• När Kung Fu Kom Till Byn

      0 comments

    Som vanligt låter jag dessa dagar som en av alla dessa bloggare som fyller sina sidor med inlägg om ”Ursäkta att jag inte haft tid att blogga-dag-ut-dag-in”. Men det har som vanligt varit lite jäktigt att hinna med det man skall, lite är muntert, andra rent vidrigt. Med arbetshelg hinner man inte så mycket mer än att vakna och gå till jobbet och sedan hem igen för att starta om nästa dag i samma banor. Nåja jag skall sluta gnälla och ursäkta mig. Istället skall jag bjuda på en liten anekdot och en nattfilm.

     

    Det var någon gång i november 1986. Jag och en kamrat från Hästbo köpte biljett till Paladium i Hofors.

    Palladium

    Några år innan hade Karate Kid nått Sverige och karaten hade börjat blomstra rejält i landet. Samtidigt var det ett annat mode som dök upp på allas fötter:

    Kinaskor

    Kinaskorna” eller ”Kung Fu-skorna” som dom också kallades. Kung Fu var inte speciellt utbrett ännu även om en och annan klubb startats i storstäderna. Thabo Motsieloa (programledare) som var en av de första att anamma kampstilen skulle jag träffa på drygt 2 år senare i dörren på gamla ökända nattklubben Alexandra. Då hade jag ingen aning om vem han var, men för att vara så kort hade många en otrolig respekt för honom. Senare kom jag att förstå att det var hans kunskaper i just Kung Fu som fick folk att uppträda mer hövligt, även ”bonnjävlar” som jag. På väggen hade jag sedan tonåren affischer av Bruce Lee och Kung Fu var inte helt okänt om än obegripligt med alla dess olika inriktningar.

     

    Just den här kvällen var det inte många i biografsalongen. Vi visste inte mycket om filmen mer än att det skulle slåss en hel del i den och det räckte gott. Efter bara några få minuter in presenterade sig Jean-Claude Van Damme (ni vet killen som går ner i split mellan två lastbilar i TV-reklamen). Det var första gången som jag såg denne herre och man kan bildligt talat säga att jag slogs med häpnad när han slogs. Det här var något helt annat än boxning och tafatta karatesparkar utanför Folkets Hus i Hofors, det här var asgrymt, häftigt och instinktivt kände man genast att man ville gå ut på gatorna och sparka ner folk. Det hände väl några gånger efteråt och inget jag vill gå in närmare på just nu. Men helt klart kan man säga att filmen hade en stor inverkan. Filmen hade det spännande namnet ”No retreat – No surrender”. Jag såg den kanske 5 gånger på bio den hösten och införskaffade senare en importerad VHS-film. Hur många gånger jag såg den innan den nöttes ut är antagligen svårt att beräkna. Sen försvann den ur livet och först idag kom den på tal i en diskussion. Jag gjorde ett litet test och fann den i sin fulla längd på Youtube.

    Idag kan jag väl säga att det mer framstår som tidernas kalkonrulle med ljudeffekterna, handlingen och de rent fantastiska sidekicksen som skådisar. Kent Lipham som spelade ”Scott” blir så här i efterhand den riktigt stora behållningen. Ovan kan ni se filmen, det är helt klart värt det.

    Scott

  • Mathias Heldevik: Comedy Night på Folkan 16/8!

      0 comments

    Det är lördag 16/8, jag och min dotter beger oss mot Folkets Hus. Klockan är 17.43 och jag är redan jätte nervös, av flera anledningar; Hur ser det ut med förköpsförsäljningen, kommer detta att bli en succé eller inte och kan jag upprepa min egen prestation ifrån gårdagen?

    Kvällen innan hade vi kört samma koncept på Strandbaden i Årsunda. Jag var väldigt nöjd med min egen prestation då jag kört ca 10 min och fått en väldigt bra respons och skratten haglade över mig. Fantastisk känsla! Minst lika bra gick det för alla de andra komikerna från GASTA, som förutom mig själv, representerades av Stefan Söderblom och Gerda Bylund. MC i Årsunda var GASTAs grundare Hans Carstensen! alla gjorde ett fantastiskt bra jobb och fick direkt respons. New Yorks Clayton Fletcher och Stockholm/Nya Zeelands Al Pitcher spelar i en egen liga och levererade därefter. Alla i publiken (drygt 100 personer) skrattade och klappade och visslade i symbios åt dessa två briljanter. Även åt oss GASTA-komiker, men det är nått som urskiljer oss med proffs som dessa. Det är kvällar som denna det känns helt självklart att syssla med Stand-up Comedy!

    1

    Alla komiker plus barn efter showen i Årsunda

    Ikväll på Folkan ska jag vara MC och Hans C ska köra en vanlig 10 minutare. Att vara MC, eller konferencier, är inget jag är speciellt förtjust i att vara, men jag hade frågat om att få vara det just denna kväll då det av någon anledning kändes naturligt.

    Vi kommer fram till Folkan. Stefan S är i full fart att rigga upp ljudanläggningen, Al Pitcher sitter vid ett bord och dricker kaffe. Min dotter Meja frågar honom på svenska var hans son Frank är. De hade lekt med varandra kvällen innan. Al svarar henne på engelska att han ligger i logen och sover. Vi får berättat av Micke Brunk att det är 38 biljetter sålda på förköp. Både jag och Al tystnar, han för att det nog kändes i minsta laget i jämförelse med gårdagen, jag för att en sten lättade från mitt bröst. En Stand-up-föreställning är väl genomförbar på 38 personer. Jag är snabb att påminna om samma sak jag berättade när han var här senast, våren 2013, att Hofor inte är van med standup, att man sett det på tv och där gör sig konsten inte riktigt rättvisa. Vi slutar oroa oss båda två och uppladdningen kan börja.

    4

    Jag och Al på Folkan innan show

    19.55, fem minuter innan showstart har publiksiffran landat på 55 personer och det sorlar i lokalen, folk pratar spänt med varandra och man har det riktigt trevligt. Själv har jag drabbats av panik då jag kommit fram till att mitt material kanske inte håller på hemmaplan då jag i vanliga fall skojar friskt om både Hofors och Torsåker. Plötsligt hör jag hur intromusiken startas och jag vet att nu är det bara sekunder kvar till jag ska upp på scenen och tanken är att jag ska värma upp publiken så de andra komikerna får ”plogad väg” så att säga. Intromusiken slutar med en inspelad röst som säger ”Ge en varm applåd till kvällens konferencier!!”. Nu finns det ingen återvändo, det är bara att gå upp på scenen och försöka göra det bästa av det. Efter en lite tafflig inledning och ett försök att köra mitt material ur en annan synvinkel bestämde jag mig för att bara vara mig själv, utan krav på att vara rolig. Då kände jag mig snabbt mer bekväm. Det blev lite för lågt tempo kan jag tycka, men komikerna fick bra respons ändå. Efter showen gör jag en snabb utvärdering av min egen insats och kommer fram till att det finns mycket att jobba på när det gäller att vara konferencier.

