Snart Återgång Till Vardagen

Nu börjar semestrarna lida mot sitt slut. Själv har jag lite mer än en vecka kvar och det är nästan så att man börjar längta tillbaka till vardagslunken igen. Detta år var första gången på 8 år som jag haft 4 veckors sammanhängande semester och det finns absolut ingenting att klaga på vädermässigt. Jag har hunnit med att göra allt jag tänkt mig, det vill säga inte så mycket alls mer än några mindre projekt, god mat, god dryck och en hel del bad. Det har även lästs ett antal böcker vilka jag får återkomma till i ett separat inlägg senare. Allt som allt en skön tillvaro som även ni fått njuta av då jag inte heller lagt någon tid på bloggande.

Som ni säkert noterat så har Hoforsbloggen inte varit så aktiv under en längre period. Det finns inga speciella orsaker till det mer än att precis som den omdiskuterade lokaltidningsdöden, är jag övertygad om att även bloggandet sjunger på sina sista rader i versen. Utvecklingen rullar på och nu är det poddarnas och videokanalernas gyllene tidsålder. Konceptet runt Hoforsbloggen måste även det utvecklas och i exakt vilken form får vi se senare under hösten. Receptet finns redan nedskrivet men det är den kniviga frågan om vilken slev som ska vara i grytan helt enkelt.

Nåväl. Det har hänt massor under denna sommar, inte minst har vi väl alla berörts av de enorma skogsbränderna som härjat i landet och i synnerhet kring Älvdalen och Ljusdal mfl. Den där morgonen när vi vaknade upp och kände den starka doften av brandrök och hela Hofors tycktes ligga i ett dis. Man såg knappt höjderna runt oss. Många drabbades av panik och trodde till en början att elden var närmre än vad den var. Nu har vi varit skonade från den enorma tragedi som en skogsbrand innebär, men vi fick en doft av det.

Jag är imponerad över alla dom som arbetat och arbetar på för att begränsa och släcka dessa bränder. När jag stod längs Faluvägen den där söndagen när Polska brandbilar i karavan signalerade och for förbi, var det nästan en liten tår som trillade över kinden.

Ett verkligt segertåg redan innan de påbörjat sitt arbete, och det såg likadant ut längs hela vägen från Ystad upp till Sveg. Egentligen tror jag inte det handlade så mycket om att det var just de Polska brandmännen som passerade, mer ett uttryck för samtliga brandmän oavsett nationalitet, som gav sig in i strid med elden. Det tillsynes orädda, hjältemodiga som utan tvekan gav sig på det som skrämmer och hotar oss.

Det har varit extrema tider, kanske är dom inte slut riktigt än, men är det något som vi har lärt oss av detta, så är det definitivt nyttan vi kan ha av varandra som olika länder och nationer. Det har varit en hel del märkliga diskussioner och debatter kring eldkatastroferna både i etablerad media och på sociala medier. Det är lite skamfullt att mitt under pågående kris peka finger mot varandra politiskt och skylla på eller ifrån sig.

Elden bryr sig inte ett skit om vare sig politiska åsikter eller historiska beslut som fattats. Den brinner, förökar sig och skapar förödelse oavsett. Dom enda som verkligen utfört någon som helst nytta är brandmännen och de frivilliga runt omkring som bara bekämpat bränderna. I sådana här lägen borde det bara finnas ett fokus, rädda männsikor, släck elden. Sen kan man diskutera brandflyg, indragningar, fackliga avtal eller Fans moster.

På tal om just Fans moster så är det knappa månaden kvar till valet till riksdag, kommun och landsting. Under gårdagen publicerades en lång dokumentär om Socialdemokraternas svarta historia med avsändade Sverigedemokraterna. En definitiv upptrappning av det som under perioden fram till valet kommer att eskalera. Smutskastning, avslöjanden, vita lögner och skållat valfläsk. Det finns en stor osäkerhet bland dem jag talat politik med. På kommunal nivå, men i synnerhet  valet till riksdag. Via sociala medier som Facebook bombarderas man ogenerat av propaganda från alla håll och kanter. SD kör sitt race, S kör sitt, C, M, L, V och stackars MP sina. Detta är första valet som jag själv verkligen inte har en uppfattning alls om var min röst skall landa. Kan tyckas vara lite märkligt eftersom jag nyligen valde att ställa upp på Liberalernas lista i vår kommun. Men så föränderlig är politiken just nu.

Till positivare ämnen så har ni säkerligen noterat att den härliga fontänen i södra delen av Hagaparken en tid sprutat upp sitt vatten mot skyarna. Verkligen en frisk fläkt i utseendet av parken just nu. Många har förfärats över hur man stängslat in en del av parken och grävt omkring och sedan lämnat det. Läste en fd politikers undran om just vad som sker:

För ett antal år sedan var det på tal om en pay-and-play golfbana i Hagaparken men detta var då tydligen inte möjligt pga att marken var förorenad och det fick inte grävas i den. Nu är det växthus på gång där och jag fick efter en fråga om detta info om att det inte skulle grävas utan det var ovan jord vilket gjorde detta projekt möjligt. Nu när man åker förbi ser det onekligen ut som det grävts upp stora jordmassor inför bygget. Märkligt!?

Det borde finnas både en miljöanalys och en tydlig plan för hur bygget skall uppföras vid det här laget. Dessutom känns det en smula sent påkommet att börja fundera på det nu. Man får utgå ifrån att kommunen har tagit hänsyn till alla utredningar om miljöpåverkan för växthus eller annat som eventuellt skall byggas i Hagaparken.