Begav mig på kvällskvisten ut i skogen för att hitta ett eget litet hörn. Sägs ju vara så många Bulgarer i skogarna dessa tider men jag träffade inte på en själ. Kanske var det tur eftersom mitt syfte var att testa pilbågen lite på medhavda plastdunkar fyllda med vatten. Det var nog egentligen dubbel tur för de första två pilarna löpte amok och försvann ut i grönskan innan jag hittat den rätta ”knycken” som Farbror Melker ni vet.

Testade på lite olika avstånd men på dryga 15 så satte sig alla tvärs igenom den vattenfylld dunken. Tror det är lagom kraft i den faktiskt även om jag redan sneglat på betydligt kraftigare bågar. Noterade för mig själv att ta plastflaskor med tunnare plast med ut nästa gång. Inbillar mig att pilarna lättare passerar igenom en vattenflaska av förslagsvis Evian eller likande. Om nöden krävde så tror jag dock att en pilspets av den här typen tränger igenom mjukdelar på diverse kroppar.
Jag bör nog testa bågen på en riktig skjutbana också för att utreda hur långt den går och hur mycket den tappar höjd på olika avstånd. Men kul var det trots några förlöpta pilar.