    3

    Al Pitcher briljerar i Hofors

    Nog pratat om mig!

    Trots att publiksiffran blev ca hälften av dagen innan, lyckades vi, komiker och publik, uppnå samma stämning iallafall. Ur en komikers synvinkel kan man lätt påstå att det inte har att göra med kvantiteten på publiken, snarare kvalitén på komiker som gör en bra comedykväll!

    Det jag vill komma fram till är att kvällen blev fantastisk! Att det arrangeras comedy i Hofors är en önskan jag haft i ca 4 år och nu blev det äntligen av. Och fler gånger ska det bli!

    Jag känner mig ödmjuk inför resultatet och känner mig tacksam över mottagandet vi komiker fick av både Folkets Hus och av publiken!

    2

    Fr. Vänster: Clayton fletcher, Gerda Bylund och Al Pitcher.

    Vid tangentbordet: Mathias Heldevik

  • Dokumentärtips: Comic-Con

      0 comments

    Jag berättade för ett drygt år sedan om att en serietidning kan vara så mycket mer än just bara ett tidsfördriv i pappersform. Igår fick jag nöjet att se en riktigt underhållande dokumentär, ”Comic-con Episode IV: A Fans Hope”. Jag tror allvarligt inte jag både skrattat och blivit så rörd av en dokumentär på mycket länge. Åtminstone inte skrattat för jag såg ju också ”The Cove” och ”Blackfish” (hittar efter att jag publicerat detta inlägg en artikel om just Blackfish i Expressen) tidigare i år och där satt jag mest och önskade att alla vi människor på jorden kunde begå kollektivt självmord och låta de andra raserna på jorden leva ifred. Jag känner även i skrivande stund att något svart och ilsket reser sig i bröstkorgen när jag tänker på det, så jag skall inte gå in närmare på dessa två dokumentärer mer än att alla skulle se dem.

    Comic-con

    När det kommer till just serietidningar så är jag förvånad över hur många ungdomar som aldrig läser och vissa knappt känner till vad en serietidning kan göra. För ett par år sedan var jag tvungen att beskriva en serietidning ungefär som en laptop, fast en mer manuell sådan där man sköter sidbutena med sina egna fingrar för att få fram webbsidorna i följd. Serietidningar är typ det nästbästa det här livet har att erbjuda, för det ger en viss moral och etik i sina berättelser, möjligen ålderdomlig sådan eftersom det mesta handlar om svart och vitt (inte bara bokstavligt) och vad som är gott och ont. Man kan ju även driva skämtet långt som med Fantomen och låta honom skaffa trädkoja, fru, ungar och tama djur. Personligen upplever jag det som ett dråpslag mot den klassiska serien och jag slutade läsa när Fantomen plötsligt skulle byta blöjor och storhandla. Fantomen måste dessutom ha varit en av de allra första även som superhjälte att stanna hemma med barnen medans frun Diana åkte och arbetade för de Förenta Nationerna. Nåja kanske inte hela sanningen att det var enda orsaken, Fantomen och jag växte isär men än idag har jag alla gamla fina nummer kvar och kan uppskatta det som en samling där omslagen ger ljuva påminnelser om barndomen.

     

    Passion i samlandet kanske. För dokumentären Morgan Spurlock (Supersize Me) producerat handlar om ren och skär passion för superhjältar, serietidningar, dator och TV-spel och inte minst för alla filmerna som producerats genom åren på temat superhjältar eller science fiction. Människor vallfärdar i hundratusentals för att delta i konventet i San Diego. Comic-Con har allt i sina genrer och biljetterna säljer slut i år före. Man klär ut sig till sina idoler, njuter av samtal med de allra största filmstjärnorna, köper tidningar, filmer, spel och actionfigurer för miljoners miljoner dollars. Personligen kan jag identifiera mig i passionen många av människorna som visas upp även om det som vanligt går till nästan sjuklig överdrift i många fall. Man får även följa aspirerande serietecknars strävan efter att bli erkända, deras nederlag, uppgång och ett ungt par som träffades på konventet och sedan bestämmer sig för att fria inför Kevin Smith som själv är en återkommande gäst eller ”nörd” som han kallar sig. Är man inte intresserad av vare sig film, serietidningar eller datorspel ger dokumentären ändå mycket på grund av just passionen som jag tjatar om. Betygsmässigt får den 5 av 5 möjliga. Se den helt enkelt.

  • Hofors Kommun Levererar

      0 comments

    Att vi kommuninvånare är aktiva föreningsmänniskor och anordnar saker och ting är ett faktum. Trots att man ofta hör den söndertjatade frasen ”Det händer ju ingenting i Hofors” så visar bara den senaste veckans tidningsrubriker motsatsen.

    Gefle Dagblad – Det brukar bli folkfest

    Arbetarbladet – Hockeyläger i Hofors

    Arbetarbladet – Modern musikfest i Torsåker

    Lägg dessutom till lördagskvällens komedifest på Folkets Hus.

    Flyer

     

    Visst är det så otroligt mycket roligare att vara Hoforsbo när media inte skriver om mord, brott, vandalism och nedskärningar på ditt och datt?

     

  • Comedy Night: Folkets Hus Lördag 140816

      0 comments

    Nu på lördag kommer två internationellt erkända komiker och gästar vårt stora lilla Hofors!

    Flyer

    Detta är ett samarbete mellan Folkets Hus i Hofors och Gävles Ståupp-klubb Gasta.

    Den ene av duon är ett kärt återseende, den Nya Zeeländske komikern Al Pitcher, som var här i april förra året. Den gången var han här med sin Påtår Tour, en uppföljningsturné till sin tidigare Fika Tour. Han gick då runt i Hofors och tog foton på lite landmärken och andra saker han tyckte var roliga och visade sedan upp detta i ett bildspel för publiken. Han visade oss Hofors ur sina ögon. Det var en stor succé! Denna gång kommer han och ger oss ett smakprov på sin nya show som heter Nääämen. Al’s förmåga att improvisera och vara i stunden gör att ingen show blir den andre lik.

    A3

    Som om detta inte vore nog har vi oxå nöjet att presentera, ända från New York USA, Manhattans egna comedy king; Clayton Fletcher! Ses oftast på New York Comedy Club på Manhattan i New York.

