och återigen så sade Kjell Johansson lovande saker utan innehåll. Att han skulle färglägga hamburgerrestaurangen så fort det blev klart. Realisten i funderingarna är mer än skeptisk att detta kommer att genomföras. År ut och år in och hela tiden så är det ett par veckor kvar till undertecknandet av avtalet. Det finns alla anledning för politiken i Hofors kommun att göra en översyn av vad vi egentligen får för pengarna som skeppas över till Entré Hofors.

Kommunfullmäktige Sammanträder

Som jag skrev under gårdagen så är det dags för Kommunfullmäktige (KF) att sammanträda ikväll. Det hela inleds 16.30 med Demokraticafé som pågår till 17.15, därefter en kortare paus fram till 17.30, då själva sammanträdet startar.

Ikväll kan det vara lite extra spännande eftersom ingen jag pratat med kunnat säga hur den nya situationen i lokalpolitiken kommer att te sig i möteslokalen. Kommer man redan nu börja flytta omkring partierna som inte ska sitta bredvid varandra eller kommer dom sitta kvar. Och i det fallet placerar man Vänsterpartiet bredvid Sverigedemokraterna  längst bak i oppositionens bänkar eller tvingar man Moderaterna att byta platser. Eller sitter man helt enkelt kvar där man suttit och låtsas som att allt är som tidigare?

Det hela blir ju ytterst intressant också ur flera aspekter. Med 16 mandat i majoritet och 15 i opposition så krävs det minst en tredjedel för att till exempel kunna återremittera ett ärende, en så kallad minoritetsåterremiss. Som det ser ut just nu så skulle det endast fungera i följande konstellationer:

HOP 4+ M 3 + SD 3 + Politisk Vilde/FHT 1 = 11 Mandat

HOP 4+ V 4+ M 3 = 11 Mandat

V 4 + M 3+ SD 3 + Politisk Vilde/FHT 1= 11 Mandat

HOP 4 + V 4 + SD 3 = 11 Mandat

Med tanke på att det finns tydliga ideologiska skillnader mellan dessa partier som nu klumpas ihop i en opposition så kan jag inte ens i min vildaste fantasi se hur det skall kunna bli en slagkraftig sådan.

 

 

Olika Former Av Cirkus

Den här helgen kan tyckas innehållit en hel del cirkusuppträdanden. Är man politiskt intresserad så kan man kanske funnit ett visst nöje i att se en av våra lokaltidningar härskna till och ställa sig frågande till vad som egentligen sker i Hofors:

Anna Gullberg: Oacceptabelt att kommunstyrelsens ordförande förhalar intervju mitt i politisk kris

Kommunalrådet svarar på chefredaktörens kritik: När partiet tar beslut är Daniel Johansson högsta politiker

Är frågor om Hofors kommuns styre en fråga som rör kommunen, och därmed en fråga som ligger på högsta politikerns bord och inte främst det socialdemokratiska partiets? GD vågar påstå det. Och det ska inte behöva ta två veckor för att få ställa frågor till kommunalrådet om det.”

Ett tips till tidningarna kan vara att imorgon 17.30 sammanträder Kommunfullmäktige i Folkets Hus och då kommer med stor sannolikhet alla politiker som kan vara av intresse för att fråga om den uppkomna situationen att vara på plats. Det har ju onekligen varit ett ganska svalt intresse för att bevaka Hofors politiskt på plats när de offentliga mötena genomförs. Det föregås av demokraticafé som startar 16.30 och det är till för att allmänheten och media ska kunna träffa de förtroendevalda under en fika.

 

Eftersom jag själv inte är direkt inblandad i röran som tycks ha uppstått, så gick jag istället på en annan cirkus. En rockcirkus, där ungdomsidolerna Accept stod på scenen. Bara ett stenkast bort från Hofors och närmare bestämt i Göranssons Arena i Sandviken.

Det är inte riktigt samma sak när Udo Dirkschneider inte anför bandet med sin karakäteristiska sångpippa. Men det var bra med folk och rocken strömmade ur högtalarna som det var meningen. Huvudattraktionen för många var Sabaton, och i augusti så arrangeras Sabatons egen festival i Falun, ett ungefär lika långt stenkast bort alltså, där dyker faktiskt nämnde Udo upp tillsammans med ett stadigt gäng band. Spelar gör också Hoforssonen Tomas Andersson med sitt band Corroded.

