Hoforsbloggen – Lokalt Formaterad

Det så kallade ”Mangamålet” är på tapeten i många nyhetskanaler denna vecka. Manga är en japansk form av tecknade serier som kanske bäst beskrivs så här:

”Manga är en form av japanska tecknade serier. De tecknade figurerna kan ofta vara svåra att åldersbestämma eller se om de föreställer människor eller sagofigurer.

Mangaexperten Simon Lundström dömdes, i både tingsrätt och hovrätt, för ringa barnpornografibrott till dagsböter, för tecknade barnliknande varelser i erotiska situationer. Det har lett till stor debatt om tecknade serier ska betraktas som barnpornografi eller inte”

Samtidigt som jag finner Japan som ett exemplariskt land i många avseenden, med en rik kultur, inte minst med filosofi och krigshistoria, teknikmässigt så har man den där märkliga sidan med riktigt sjuk pornografi och udda böjelser. Under en period av 80-talet så var ”Sandybell” väldigt populär bland barn och ungdomar i Sverige och det är lite så man känner nu när man diskuterar hela den här ”Mangagrejen”, att Sandybell ungefär som ”Pippi Långstrump” eller ”Lotta På Bråkmakargatan” placeras i situationer med vuxna Japanska män som utnyttjar dom sexuellt. 

—

Rätt eller fel i ärendet är svårt att avgöra. Vad är egentligen konst eller kultur? En kvinna som spelar psykiskt sjuk för att få uppmärksamhet, en annan som sätter sig ner och pissar på golvet under en konstutställning i Norrland eller porträtt av små flickor i skoluniform som har sex med samurajer och utomjordningar med överdimensionerad ”utrustning”?

Det återstår att se vilka följder rättegången får. Man kan dock inte helt släppa tanken på hur ett ärende där Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson portträtterad som ung skolpojke och havandes sex med vuxna kvinnor i serieform skulle bedömas. För tro mig, det finns…