    A1

    Där han han kört sin “The Clayton Fletcher show” för fulla hus. Hans kvicka, sarkastiska och uppriktiga humor går hem hos de flesta. Clayton bevisar en gång för alla att roligt är roligt, oavsett vem eller var du är! Han ar turnerat runt i hela USA, Europa och Australien och vi är mycket glada att han besöker Hofors på sitt Sverigebesök.

    Al Pitcher

    Clayton Fletcher

     

    Dessutom uppträder Gastas komiker: Gerda Bylund, Stefan Söderblom och Hans Carstensen

    MC: Mathias Heldevik

    Förköpsentré endast 110 kr (inkl serviceavgift) Biljetter på www.tickster.com

    Entré på dörren 150 kr (kontakt betalning)

    Showstart kl 20.00 och Comedymeny från kl 18.00. Begränsat antal platser. Först till kvarn gäller!

    Ingång från Parken.

    Klart det händer saker i Hofors!

  • Från Folkets Hus I Hofors Till En Bro I Tyskland

      0 comments

    Mer på TV & Film-tema. Denna lediga morgon sitter jag och surfar runt lite planlöst och hamnar slutligen på Samlaren.org. Jag har egentligen sett det mesta på sidan redan, men knappar av okänd anledning in mig på kategorin ”Filmaffischer”. Ett minne från gamla Folkets Hus i Hofors och rummet där filmaffischerna låg i högar och som antagligen försvann vid eller efter branden (minns inte vilket år riktigt). Jag nämnde detta i ett inlägg från 2010 på ”Upphittardagen”. Kanske ett av få föremål som överlevde.

    DSC05477

    Hur som haver, fångar en av affischerna mitt intresse och någonstans i bakhuvudet väcks ett minne.

    bron

    Tyska barn och en bro. Vid närmare efterforskning så visar det sig att The Bridge från 1959 gjordes i TV-version 2008. Jag såg den senare versionen och fann historien både spännande, dramatisk och riktigt sorglig eftersom man i regel bara får se andra världskriget speglas från den vinnande sidan. Att det fanns en orginalfilm i grunden visste jag inte alls innan denna morgon. En gång i tiden övervägde man till och med att ge filmen någon form av fredspris och tittar man på hur världen ser ut idag så kanske den fortfarande är mycket aktuell, jag tänker i synnerhet på stridigheterna nere i Gaza där barn är inblandade i stridigheterna. Således har jag nu gett mig själv ett nytt uppdrag, att finna filmen och se den. Är det någon som har ett tips på var man kan finna den på DVD så tas det tacksamt emot.

  • Lästips: Hoforsrocken Ger Eko I Gästrikland

      0 comments

    En mycket bra artikel som avhandlar Hoforsrocken som arrangemang.

    Många är kvar (runt 700 har varit här idag) när lokalhjältarna Tykoz Bravader gör en lysande avslutning på Hoforsrocken 2014. Att de är runt femtioårsstrecket märks inte när upptempopunk som ”Oliktänkande”, ”Rastlös” eller den låt som avslutar allt; ”Söker efter Marlon Brando”, hamras fram. Dessutom är introt, ett ljudkollage med samplingar från Ovako Steel klockrent. Att publiken ropar ”Eliasson, Eliasson” efter en trummis som inte setts i Hofors på 20 år värmde också i natten.

    Japp, småorterna runt residensstaden vet hur man arrangerar sån’t här. Se och lär, Gävle.”

  • All In – Dags För Hoforsrocken!!

      0 comments

    Idag smäller det! Hoforsrocken går av stapeln och det finns egentligen inte så mycket att säga mer än drick mycket vatten, smeta in solskyddsfaktorn och ha en alldeles underbar  rockdag. Insläppet öppnar 14.00 och 15.oo kör det igång med ett brett och varierat utbud.

    Rocken

    Oavsett vad alla säger så är det givetvis Tykoz Bravader som är huvudakten och i Arbetarbladet kan man läsa en bra artikel om återföreningen ingen av bandmedlemmarna ens trodde skulle ske på hemmaplan i Hofors.

    På lördag kväll avslutar de Hoforsrocken, som under flera år frågat dem om de skulle vilja spela. Men de verkar inte veta riktigt vad de har att vänta sig.

    – Jag var i Hofors i dag och badade med ungarna, och jag ska väl inte säga att alla pratar om det, men många gör det. Och jag blir förvånad över att så många yngre säger att de ska gå, sådana som rimligen inte ens borde veta vilka vi är, säger Marcus Eriksson.

    – Vi har inget att förlora på det här, vi kan koncentrera oss på att bara maximera det roliga, säger Erik Olsson.

    Det enda som verkar bekymra Lars Eliasson är hur han ska hålla sig vaken till starttiden, halv ett på natten.

    – Jag brukar ju gå och lägga mig tio nu för tiden jag.”

  • Helgens Loppisfynd

      0 comments

    I helgen verkar det ha varit någon form av Loppis-SM i länet. I Hofors anordnades två stycken förutom de fasta som vid kvarnen i Berg till exempel. Själv drog jag österut och hann med hela sju stycken olika loppisbesök och då var ändå de tilltänkta i Järbo stängda. Kan inte påstå att jag riktigt hittade vad jag letade efter men det blev till slut en påse blandad kompott, det mesta hittat i just Torsåker.

    20140719_142431

    Annars kan jag rekommendera den i Gästrike-Hammarby som alltid ser ut att ha någonting ”nytt” i den bemärkelsen man kan tala om nytt i ämnet gamla saker. Lite 60-talstidningar som jag aldrig sett tidigare, några från 80-talet tänkt att användas som bytesföremål för det jag verkligen vill ha istället, en klassiker med Sylvester Stallone och annat smått och gott som kändes rätt att införskaffa. Något så märkligt som figurer som följde med Kelloggs flingor i slutet av 60 och början av 70-talet. Gjorde även ett riktigt klipp med Timpo Toys som man kanske får ge en hundring för men i det här fallet fem spänn. Totalt gick hela kalaset på 52 kronor.

  • Loppis Vid Edsken & Autoservice

      0 comments

    Klockan 10.00 idag startar det en loppis vid Edskens parkering. Alla som vill köpa, sälja eller byta är välkomna. Som säljare bör man ta med sig ett eget bord eller liknande, men i övrigt helt kostnadsfritt och på initiativ av boendes i Edsken.

    Loppis

     

    Vid Autoservice så är det också en loppis mellan 10.00 och 15.00.

  • Vi Har I Alla Fall Tur Med Vädret

      0 comments

    Idag är det vad många Hoforsbor betraktar som årets höjdpunkt. Bilutställningen i Hagaparken anordnat av Ironville Cruisers med underhållning, vaxade bilar och folkvimmel.

    Hagaparken

    Redan tidigt denna morgon var jag ute för att göra väderobservationer och det ser minst sagt lovande ut. Det kommer bli en kanondag helt enkelt. Så på med solskyddsfaktor, hattar och ha rikligt med vätska med er när ni åker dit.