Lokalpolitiskt Samarbete Kan Vara ”Skadligt för kommunens utveckling”

Det har fortfarande inte lugnat sig på vattenytan efter förra veckans politiska bomb att Socialdemokraterna bryter med Vänsterpartiet och istället lierar sig med Liberalerna och Centerpartiet. Lite här och var hörs upprörda röster och ledsna tongångar över hur den politiska framtiden i Hofors egentligen kommer att utvecklas. Jag själv uttalade mig förra veckan, att om Socialdemokraterna menade allvar med att försöka göra det bästa för Hofors så skulle man ta tillvara på kompetensen som den fd riksdagsmannen Hans Backman har från sitt arbete och utse honom till kommunalråd den kvarvarande mandatperioden. Det blev lite felciterat i tidningen eftersom man antydde att det var Hoforspartiets enade vilja vilket naturligtvis inte var sant utan min egen högst objektiva uppfattning. Det har också naturligtvis retat upp en del människor, men troligen vet alla vid det här laget att det brukar bli små eller stora missar mellan den intervjuade och det som senare trycks på pränt. Min känslomässiga radar har också upptäckt att vissa individer känner sig som att jag inte bara trampat dem på tårna utan tagit sats och hoppat in ett smärtsamt avtryck. För mig kvittar det liksom lite för jag gav mig aldrig in i politiken för att bli bundisar med andra politiker oavsett partitillhörighet. Jag såg chansen att verkligen styra in Hofors på ett nytt spår och det tycker jag vi i Hoforspartiet lyckats med. Inte minst när man ideligen hör att vårt motto ”Det som är bäst för Hofors” anammats av flera partier på både höger och vänsterkant. Väljare som jag talat med säger också att de kan se en skillnad på klimatet på något sätt.

Men inlägget skall nu handla om just det här med felciteringar. För när jag idag slår upp veckans upplaga av Din Lokaltidning, så är ingressen i en artikel om rabaldret i den formen som får en att spärra upp både ögon och mun.

Skadligt för kommunens utveckling”. Det var en sågning utan dess like om det är korrekt citerat av Daniel Johansson.

*UPPDATERAT*

Det korrekta citatet som inte publicerades i annonstidningen löd:

Vi Socialdemokrater ser att tonen i kommunen har blivit mer inriktad på konflikt före samverkan. En av anledningarna till detta är kopplat till vårt samarbete med Vänsterpartiet och vi upplever att det på sikt kan skada kommunens positiva utveckling.” säger Daniel Johansson, Socialdemokraternas ordförande.”

Politikskola: Kommunstyrelsens Arbetsutskott Sammanträder

När jag diskuterar med människor om den lokala politiken så märks det att alla inte har riktigt koll på vad alla dessa möten och förkortningar är. Därför tänkte jag kort beskriva processen när det dyker upp i min egen vardag.

Idag är det alltså dags för KSAU eller Kommunstyrelsens Arbetsutskott att sammanträda. Det är en form av beredning av ärenden innan det skickas vidare till Kommunstyrelsen (KS) och därefter till det publika Kommunfullmäktige (KF). Kanske det mest intressanta att delta i eftersom här förs det mer informella samtal rörande ärendena på dagordningen och klimtatet är inte riktigt som beskrivet i Kommunstyrelsen som man kunnat läsa om i tidningarna förra veckan. Alla är naturligtvis inte alltid eniga, men det tillåts att diskutera under mer sansade former, och man kan allt som oftast enas om att rekommendera KS vilken väg man bör gå. KSAU består utav fem personer, ordföranden Linda-Marie Antilla (S), vice ordförande Xamuel Gonzales Westling (V), Tobbe Jansson (S) och oppositionen företräds av Ziita Eriksson (M) och Peter Hillblom (HOP). Med på mötet är också kommunsekreteraren som just nu är Fredrik Segerstéen när ordinarie sekreterare Linda Höglin är mammaledig. Kommunchefen Mimmi Abramsson, ekonomichefen Mats Hägglund är också närvarande vid alla möten. En ganska liten församling alltså.

Till mötena skickas en dagordning ut, vanligtvis på fredagen innan mötet som från och med i år sker på tisdagar en gång i månaden med uppehåll i juli. Den innehåller en rad punkter varav några är fasta. Till exempel ekonomi och personalfrågor då personalchefen Pernilla Bredin kommer in en stund. I övrigt beroende på vilka ärenden det rör sig om, så kommer ansvariga tjänstemän eller inbjudna gäster och informerar om ditt och datt. Det kan även vara människor som arbetar på en regional nivå och i de olika kommunala eller regionala bolagen, tex Gästrike Återvinnare, Räddningstjänsten och liknande.

Maktförhållandet bör nämnas även om det inte har någon större betydelse i ärenden som ändå skall skickas vidare till KS eller KF. Majoriteten har haft tre personer och oppositionen två. Tidigare har det alltså varit S+S+V och M+HOP, men efter förra veckans ”politiska bomb” så kommer det att förändras gissar jag, men exakt hur återstår att se. Liberalerna och Centerpartiet vill säkert ha representation i någon form. Det lär inte passera någon obemärkt hur utfallet blir.

