Hoforsbloggen – Lokalt Formaterad

Jag är inne i en period där jag läser en hel del dokumentära och självbiografiska skildringar. Senast föll valet på Lillie Björnstrands bok ”Inte bara applåder” som jag förmodade handlade om Gunnar Björnstrands liv. Efter drygt 20 sidor måste jag lägga boken åt sidan och sucka högt och ljudligt. Vilket jävla dravel!

”Socialdemokratisk kulturarbetare, katolik med civilkurage, socialdemokrat med en känsla för arbetarrörelsen, eldsjäl i den kooperativa rörelsen i Högsjö”. Lägg därtill ”Dramaaaaten” och kopplingen till Ingmar Bergman (vilken överskattad man) så är fiaskot totalt. ”I de flesta fall-klausulen” måste tillämpas här.

Det slår mig när jag dricker mitt morgonkaffe och funderar över den enorma arbetslösheten och problematiken som ingen verkar ha lösningen på. Alla politiska partier säger att dom kan skapa arbeten, men har någon egentligen gjort det?

Sen surfar jag in på Gefle Dagblad och där finns lösningen för att ha en nollprocentig arbetslöshet. Ett arbete alla kan utföra, det behövs inga språkkunskaper eller utredningar om arbetsförmåga. Det tillkommer även en hel del positiva saker som frisk luft, lagom kroppsarbete och man kan själv välja om man vill arbeta på egen hand eller i grupp. För att inte tala om den stora humanitära insats som man utför på hemmaplan istället för att röja minor i fjärran länder.