  • Allt Klart För Rock I Hofors

      7 comments

    Hoforsrocken har nu släppt samtliga band för årets upplaga. Bland annat är det Kartellen och Tykoz Bravader som räknas in som huvudakterna.

    Hoforsrocken

     

     

  • Rykande Färsk Hoforsmusik: Michael Ohlsson Sammanfattar 5 Decennier

      3 comments

    Hoforsbloggen får ibland lite roliga uppdrag. Denna vecka är det att recensera den rockande brevbärarens nya skiva.

    Ohlsson

     

    Egentligen behöver han ingen närmare presentation för Hoforsborna, men vill man veta mer om Michael Ohlsson så kan man använda sökfunktionen uppe till höger och ägna sig åt både humoristisk, sorglig och satirisk politik. Han är en omtvistad karaktär, men ingen kan säga annat än att han är en begåvad musiker som kanske skulle ha haft betydligt större uppmärksamhet än vad han fått för just musiken. Detta är en liten sammanfattning av hans musik under åren 1979 till 2014.

    15

    Så denna lördagsförmiddag kommer jag njuta av att lyssna in mig på en ny platta och och under veckan så kommer en utförligare recension. Redan titelspåret  ”If” fångar mitt intresse.

  • Idag Skall Vi Prata Finska

      3 comments

    Den här morgonen plingar det till i mobiltelefonen under hundpromenaden. Ett meddelande på finska och sedan ytterligare ett som säger att idag startar min språkundervisning i finska. Det är min partikamrat Jari Harjula som gett sig attans på att jag i god tid för Skid-VM och den finska invasionen av Hofors, skall kunna lära mig så pass mycket av språket att jag kan kommunicera med våra förväntade gäster.

    110

    Jag är tveksam. Redan efter ett par meningsutbyten så förstår jag att man kan säga samma sak antingen på ett snällt sätt eller ett argt sätt och att det inte som med svenskan styrs av tonläge. Men jag är inte den som är den och tänker givetvis ge det ett ärligt försök. Under måndagskvällen samlades nästan alla människorna på Hoforspartiets vallista för ett informellt möte. Tanken var att träffas, prata lite allmänt och bolla lite ideer med varandra. Där kom även frågan om förberedelserna inför skid-VM upp och den bristande språkundervisning som finns av finska i Hofors. Personligen kan jag anse att eftersom vi betecknar oss som ett finskt förvaltningsområde borde det vara av högsta prioritet att se till att det finns resurser, lärare och ett starkt samarbete med Finska Föreningen för att hålla både språk och historia vid liv och som kan föras vidare till alla de finskättlade eller andra som vill lära sig mer. Hur många i Hofors vet till exempel att en av ortens vänorter heter så här:

    Kontiolahti

    Rent geografiskt så påminner det om Hofors, man har ett fantastiskt föreningsliv och deras mål i kommunen är att verka för invånarnas behov. Man har ingen tung industri, men många små företag som exporterar sina varor till stora delar av världen. Jag känner redan nu att jag vill åka dit på studiebesök.

    Men vad kan då jag göra för att bidra till att det finska arvet i Hofors hålls vid liv? Om jag kunde tala och skriva flytande finska vore det enkelt. Då kunde jag precis som jag kommunicerar med er på svenska även göra det på finska. På det sättet kunde jag nå ett helt nytt land som kanske skulle vara intresserade av att läsa om hur livet är i lilla Hofors i Sverige.

    Tänään puhutaan suomea.
    Tänä aamuna pirahti puhelin koiraa kävelyttäessäni.
    Tekstiviesti suomeksi ja vielä toinenkin joka kertoi että tänään alkaa minun oppituntini suomenkielellä. Puoluetoverini Jari Harjula joka on päättänyt aloittaa ajoissa ennen hiihdon MM-kisoja ja suomalaisten saapumista Hoforsiin, hän aikoo opettaa minulle niin paljon suomea, että pystyisin kommunikoimaan meidän odotettujen vieraiden kanssa.
    Epäilen.
    Jo parin ensimmäisen ajatusten vaihdon jälkeen ymmärsin että saman asian voi sanoa joko ystävällisesti tai vihaisesti.
    Ei niinkuin ruotsinkielessä jota ohjataan äänenpainolla.
    Mutta minä en anna periksi heti ja tietenkin yritän mukana.
    Maanantai-iltana kokoontuivat melkein kaikki Hoforsin puolueen vaalilistan ehdokkaat pieneen informaatio tilaisuuteen.
    Ajatuksena oli tavata, puhua ja pallotella ideoita keskenämme.
    Esille tuli myös kysymys esivalmisteluista ennen hiihdon MM – kisojen ja suomenkielisen opetuksen puutteellisuudesta Hoforsissa. Henkilökohtainen mielipiteeni on että koska kuulumme suomenkielen hallintoalueeseen on äärimmäisen tärkeää järjestää varoja kyseessä olevaan asiaan. Opetus ja vahva yhteistyö Suomi-seuran kanssa. Säilyttää kieli sen historia ja jatkaa opetusta suomensukuisille sekä muille jotka haluavat oppia enemmän.
    Kuinka moni esimerkiksi tietää että yksi Hoforsin ystävä paikkakunta on nimeltään Kontiolahti. Maantieteellisesti paikka muistuttaa Hoforsia.
    Mahtava sosiaalinenyhteisö ja päämääränä kuntalaisten tarpeet. Heillä ei ole raskasta teollisuutta, mutta monta pienyritystä joiden tuotteita viedään isolle alueelle ympäri maailmaa.
    Tunnen jo nyt haluavani käydä siellä vierailulla.
    Mutta kuinka voisin auttaa jotta suomenkielen perinteet jatkuvat Hoforsissa? Jos osaisin puhua ja kirjoittaa suomea, olisi se helppoa. Silloin voisin, ihan niin kuin nyt ruotsiksi puhua saman myös suomeksi. Sillä tavalla voisin tavoittaa aivan uuden maan joka voisi olla ehkä kiinnostunut kuinka elämä on ja sujuu pienessä Hoforsissa,  Ruotsissa.
  • Naken Kultur & Tight Tröja-Chock

      0 comments

    Lika obegripligt som det är att förstå matematik och byråkratiskt språk, kan det vara att förstå sig på kulturnissarna i de olika tidningarna. I vad ligger värdet i nyheten om att Vanessa Huppenkothen i en fransk tidning uppmärksammas för en tight tröja? Och i synnerhet, vad har det med arbetet mot sexism och påståendet om att tidningen ”hånar” den kvinnliga kommentatoren?