 

Lokalpolitisk Bomb

Rubriken i all ära, men särskilt uppseendeväckande är det inte att Socialdemokraterna nu öppet går ut att de vänstrat fast åt höger.

Arbetarbladet – Nytt styre i Hofors – Socialdemokraterna bryter med Vänsterpartiet

Gefle Dagblad – Nytt styre i Hofors – Socialdemokraterna bryter med Vänsterpartiet

Sedan valet 2014 har Socialdemokraterna i Hofors samarbetat och bildat majoritet tillsammans med Vänsterpartiet.

Det samarbetet är nu ett minne blott då Socialdemokraterna i ställer väljer att alliera sig med Centerpartiet och Liberalerna i en ny majoritet.

– Vi ser Centern och Liberalerna som bra partier och vi ligger nära varandra lokalpolitiskt, säger Daniel Johansson som är ordförande för Socialdemokraterna i Hofors.

Något som ska ligga bakom är att Socialdemokraterna upplevt att tonen den senaste tiden varit mer inriktad på konflikt än samverkan.”

Redan kort efter att Hoforspartiet konstaterats vinna fyra mandat så antyddes det från Centerpartiets håll att ett ”hemligt samarbetsavtal” inför valet 2018 skulle kunna innebära en förändring av maktförhållandet i Hofors. Att det skulle vara mer av ett tyst samarbetsavtal var ju med största sannolikhet därför att Centerpartiet spelade med helgardering i tipset. Svängde det åt det ena hållet så kunde man ju hoppa dit, åt det andra bibehålla sitt samarbete med Alliansen. Politik helt enkelt. Att S haft ett gott öga till Folkpartiet, eller Liberalerna som de numera vill kallas är inte heller en hemlighet. Känslan har alltid varit sedan jag själv började ägna mig åt fritidspolitikeri, att ett sjunkande S varit oroliga för vad framtiden skall bära med sig och om inte det räcker med det egna valresultatet, förlita sig på ett betydligt mer växande Vänsterpartiet, men också tänka att gardera upp med ytterligare ett mindre parti som L eller C.

Nu har alltså allt spruckit och plötsligt blev vardagslunken i lokalpolitiken lite som ett hett slutspel i ishockeyn. En sprucken allians ( i den mån det existerat en sådan lokalt), ett utsparkat Vänsterparti som knappast kommer att hålla igen munnen och sluta ”bråka”, en opposition som består av minst sagt ytterligheter från höger till vänster. En sak kan jag dock hålla med om i Daniel Johanssons uttalanden och det är att L och C är bra partners för lokalpolitiken. Det kommer nämligen in en enormt bra kompetens i bland annat Hans Backman, Ann-Sofie Stenbacka och Hans Larsson. Stabila ”spelare” om vi fortsätter på hockeytemat. Vill man göra det bästa för Hofors, så skall S omedelbart byta ut kommunalrådet Linda-Marie Antilla mot erfarne riksdagsveteranen Hans Backman, då blir det struktur och ordning och reda på sammanträdena igen. Det skulle också visa att man verkligen bryr sig om Hofors. Just nu upplevs det bara som det lilla tåget som tuffade på och intalade sig självt att:

Skvaller Från Den Lokalpolitiska Arenan

Insåg just att det var väldigt länge sedan jag var aktiv på Hoforsbloggen, och det kan ju ha sina naturliga förklaringar. Men bättre sent än aldrig och det finns väl en del att nämna om veckan som gått. Bland annat blev det efter tisdagens sammanträde i kommunstyrelsen klart att torget som kallats Teaterplan eller Njuren, nu rekommenderas att byta namn till ”Kärlekens torg”. En tillsynes enkel och naiv fråga, men det är inte riktigt dags att släppa greppet om den ännu eftersom det finns en del frågetecken att räta ut anser jag. Förfarandet av ärendetsom dök upp på politikernas bord efter ett tjänstemannaförslag, eller någon form av tjänstemannaförslag eftersom människorna på Entré Hofors inte kan räknas som kommunala tjänstemän, eller kan de? Ja ni ser själva att det hela är diffust och lägg därtill att förslaget tycks komma från Marknadsgruppen i någon form.

Vi är flera lokala politiker som höjer på ögonbrynen kring vilka verksamheter som egentligen skall ingå där, hur arbetet är kopplat till kommunen och vad som skall betecknas som kommunal verksamhet. ”En gråzon” har fd kommunchefen Ulf Strömstedt och fd kommunalrådet Marie-Louise Dangardt omnämnt det hela som vid flera tillfällen. Personligen är jag lite allergisk mot gråzoner och det här måste ju på något sätt klargöras. Samma sak med Föreningsservice som besökt det nuvarande kommunchefen Mimmi Abramsson och bett om att få utgifter att utföra. Kan vilken förening som helst traska upp till kommunhuset och be om uppdrag och sen om utökat föreningsstöd? Ja det skulle ju onekligen öppna upp märkliga möjligheter om exakt samma förutsättningar ges. Vid minst två tillfällen så har jag själv ifrågasatt det här under kommunstyrelsens arbetsutskotts möten och svaren är vaga och diffusa.

