I veckan såg vi ”Den 13:e Krigaren” i repris. Antonio Banderas och Sven Wollter i samma film med något slags vikingatema och norska kannibaler. Det är egentligen inte filmen jag vill förtälja om utan snarare en matupplevelse. I filmen finns ett par scener där man tror sig se en ”eldorm” sakta rinna nedför en bergssluttning. Eldormar finns ju inte på riktigt, så jag kan väl avslöja att det var en massa beridna norska kannibaler som vill ge sken av att det är en eldorm.

Igår serverades det lagom till att Anders ”Taco” Svensson dök upp i rutan, just tacos. Tydligen hade jag glömt varför flaskan med ”Bushmans revenge chili sauce” inte var tömd på sitt innehåll. Glad i hågen skvätte jag ner en taco med såsen och började äta. Då slog det mig varför den fortfarande fanns kvar. hela munnen och halsen stod i brand. Så starkt att det inte ens är värst vidare gott.
Idag blir jag påmind om den där filmen. Det känns som om en eldorm smugit sig igenom mitt tarmsystem och nu är involverad i ett fältslag i de bakre regionerna av min kropp och i buken. Som om jag druckit flytande bly eller liknande. Det där gör jag inte om.