    Sedan hon dök upp i rutan under matchen Brasilien-Mexiko har hennes ansikte valsat runt i sociala medier vilket fått både kvällstidningar och dagstidningar att gå igång. Figaro skriver bland annat: ”Den före detta fröken Mexiko har fångat publiken , men inte för sina fotbollskunskaper… Väl medveten om sina fördelar, dök den unga 29-åriga kvinnan upp i rutan iklädd en (…) mycket tajt tröja”.”

    Bildsökningen på Google ger ju ett resultat där man inte direkt framhäver hennes examen i internationella relationer. Någon måste ju ha lurat den stackars flickan att det är på detta sättet man bedriver internationella relationer, genom att påstå att hon skall posera på bilder halvnaken.

    Sexism

  • Kartellen Bokad För Hoforsrocken – Vem Avgör Rätt Eller Fel?

      1 comment

    För någon timme sedan blev det klart att rapgruppen Kartellen spelar på Hoforsrocken den 26 juli i år. Tidigare band som släppts har varit bland annat The Kristet Utseende och Hofors storheter Tykoz Bravader som äntligen gör comeback på hemmaplan.

    Kartellen

    Så långt skulle allt kunna vara rent fantastiskt, om det inte varit för smolken i bägaren under veckan som gick. Inför den förnyade festivalen Peace & Love i Borlänge (efter konkursen) hade man bokat in just Kartellen, men det fick Dalarnas Tidning att dra öronen åt sig och hota med att dra in all sponsring.

    Kartellen är omdebatterad. Frontfiguren Sebbe Stakset dömdes förra året för att på Twitter hotat Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med orden ”Vill tortera han i tre dygn med avbitartång locktång blåslampa för att stoppa blödningar me!”.

    //

     Vi drar oss ur med hänvisning till vår sponsringspolicy. Vi lutar oss mot våra värderingar som baseras på demokrati och människors lika rättigheter, och då är det svårt att stötta en verksamhet som bokar band där medlemmarna är dömda för bland annat mordhot på Jimmie Åkesson (SD), säger Peter Holmbom, privatmarknadsansvarig Dalarna.

    – Vi kan inte stå bakom sådana här artister.”

    Sedan drog mediadramat igång. Ett axplock ur det senaste nyhetsdygnet om just Kartellen och Peace & Love:

    DT – Är Peace & Love en trovärdig antivåldsfestival?

    DT – Hur tänker Peace & Love?

    DT – Fel av Mittmedia, Fegt av Peace & Love

    DT – Stefan Sundström hoppar av Peace & Love i protest

    Expressen – Kartellen avbokades, jag är väldigt sårad

    Expressen – Artist utreds för mordhot mot Åkesson(SD)

    Dala Demokraten – Göran Greider: Nu gör jag reklam för Peace & Love!

    Dala Demokraten – Gästkrönika: Vi är Kartellen

    Aftonbladet: Debatt: Nästa gång är det vi som är portade

    Och så här går det på och på och vidare ändå. Jag skall medge att detta är ett virrvarr av konstnärlig prestation, om hat och hot om våld och romantiserande av kriminalitet som också praktiserats av bandmedlemmarna i viss eller till stor del. Och det är vad jag förstått det här människor som inte gillar Kartellen retat upp sig på.

    sebbeEn tidigare brottsdömd person som sadlat om till att ägna sig åt vänsteraktivism och att uttrycka sig ganska grovt mot Sverigedemokraterna och deras anhängare.

    sebbe2

    Själv säger huvudpersonen i en intervju med Expressen att allt rör sig om en misstolkning:

    Anser sig vara feltolkade

    – Jag har sett alldeles för mycket våld i mitt liv för att tro att det löser någonting. När jag åker runt och spelar så proklamerar jag mot våldet, säger Sebastian Stakset.

    – Vi har gjort ett ställningstagande för vänstern och för underklassen och vi har kritiserat alliansen och Sverigedemokraterna hårt. Det är det som har lett till det här.

    Domen mot honom från 2012 har nu avtjänat.

    – De utmålade mig som att jag var kriminell och knarkare. Jag har slitit hårt för att komma bort från det kriminella och från knarket, säger Stakset.

    Han jämför dagens händelser med när de i onsdags spelade på festivalen Sommarstart i Kungälv. Då drog sig först både Svenska kyrkan och Kungälvsposten ur som sponsorer. Men Kartellen styrde upp ett möte med dem som slutade med att båda två närvarade vid konserten.

    ”Fel bild av oss”

    – Det tog dem 20 minuter att förstå att de hade fel bild av oss, säger Stakset.

    Nu försöker han ordna ett liknande möte med Dalarnas Tidningar och Peace & Love.

    – De ska ringa mig nästa vecka. Vi får väl se vad som händer. Jag är väldigt sårad och besviken över det som har hänt. Jag känner att jag har blivit dömd för något som jag inte förtjänar att bli dömd för, säger Sebastian Stakset.”

    Jag skall inte gå in närmare på vad som kan vara rätt eller fel i det här ärendet. Det är upp till var och en att tolka. Det finns vissa grundläggande fakta som domstolsprotokoll, TV-intervjuer och annat att dra sin egen slutsats. Personligen anser jag det inte vara speciellt ”bright” att uttrycka sig som han gjort många gånger, men jag har en egen erfarenhet av att allt man säger eller skriver inte tolkas rätt och riktigt som tanken var och kan förstå att det blir fel. För somliga ganska ofta. Det här med Kartellen är inget nytt. I Hofors har vi ett eget fall där det byggdes ett drev efter ett musikstycke och en video. Resultatet blev misshandel och sprängda brevlådor bland annat. Och historiskt finns det hur mycket som helst att rabbla upp, Elvis Presleys rullande höfter förbjöds från TV på 50-talet, och under 80-talet var det livliga debatter om hårdrocken där självaste Siewert Öholm sågs i SVT under rent absurda situationer. Har ni inte sett det här så ta er tiden, det är värt varenda sekund för alla från hobbypsykologer till beteendevetare:

    1989 sjöng en arg ung svart man om att ”Storma slottet och våldta Prinsessan Madeleine”. 2013 var han tillbaka i finrummet och deltog i TV4s bejublade kändisprogram ”Så mycket bättre”. Nu har jag egen erfarenhet av just Ken Ring och betraktar inte honom som en raketforskare när han är ute på turné. Men hans sånger och budskap är emellanåt rent fantastiska. Historiskt så är det alltså drösvis med artister, konstnärer, författare och andra som gjort fetbort sig, men i många fall så får man ytterligare en chans att förklara vad man menar eller göra avbön. Vad Kartellen och Sebbe Stakset skall göra är upp till dom när den här stormen blåst förbi.