Vi kan återvända lite till Kärlekens Torg igen, omröstningen lockade inga större drivor med röster. Men svaren skall ha gett det föreslagna en majoritet och då får man acceptera det. Det som var lite förvånande var att efter att resultatet blivit känt, då uppstod debatten och tyckandet om namngivandet. Även hur det hela gått till. Saken var ju som så att för att det skulle hinnas med inför kommunstyrelsens sammanträde så var enda lösningen till att invånarna ens skulle få tycka till, att nyttja sociala medier för att ge en hint om vad människor egentligen tyckte och därmed KS en form av underlag för i vilken riktning man skulle föra ärendet innan det skickas vidare till Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd där det slutliga beslutet tas.

Det var just via sociala medier som många kände sig förda bakom ljuset och uttryckte det. Inget fel på datoruppkopplingen alltså. Förutom åsikterna om att namnet helt enkelt var opassande, och som jag själv uttryckte det ”Överilat”, så kritiserades bland annat att äldre som inte har daglig tillgång till datorer och internet, helt enkelt ställts utanför tyckandet och tänkandet. Finns en hel del sanning i det, men med den korta tidsrymden som fanns, så blev det som det blev. Officiellt kommer det att heta Kärlekens Torg, men känner man att man vill kalla det något annat, Njuren, plattan, torget, Teaterplan mm, så är det nog ganska riskfritt fortfarande.

Skvallertant

KS ja. Andrahandsinformation gör gällande att en viss hen på den yttersta vänsterkanten kastade datorer och kaffekoppar runt sig och slog med nävarna i bordet och sade en hel del fula saker enligt uppgiftslämnarna. En närvarande politiker som tillhör ett annat parti än jag själv ringde mig under veckan och förfasades över att personen fick löpa amok utan åtgärder av större mått från den nye ordföranden och tillika kommunalrådet i Hofors, Linda-Marie Antilla. Personen ifrågasatte om hen verkligen skulle ha sina uppdrag kvar. Jag tror inte det finns fog att skilja personen från sina högt uppsatta uppdrag, ibland kanske man istället ska se det som att även om det blir utbrott så finns det passion för det man sysslar med. Verbala angrepp har förvisso fått andra politiker ute i landet att få lämna sina uppdrag, men i det här fallet så får vi nog bara ta det med lite ro. Tills nästa gång. Det hade dock aldrig gått hem på Marie-Louise Dangardts tid som kommunalråd är jag övertygad om, och visst kan man känna att det finns en saknad efter strukturen och ordningen som hon satte. Nästa år är det val igen och hur debattklimat och annat blir tills dess kan vi bara gissa. Klart är dock att den politiska värdegrundsgruppen sammankallades för möte senare denna morgon direkt efter tisdagens KS.

Spelet Bakom Namngivningen Av Torget I Hofors

Det är otroligt glädjande att se responsen på omröstningen av torget som tidigare kallats ”Teaterplan” och ”Njuren. Via sociala medier och i möten mellan människor i kommunen är det ett hett diskusionsämne, och givetvis fick det uppmärksamhet i lokaltidningarna som förutspått. Det var nämligen inte en självklarhet att medborgarna skulle få säga sitt hjärtans mening om namngivningen. Det damp bara ner en tjänsteskrivelse i kommunstyrelsens arbetsutskott som angav:

 

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå  Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd att anta ”Kärlekens torg” som officiellt namn på i folkmun kallad Teaterplan/Njuren enligt det markerade området på bifogad karta.

 

Ärendets beskrivning kändes mycket diffust och var en tjänsteskrivelse från Eva Andersson och Håkan Eck. Vanligtvis brukar det finnas en motion inlämnad av ett av de politiska partierna, eller ett medborgarförslag i grunden, men inte i det här fallet, och därför reagerade både jag och Vänsterpartiets Xamuel Gonzales Westling över förfarandet. Faktiskt med ganska stor ilska över hur man tänkt sig gå över medborgarnas huvuden. Är det något som verkligen är publikt och något av demokratins underlag, så är det våra gator och torg där vi alla vistas tillsammans. Någonstans i kedjan från uppkomsten av idén till det landade på vårt bord luktar det lite ruttet. Och jag hoppas att kunna återkomma till varför någon trodde att man kunde ignorera folkets röst och inflytande. Snudd på beklämmande att inte vare sig kommunchef, kommunalråd eller någon av tjänstemännen ens tänkt tanken att fråga fotfolket innan man tar beslut av den här karaktären.

 

Hur som haver så yrkade ovan nämnda Vänsterpartist och undertecknad på att innan ärendet skickas vidare från kommunstyrelsen till Samhällsbyggnadsnämnden, så skulle medborgarna få säga sitt. Det är även ett ypperligt tillfälle att experimentera med medborgardialogen mellan befolkning och kommun via de sociala mediakanalerna och kommunens nya hemsida.Jag skulle gissa att besöksstatistiken även ökar under denna period, och fler får upp ögonen för den ständigt uppdaterade och häftiga hemsidan efter ansiktslyftet.

 

Och visst tog debatten fart. Det är svårt att få några indikationer om vad torget i slutänden kan komma att heta, men fantasifulla förslag av mer eller mindre realistisk karaktär finns det. Bessemertorget, Kullagerplatsen, Arnes Torg, Centrumtorget, Rubintorget, Folkplatsen och Baktalerian. Jag tycker mig även se en stor konkurrent i Plattan som många ungdomar verkar kalla området. Just Kärlekens Torg, kanske man hade funderat en vända till kring om man Googlat lite innan förslaget väcktes. Redan den 17 december väcktes tanken att döpa om just det torget som Musikhjälpen 2016 huserade på.

 

Förmodligen blir det mer kärlek och gemenskap på Stortorget när Musikhjälpen går in i slutspurten i helgen. Med all sannolikhet blir det insamlingsrekord också. Det blir en vecka som kommer att sätta stort avtryck i Örebro. Programledarna i Musikhjälpen har hela veckan valt att tillfälligt kalla Stortorget för Kärlekens torg. Så är det i och för sig varje år oavsett stad. Jag tycker ändå politikerna i Rådhuset ska ta sig en ordentlig funderare om det inte är dags att byta namn på Stortorget till Kärlekens torg.”

 

Tanken är fin, och ändamålet med sammankopplingen till den bedrift som Hoforsborna stod för med Marita Söderström och Emil Eriksson i spetsen är klockren. Men lite förhastat känns det att döpa om torget till något som skall leva kvar längre i framtiden än minnet av denna fantastiska händelse. Om man lyssnar på diskussionerna kring namngivningen av torget, så upplever tyvärr många inte en odiskutabel kärlek mellan invånarna, och smakar man lite på hur det låter när man till exempel skall stämma träff i vardagslunken, låter det inte helt korrekt.

-Ska vi ses på Kärlekens Torg och gå och fika?

-Vi går och hänger på Kärlekens Torg.

Hofors ungdomar och kommunens framtid verkar ha myntat Plattan som benämning. Oavsett vad man döper torget till, så gissar jag att Teaterplan, Njuren och Plattan fortfarande kommer vara onmämningarna för platsen. Varför inte då välja ett neutralt och för framtiden hållbart namn, och nyttja benämningen Kärlekens Torg vid arrangemang eller samlingar?

 

En annan tanke som också dykt upp under veckan när det diskuterats just demokrati, torg och gemensamma platser är att förlägga en permanent scen vid platsen. Höskrinda i all ära (syntes i TV-dokumentären på SVT), men det har sina begränsningar om man till exempel vill framföra ett schysst sång och dansnummer i höga klackar som Sebbe gjorde. Det kan gott och väl räcka med en något högre plattform i utkanten av torget som är förberedd för el mm vilket Kent Andersson i marknadsgruppen förklarade för mig vara önskvärt.

 

Kanske skulle det även kunna utvecklas till något ytterligare. Satsningen på att ha en medborgardialog med ett demokraticafé som föregår kommunfullmäktige kan sägas vara allt annat än det ädla syfte det borde ha haft. Få besökande, snudd på knappt någon. Med en fast plats för arrangemang, uppträdande mm, så öppnar sig ytterligare en spännande möjlighet att satsa på istället för att ha diskussioner och debatter i det offentliga rummet.

Varför inte kopiera något som fallit väl ut som Speakers’ Corner i Hyde Park, London? Istället för att politiker sitter i entrén på Folkets Hus och inväntar medborgarna, kanske man skulle sätta upp en mikrofon vid torget en timme innan och låta alla som vill säga sitt hjärtas mening helt enligt principerna med yttrande- och åsiktsfriheten?

Det passerar dessutom ständigt människor runt torget och står någon och talar så når man garanterat fler öron än instängda i Folkets Hus.