    Det finns en annan dimension av det här också. Det fria ordet och dess tolkning kontra demokrati och lag. Sebbe Stakset har blivit dömd och fick betala ett skadestånd på 5000 kronor för mordhotet mot Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. Sebbe Stakset är en artist som använder musik och text för att förmedla en känsla eller ett budskap. Där har vi den stora problematiken. Vad är okej och vad är inte okej? Skulle någon protestera om jag blev avhyst från ett författarforum för att jag skrivit en text där jag fritt uttrycker hur det skulle vara att mörda en lokalpolitiker eller våldta en känd person? Vad är konst och vad är bara konstigt?

    Enligt de senaste nyheterna nu sägs Peace & Love ha ångrat sig angående att utesluta Kartellen från festivalen, vad Mittmedia anser är ännu oklart, om man böjer sig för protesterna eller drar tillbaka sin sponsorpeng. Oavsett blir det en intressant debatt om kultur, politik och uttrycksmedel den närmaste tiden. Och Hofors har förhoppningsvis dragit vinstlotten med bokningen som placerar Hofors på kartan i den musikaliska världen. Även här kanske det finns fog att ta debatten om det finns kommunala pengar inblandade i Hoforsrocken och hur man motiverar sitt ställningstagande om konst eller klumpiga uttryck.

  • Bessemerfesten Drar Igång

      0 comments

    Årets upplaga av Bessemerfesten drar igång under eftermiddagen.

    Bessemerfesten

    Som vanligt ett digert program och jag vet att det krävts många ideella själar och hårt arbete för att sy ihop programmet. Idag kan man till exempel bevittna motorcrossuppvisning ich sedan bege sig till öltältet för kareoke och rusdrycker om man så önskar. Imorgon på självaste nationaldagen kör det igång på allvar med marknad, tivoli och aktiviteter hela dagen lång. Man kan köpa tysk salami och Rockn roll korv, och om man vill bli lurad på en summa pengar kan man låta en spådam ”Känd från TV” förutsäga din framtid. Gardin-Lasse kommer också. Med några dagars ledighet skippar jag nog sena kvällar på öltält, men beger mig till planen bakom Hagaskolan där en inlineturnering kommer att köras hela lördagen. 13-15 får vi se Hofors starkaste man utses också. Ha så kul allihop och hoppas på bättre väder. En Bessemerfest i solsken är oslagbart!

  • En Riktigt Livad Lördag…

      1 comment

    Efter en intensiv vecka med både det ena och det andra varvat med lite arbete var det tänkt att kvällen skulle vikas åt en helkväll på klubben ”Jag Får Spader”. Ikväll spelar nämligen Kory Clarke, Welfare och Drunken Autopilot. Men vid närmare eftertanke och en titt på arbetshögen som jag skjutit på en vecka, så bestämde jag mig för att tillbringa kvällen i hemmets lugna vrå. Jag hade nämligen en misstanke att det kunde blivit en och annan ”snurrdricka” intagen och då vet man ju hur det kan bli dagen efter. Kanske bra att jag tänkte efter före och kan ta tillvara även på söndagen till fullo. Insåg dock senare att det där med arbetsmoral en lördagskväll inte riktigt var min grej så jag började surfa runt bland mina favoritsidor och hamnade slutligen på Hjälte Samlar. Där hittar man alltid spännande saker och denna gång ett tips om hur man visar sin samling i displayskåp.

    Hjälte

     

  • Lästips: David Sundberg Gitarrbyggare

      0 comments

    Jag antar att de flesta som läser Hoforsbloggen även har koll på lokaltidningarna. Men skulle man mot förmodan inte ha det så är ett lästips i Arbetarbladet på sin plats.

    Ryan Adams, Lars Winnerbäck och Dregen. Många stora artister vill köpa Hoforskillen David Sundbergs gitarrer. Nu kommer en dokumentär om honom.
    – David är bäst i världen på att bygga gitarrer, säger filmaren Tomas Snellman.”

  • Lästips: Historier Från Västerhöjden

      2 comments

    Det mesta av Västerhöjden har demonterats och fler hus lär vara på väg att möta samma öde. Men minnet av Västerhöjden finns kvar på internet, inte bara genom Hoforsbloggen utan även lokaltidningar och människor som berättar om sina minnen från det en gång blomstrande bostadsområdet.

    20130511_211307

    Jag vill tipsa om två bra texter i ärendet:

    Gefle Dagblad – Västerhöjden från idyll – till ”Svälthöjden”

    Rock Town Gallery – Bad Man´s Blood

    Den sista länken synnerligen underhållande och någon läsare av Hoforsbloggen kanske vet mer om den ondsinte vaktmästaren på Västerhöjden.

  • Tykoz Bravaders Återkomst Till Hofors – Intervju Med Fille Nilsson

      0 comments

    Igår släppte Hoforsrocken den galna bomben att Tykoz Bravader återförenas i Hofors den 26 juli för en spelning på hemmaplan och det är antagligen inte svårt att lista ut att detta varit dagens riktiga snackis bland Hoforsborna. Redan har man börjat planera årets upplaga av Hoforsrocken och oavsett vilka attraktioner man kommer att släppa efter detta, är Tykoz Bravader redan huvudnummret. Det var dags att ta ett snack med Fille Nilsson, gittarist i Tykoz som varit en av de drivande krafterna för att få ihop Hofors stjärnor ännu en gång.

    300x300

     Den klassiska Tykozbilden från tidigt 80-tal vid Kyrkskolan i Hofors

    Så Fille, hur länge har ni gått och hållit detta hemligt?

    -Sen 21:a september förra året. Vi fick förfrågan direkt efter spelningen på Å-krogen att lira på Hoforsrocken.

    När startade ni Tykoz Bravader?

    -Oj! 80- 82 någon gång, det var jag, Peter Endahl,  Tomas Öhman och Magnus Fängström i starten.

    Tykoz1

    Ni har bytt medlemmar några gånger sedan orginaluppsättningen alltså?

    -Ja vi lade ner den uppsättningen. Sen fick jag och Endahl en fråga av Mackan Eriksson och Erik Olsson att starta band så då bildades Tykoz Bravader igen.

    Var kom bandnamnet ifrån?

    -Vi hade problem med bandnamn från första uppsättningen, Öhman som lirade bas i första kallades Ture så vi sade att vi kunde heta Tures bravade,r men det ville inte Ture så då tog vi namnet dagen efter i almenackan och det var TYKO och vi har namnsdag idag faktiskt…

    Grattis får man väl säga! Hur kom det sig att det blev just musiken? Många ungdomar höll väl på med idrotten redan på den tiden i HoforsIshockeyn i synnerhet engagerade väl otroligt många? 