En Studie I Lokalpolitikens Baksida

Jag har alltid hävdat att jag är en ganska ofrivillig politiker. Det är mest slumpen som medförde att jag hamnade där jag är idag och tro mig, det har jag frekvent ifrågasatt inom mig själv. Men det var ju så, en kastad handske skall ju plockas upp förr eller senare, och att det gick från en blogg till ett politiskt parti var den legendariska meningen ”Men sluta och gnäll och gör något själv då”. Sagt och gjort, och resultatet vet ni vid det här laget. Hoforspartiet blev kommunens näststörsta i valet 2014, och sedan dess har det handlat om ganska positiva upplevelser och en förändring av den synen jag hade innan på våra politiker, merparten till det bättre. Jag har tyckt att till exempel Socialdemokraterna bestått av drivna och skickliga företrädare i flera fall, i synnerhet det dårvarande kommunalrådet Marie-Louise Dangardt som jag haft en del åsikter om innan, uteslutande från mediabilden där hon inte framstått som den sympatiska och varma person jag lärde känna i politikens värld. För så är det, det finns en bild i media och en annan i verkligheten, det går inte att fånga upp vare sig ett beslut eller en rättvis bild av personerna bakom det enbart genom några textrader i en tidning. Det har jag verkligen fått lära mig och tagit till mig. Man skall alltid vara villig att erkänna när man misstagit sig eller begått något fel.

Så varför nu denna rubrik och den långa inledningen? Ja den senaste veckan så har jag tagit mig lite för pannan över var vi hamnat i det politiska Hofors. Det har förvisso varit en lite hånfull ton i sociala medier emellanåt, men just denna vecka blev det så påtagligt hur en händelsekedja kan utvecklas, och hur man tolkar den är upp till var och en som studerar den utifrån. Här är dock min syn på saken.

I tisdags den 31 januari var det sammanträde i kommunstyrelsen (KS). Jag kunde inte närvara personligen på grund av andra åtaganden, så min ersättare och partikamrat Anne Persson gick in som ledamot i mitt ställe. Ärendena var jag väl bekant med eftersom de passerat kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) två veckor tidigare, 17 januari.Det var inga direkta tvistefrågor på agendan den gången, Folket Hus ville ha ett förskott på sitt bidrag för att driva verksamheten, vilket kändes lite konstigt och frågan återremitterades eftersom det fanns flera tveksamheter att det gick korrekt till. Bland annat Socialdemokraternas ledamot Torbjörn Jansson uttryckte tvivel att det var rätt enligt regelverket och jag och Moderaternas Ziita Eriksson yrkade på återremissen. På agendan dök punkten 13, ”Svar på remiss ”Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)”. Ett remissvar som inte efterfrågats av Hofors, men som Xamuel Gonzales Westling på ”löst” uppdrag av KSAU, föfattat ett svar till ur en mycket tydlig Vänsterpartistisk skildring. Här rök Ziita Eriksson (M) och Xamuel Gonzales Westling (V) ihop rejält i en ideologisk strid. Kanske den mest hetlevrade diskussion jag upplevt som fritidspolitiker. Båda är mycket skickliga debattörer och lika ideologiskt övertygade om sin politik. Verkligen plus- och minuspoler kunde man konstatera. Kontentan blev att ärendet skulle skickas vidare till KS utan tyckande av KSAU. Och där befann sig alltså de församlade politikerna i tisdags när frågan åter kom upp på bordet.

För mig är det ren hörsägen vad som skedde, men det var tydligen en infekterad fråga där en samlad opposition inte ville erkänna Vänsterpartiets svar som kommunens svar på remissen ingen hade begärt att få. S och V röstade för, M, C, L, SD och HOP emot eller reserverade sig i frågan. Det här fick Xamuel Gonzales Westling att under mötet plocka fram sin mobiltelefon och knappra in följande statusuppdateringar på sin öppna Facebook.

Debatten i kommunstyrelsen stannade alltså inte i rummet tills den var klar utan delades friskt på social media.

Han fortsatte vidare med att ganska hånfullt göra narr av Ioan Paris (SD), som har språksvårigheter när han skall uttrycka sig.Man måste lyssna lite extra till vad han säger helt enkelt.

Någonstans fram hit har jag personligen haft lite överseende över det politiska spelet och hur man uttrycker sig om motståndarsidan. Men i och med att jag själv deltagit i kommunens värdegrundsarbete så var jag kanske naiv och trodde att syftet med att politikerna också var involverad i arbetet, så skulle vi uppträda lite mer anständigt emot varandra. Som bekant så har ni kanske hört sägas att ”Hoforsbloggen är inte så kul längre, för det är bara trevliga saker som skrivs numera.” Ja jag har försökt att hålla mig på min kant även om det kliat brutalt mycket i den fria skaparglädjen att uttrycka mig om åsikter, hur människor verkligen beter sig i politikens värld. Men just denna vecka och med Xamuels inlägg så fick jag ett lite snedare leende än vanligt. Kanske är det min egen mognad som medfört att jag inte fann något som helst underhållande i att håna en annan politiker på detta sätt, kanske för att jag lärt känna Ioan som en ganska glad, och hyvens kille. Det var inte okej. Men jag teg. Tänkte att visst det där är eran ensak och jag var inte ens på mötet så jag skall inte försöka återge det hela i skriven form. Dagen efter kom nästa utspel, lika ivrigt påhejat av majoritetspolitiker som de tidgare, bland annat Marie-Louise Dangardt som numera är en ledamot i kommunfullmäktige (KF) smat Daniel Johansson ordförande i BUN och en rad andra kända namn från politikens värld.