    -Ja vi alla har spelat hockey i RIK (Robertsholms IK) utom Lasse (Lars Eliasson), han var HIKare (Hofors IK). Sen hände det ju så mycket med musiken då från 77 och framåt så man hittade hem på något sätt.

    Tykoz2

    När ni väl kommit igång med bandet, hur enades ni om vilka influenser ni skulle köra med eller var det ni som uppfann ”Hofors-soundet” man brukar tala om, det karaktäristiska synthljudet?

    -Vi har alltid varit punkare i botten och plockat av punken… Vi snackade alltid med varandra om hur vi skulle bygga låtar och så. Så det var dom ljud som fanns på dom första syntarna sen hängde dom väl med.

    När spelade ni officiellt första gången?

    - 84 tror jag det var.

    Var det i Petreskolans matsal?

    -Tror det… Det borde det vara.

    Än idag så är det vad Hoforsborna minns bäst av bandet, spelningarna på Petreskolan alltså. Hur upplevde ni den tiden?

    -Roligt, rörig och omtumlande. Det var kaos varenda spelning där minns jag.

    Tykoz3

    Kände ni att ni hade någonting på gång redan där?

    -Absolut.. Men det fick vi inte säga.

    Nej det var lite Jantelag redan på den tiden ja. Men ni hade väl en sångare som senare levde ut sin roll helt och fullt? Fanns ett smeknamn va?

    -Ha ha ha ha! Ja han fick oss andra att också visa lite attityd,  att vi var ”något”.. Fast inte lika mycket! Jag hörde kanske något om ett smeknamn ja, ha ha.

    Vi kanske inte ska gå in närmre i det just nu utan lyfta frågan senare. Men efter Petrespelningarna vad hände då?

    -Vi fick ett rykte om oss som ett bra liveband så det började ramla in andra spelningar.

    Tykoz4

    Tykoz Bravader ute på turné, den här bilden från en spelning i Björklinge.

    Och det blev en demokassett. Hur många krängde ni av den här hemma i Hofors? Själv har jag tre exemplar.

    -Mmmm… Oliktänkande!!! Jag vet inte hur många vi fick tryckt. Men jag vet att alla sålde slut. Då har du 3 mer än mig!

    DSC09918

    Då ska jag se till att du får ett ex Fille! Kan du berätta lite om låtarna och texterna, vilken inspiration hade ni? Minns att jag blev väldigt chockerad när någon påstod i skolan att Karin Boye skrivit ”Den mätta dagen”. Vi blev nästan osams när jag hävdade att den hade minsann Tykoz Bravader skrivit.

    -Ha ha ha ja Mackan snodde lite här och lite där. Sen var vi väldigt mycket ”vänster”. Vi influerades mycket av Ebba , Imperiet och en hel del Brittisk punk. Mackan läste mycket dikter ett tag.

    Ni har ju även jämförts med band som Simple Minds och till viss del Sveriges svar på U2. Är inte det lite smickrande?

    -Jo dom lyssnade vi mycket på ockå. Det är sjukt roligt och smickrande att blivit jämförda med dom. Sämre band finns det att bli jämförda med.

    Men om vi återvänder till det här med vänstern, det fanns ju en hel del om klasskamp i bland annat ”Hammarn”. Var samhället så strikt klassindelat på 80-talet?

    -Ja ja absolut. Det var skillnad på dom som bodde i Hammarn och på Västerhöjden eller ovanpå järnvägsstationen för den delen med. Morsan och farsan fick alltid vända på varenda krona så det satte sina spår om att allt inte är lika.

    Det är ju en intressant betraktelse nu när dom säger att det gamla klassamhället på något sätt är tillbaka. Lika med ”Oliktänkande” som ständigt är aktuellt även idag när det gäller yttrandefriheten, inte minst på Internet. Hur ser du på de här sångerna idag när ni kör dem?

    -Ja dom är ju ”aktuella” igen med tanke på vad som händer idag. Framför allt med yttrandefriheten.

    b

    Fille Nilsson

    Kör ni låtarna som dom var eller har ni modifierat dom för att passa till 2000-talet?

    -Det är ju ett lite annat sound men vi försöker att få lite av det gamla vara kvar.

    Hur mycket av det gamla var kvar när ni träffades i replokalen inför spelningen på Å-krogen? Det hade ju gått ett antal år sedan ni lade av och återförenades.

    -Ganska mycket. Men det blir ju lite annat med spelstil när man har lirat med en massa andra band. Men det gick ganska snabbt att hitta tillbaka till Tykozsoundet.

    Ja du är ju väldigt aktiv inom musiken och olika band. Men hur var det att träffa grabbarna och med uppgiften att spela ihop er på nytt?

    -Jorå fick kämpa lite innan jag hittade rätt. Det var helt jävla underbart! Det är inte ofta man somnar med ett leende på läpparna. Alla är sig jävligt lika, sjukt kul att se. Att spela ihop oss gick hyfsat lätt. Lasse hade väl svårast ha ha ha, en han fick det att lossna jävligt bra!!

    c

     

    Lasse Eliasson

    Det är ingen av er som bor kvar i Hofors idag, ni har ju alla tagit lite olika vägar i livet. Hur upplevde du mötet med er som människor, på sidan av musiken?

    -Näää.. fyra av fem bor i Gävle i dagsläget och Mackan bor i Lund. Ja vi har kastats runt i olika karuseller. Så det var sjukt spännande att höra vad dom andra jobbade med. Mackan och Erik har ”fina ” jobb. Endahl kör taxi och är konstnär. Lasse jobbar som montör. Jag utbildar ” skitungar ” i att spela i band och arbetar som bartender.

    Mackan och Erik har alltså bytt sida i klasskampen? Flyttat till ”Hammarn” rent bildligt då.

    -Ha ha ha ja det skulle man kunna säga, fast det är dom värda. Dom har slitit hårt och ont för att komma dit dom är!

    Vad är planerna nu för Tykoz Bravader? Antar att det är en hel del jobb för att sätta ihop den historiska comebacken på Hoforsrocken i juli?

    - Nu ska vi in i min replokal och sen börjar vi repa nästa vecka. Det kommer att bli en del att pyssla med. Först ska vi väl kolla vilka låtar vi ska lira sen ska det sättas.

    a

    Peter Endahl och Erik Olsson

    Hur gör ni rent praktiskt med Mackan som bor i Lund?

    -Han kommer på varenda rep. Han jobbar två dagar i veckan i Stockholm så han sätter sig på tåget upp när arbetsdagen är slut istället för att sätta sig på nån pub.

    Oj! Ja då har ni fått till grymma förutsättningar inför spelningen. Hur pratar ni emellan er om det här med att återvända till Hofors och Hoforsrocken? Har ni begripit vilken stor grej det här är för hemorten?

    -Vi tycker att det ska bli skitballt! Vi har inte surrat så mycket egentligen, men det har varit skitsvårt att inte säga något till nån, när halva Hofors har frågat. Näää det har vi inte fattat… Inte jag i alla fall. Vi lirade inte så mycket där dom sista åren och ingen av oss bodde ju där så vi tappade väl en hel del av vad vi har gjort för Hofors.

    Jag berättade idag för en bekant att det skulle komma en intervju med dig om Tykoz Bravader. Jag frågade om det var något speciellt som jag skulle nämna. ”Fråga om Hollandsturnén -89, fråga om det” blev svaret. Hur kom det sig att ni hamnade i Holland och varför är den turnén så omtalad?

    -Ha ha ha ha! Ja jag förstår inte heller!!

    En del som tillhör rocklivet kanske ska vara bevarade hemligheter eller..?

    -Det var en kompis till oss som hamnade där på semester och han promotade oss där på ett MC-hak och dom ville ha ner oss så så vart det. Ha ha närå jag ska berätta för dig sen! 

    Sjöng ni på Svenska/Hoforsmål?

    -Japp en kväll när Mackan tappade rösten så delade vi andra på sången och vi hade inte repat in engelska texter så vi körde på Hoforsmål… Sen fick Mackan nån dundermedicin utskriven så då slapp vi spela ”Swedish folksongs”. Men dom var nöjda med oss knuttarna.

    Med det tackar jag Fille Nilsson som tagit sig tid dessa timmar för ett samtal innan Tykoz Bravader börjar förbereda sig för århundradets comeback på Hoforsrocken. I väntan på den 26 juli kan ni här se ett par låtar ur framträdandet på Å-krogen förra hösten.

  • Tykoz Bravader Spelar På Hoforsrocken 2014

      2 comments

    2014 är ett superår för Hofors helt klart! Inte nog med att det kommer bli ett spännande val i höst, Hoforsrocken meddelade nyss det första bandsläppet och det är riktigt tungt och lokalt förankrat.

    Hoforsrocken

     

    Tykoz Bravader på stor scen i Folkets Park, i just Hofors. Deras återförening förra hösten i Gävle gav mersmak, men vad är väl en återförening i Gävle när det är i Hofors dom hör hemma??  De andra banden får ursäkta lite, men det här är nostalgi på hög nivå.

  • Orkar Ni Hela Helgen?

      0 comments

    Det är en helhelg i Hofors med blandade aktiviteter, den största huvudattraktionen naturligtvis Orken-Handbollen som spelas i Hoforshallen. Med start i eftermiddag pågår evenemanget hela helgen och spelschemat ser ut som följande:

    Handboll

     

    När dessa matcher spelats av organiserar man om grupperna så att vinnarna i varje grupp spelar i en, tvåorna i en annan och så vidare.

    För er som är medlemmar i musikföreningen ”Jag Får Spader” vankas det 80-talsdisco ikväll. På Bergsmannen kommer det liras Rocknroll med The Jetaways.

    På lördagen är det dock den riktigt stora festen på Folkets Hus. Där är det kanske bäst att satsa på förköp via Tickster om man vill vara riktigt säker på att få svänga sina lurviga med massor av hemvändare och givetvis invånarna själva.

    Folkan

  • De Sista Gladiatorerna

      0 comments

    2013 Hoforsbloggen:

    Har ni aldrig funderat över varför en ishockeyplan omgärdas av denna avgränsning som kallas sarg i modern tid? En enkel reflektion ger ju sambandet mellan forna gladiatorspel och dagens ishockey, med viss modifikation. Vi har de stridande, vi har publikens jubel och även om man inte åt varmkorv med bröd mellan akterna i Rom, så fanns det säkerligen tidstypisk förtäring. Den stora skillnaden är som sagt att gladiatorerna blivit atleter som får bra betalt för sitt arbete.”

    Igår kväll såg jag äntligen dokumentären ”The last gladiators”. En mycket gripande berättelse om bland annat forne NHL-proffset Chris Nilan. Han tillhör den där kategorin av spelare som förvisso är mycket uppskattade av sin hemmapublik, men som hos motståndarna väcker ett otroligt hat för sin ”specialkompetens”.

    LG

     

    I Sverige har vi inte riktigt samma kultur som i USA och NHL. Även om det finns råbarkade busar som gång efter annan utmärker sig med ett övervåld, brukar dom allt som oftast även kunna spela pucken. I NHL har man dessa killar som underhållning i underhållningen, det går knappt et match utan att minst två spelare kastar sina handskar och bultar på varandra till publikens stora förtjusning. I denna dokumentär får man se vilket pris de får betala när arenabeslysningen slocknar. Livslånga krämpor och skador, ofta med ett missbruk av värktabletter, alkohol och droger. Även om kulturen som sagt inte finns i Sverige i samma omfattning kan det vara väl värt att se den, kanske de sista gladiatorerna.

  • Mig Äger Ingen

      0 comments

    Härligt med en ny vecka eller hur? Kan man bara bortse från det faktumet att varje ny vecka och dag är ett steg närmare döden så antar jag det är uppfriskande med måndagar. Jag börjar dock veckan med att berätta om hur jag avslutade den förra. Söndagsfilm med Mikael Persbrandt, fast den här gången inte i överrock och med dräpande kommentarer om brottslingar i Beck. Nej istället ”tvingade” jag mig själv att äntligen se filmatiseringen av Åsa LinderborgsMig äger ingen”.

    MÄI

     

    När jag skriver tvingade så kanske det låter onödigt att ens spendera tiden på den filmen om jag inte är intresserad. Men jag hade bestämt mig för att se vad som gjorde att bekanta och vänner pratade om filmen. Jag har inget läst av Åsa Linderborg tidigare, ja förutom hennes alster på kvällstidningarnas webbsajter vilket varit med skräckblandad förtjusning. Jag såg dessutom den där debatten från Publicistklubben (inlägg här) och det spädde inte alls på en längtan att veta mer om henne eller hennes arbete. Nåja nog om det, filmen i sig då?

    Den utspelar sig under 70-tal, i arbetarklass och fångar upp en tidsanda av politiken och samhällsförändringarna. Femåriga Lisa och hennes alkoholiserade fader tvingas leva på egen hand efter att mamman Katja en dag lämnar den lilla familjen och flyttar in i ett kollektiv. Rent bildmässigt är det snygga scener, lagom med dramatik men skådespelarnas fantastiska prestationer känns nästan bortkastad eftersom filmen på något sätt aldrig biter tag i mig. Det blir bara som en enda lång dyster transportsträcka där pappans cykel känns mer intressant än det övriga. Kanske synd att jag inte gillar den, men det är som vanligt upp till var och en att bedöma. Kan inte ens sätta ett betyg på den mer än + – 0.