Under gårdagen när Moderaterna och SD inte nappat på provokationerna i någon större utsträckning, mer än en kort detbatt under berörda inlägg på deras Facebooksida, så vändes blicken från den framträdande Vänsterpartisten mot Hoforspartiet och Kent Andersson.

Mycket riktigt så står det på vår hemsida under punkten Vård och omsorg, att ”Hoforspartiet vill ge äldreomsorgen och den personliga assistansen möjligheter att skapa en trygg och harmonisk miljö, bra boenden, bra mat och möjligheter till aktiviteter även på ålderns höst. Vi säger nej till vinstdrivande företag i den här sektorn och ja till värdighet.” Reservationen i KS handlade enbart om tveksamheter att Vänsterpartiet skulle föra hela kommunens talan sett ur deras egen ideologi och deras eget perspektiv. Nu var det plötsligt en större och mer provocerande fråga där Hoforspartiet skulle ha svikit sina ideal.På tal om just ideologier så kan det nämnas att inte en enda rad skrevs av någon Vänsterpartist när de i BUN ställde sig smått positivt till att låta en vinstdrivande skola komma till kommunen och idka gymnasieverksamhet. Inte en enda, och där kan man ju verkligen snack om ett bryta mot sina egen ideologi. Vad gäller löften så håller vi fortfarande vart enda ett i den mån vi haft utrymme att påverka. Många gånger har jag tyckt att det varit rent fantastiskt att vare sig den samlade oppositionen eller majoriteten haft några större avvikande åsikter om hur kommunen skall skötas och hur den skall gå framåt. Få kommuner unnat misstänker jag. Skall man tro Vänsterpartiets företrädare Xamuel Gonzales Westling, så beror det på att S+Vs politik är så bra att alla anammar den. Själv ser jag det mer som att de fört en rimlig politik som varit bra för Hofors kommun i dessa frågor och varför bråka om de ändå går åt rätt håll.

Nåväl, i det här läget så snubblade jag över ett Tweet på Marie-Louise Dangardts profil, där jag fann något mycket humoristiskt. Vad hon egentligen menade och hur det framstod för andra är också en tolkningsfråga. Det är svårt att nyttja smileys på rätt sätt.Jag medger att det var barnsligt naivit, men jag visste ju att det skulle glädja någon med lite politisk satir, och det verkade ju denna vecka vara helt inne. Kanske inte i samma nivå som den gode Xamuels, men visst ska man väl kunna retas lite om det är på det viset.

Min lördag började strax före klockan sju med sedvanlig hundpromenad, följandet av diverse debatter, läste tidningar, käkade frukost och satt som bäst med att formulera en text i ämnet ”Det naturliga urvalet” när det plötsligt plingade till i min mobiltelefon.

Det är alltså Marie-Louise Dangardt som är de gula fälten och mina de blå i den konversation som sedan utspelades via SMS, ni får själva läsa och bedöma hur vi två ser på saken med att någon av mina ”bekanta” på Facebook tog en printscreen och skickade till det fd kommunalrådet.

Där ser man bland annat den förre vänsterledaren Lars Ohlys gillande (det är lite stort) men även en lista där flera kända namn från vår egen politiska arena finns med. Ett ”gillande” på Facebook är ungefär som ”Jag håller med i vad du säger” eller kan illustreras med några olika former av smileys som uttrycker att man är arg, ledsen, älskar eller finner det tokroligt. Jag menar alltså att det är otroligt korkat att man kan visa sin avsky eller sitt gillande för påstådda saker, men inte själv tåla lite ironi, sarkasm och humor.Dessutom gillade jag inte alls undertonen att det finns ”spioner” som följer mig på Facebook och rapporterar det till Marie-Louise Dangardt som om det skulle vara någon hemlighet. Hallå, det är Facebook inte ett slutet sällskap av ordensbröder…

Hela konversationen i ett svep utan några ”klipp” mer än dom som krävs för att återge konversationen alltså. Om någon betvivlar det så kan ni kontakta mig så får ni se det direkt i mobilen. Jag räknar kallt med att säkerligen ett antal av min vänlista på 421 personer rapporterar alla eventuella brister, fel eller annat vidare som jag uttrycker via Facebook.Facebook precis som Twitter är lite av ”låtsasland”, ungefär som den här TV-serien om Hofors som gått på SVT är, allt är inte vad det ser ut att vara. Men precis som med TV-serien har många en tendens att leva efter den outtalade sanningen att ”Finns det på Facebook så är det sant”. Därför lite förvånande, men samtidigt roande att kontaktas av det fd kommunalrådet i frågan. Det är tydlig skillnad på vem som skriver och vad. Jag återgav bara vad hon själv skrivit med min tolkning att det fanns en viss besvikelse att tåget inte gick på grund av att det fanns människor på spåret. Men det kanske rör sig om det numera riksbekanta uttrycket att ”tänka med slutet på ryggraden”. Min tolkning är att hennes SMS på något sätt skulle skrämma mig till tystnad bara för att det råkade handla om en ledande Socialdemokrat, att jag ständigt övervakas och att jag skall akta mig för vad jag publicerar på lekstugan som den sociala median utgör. Sen vet jag ju faktiskt inte hur dialogen mellan den som skickade den där kopian till henne och henne gick. Jag gissar på att det kanske överdrevs i sitt sammanhang, för personen i fråga lär inte ha sin ryggrad kvar att stoltsera med och erkänna att ”Jo det var jag som gjorde det”. Det får man leva med, vänner på Facebook och vänner i riktiga livet är en total skillnad om man nu inte visste det.

Varför visar jag nu upp hela det här fåneriet då? Jo jag vill visa alla våra väljare att så här fungerar det i lokalplitikens värld. Jag har massor av dråpliga exempel sparade eftersom jag någon gång kommer att sammanfatta mina upplevelser av det här i skriftlig form. Men det räcker nog kanske bara med denna lilla incident för att visa hur det är. Visst det kanske får sina konsekvenser för hur klimatet mellan politikerna blir i framtiden nu. Sura, tvära och den där välkända utfrysningsmetoden när man inte flyter med strömmen istället för att simma emot den. Men det skiter jag fullständigt i. Enda anledningen till att jag engagerade mig i politiken var för att jag hörde såna här historier hela tiden av kommunalt anställda, politiker på fel sida, som alla vittnade om att det fanns en maktfullkomlighet att försöka styra där man inte har något mandat att styra, i människors åsikter eller uppförande. Jag trodde ha motbevisat mig själv, men ingalunda, det här är så jävla Samtidigt i Hofors som det kan bli. Krokodiltårarna om att hon bara ska svälja mina inlägg kanske omvärderas nu när hon själv kan se hela kedjan till hur det ledde fram till det här. Ni bemöts med den respekt ni ger.

Samtidigare I Hofors Än Så Här Blir Det Inte

Det slog mig denna morgon att det borde ha varit ett utskick av handlingar inför nästa veckas sammanträde i kommunstyrelsens arbetsutskott. Vanligtvis brukar det plinga till i telefonen med ett SMS som informerar att handlingarna finns att tillgå, men av någon anledning så hände inte det denna vecka. Kommunsekreteraren Linda Höglin har gått hem på mammaledighet och kanske har det blivit en miss när vikarien tillträdde.

Hur som haver så var handlingarna på plats och det skall bli spännande att starta det nya politiska året i kommunen.

Den är vid första anblick en del spännande ärenden som skall behandlas, och åtminstone ett kommer att glädja många kommuninvånare oerhört mycket. Vad det är? Ja det får ni läsa om efter mötet på tisdag då handlingarna blir offentliga. Men det är sjukt bra. Annat kanske kommer att orsaka en del tandagnissel i vissa kretsar så det gäller att tänka igenom frågorna ordentligt.

Vidare så är det en ganska kall lördag i Hofors vi vaknat upp till. Som bekant är det inte mitt favoritväder så förutom nödvändiga hundpromenader ägnar jag mig åt inomhusativiteter under dagen. Tänkte bland annat baka bröd. En utmaning i sig eftersom jag inte har någon större erfarenhet av just bakning. Jag och det här med jäst är inte helt överens, Kan inte begripa att det låter så enkelt i instruktionerna men ändå går det åt helvete. Dessutom sägs det att det skall vara olika jäsprocesser och tio minuters knådning mellan varven. Vi får väl se om det blir ett resultat värt att skriva om eller ett fall för sophanteringen.

Slutligen kan jag rapportera om att Hofors HC igår slog ärkerivalerna Sandvikens IK med uddamålet och därmed bröt sin förlustsvit som Arbetarbladets sportrobot rapporterar om.

Det har varit en tung period med fyra förluster i rad för Hofors i HockeyTvåan västra A. Men borta mot Sandviken bröts den tuffa sviten. Det blev 3-4 (1-1, 1-1, 1-2) i matchen i Arena Jernvallen.

Målskyttarna som fixade segern för Hofors var Jason Berube 2, Gregory Wilson och Mathias Kämpe.”

Det har som sagt varit turbulent runt A-laget på sistone och det har medfört ett tränarbyte. Nya tränare är Christer Elfsberg och Tony Haga.