Hoforsbloggen – Lokalt Formaterad

För tredje inlägget i rad så ”tvingas” jag nyttja intressanta fakta och bilder jag hittat i den fantastiska boken. Jag satt nämligen och skrattade gott åt debatten hur ett ”fullständigt rusdrycksförbud” skulle införas. Året var 1922 och det var inte första gången man försökt sätta stopp för alkoholdrickandet i Sverige. Få människor kanske inte vet att man startade det som idag är Systembolaget just i vår grannkommun Falun under parollen ”I sedlighetens intresse”, det var i mitten av 1800-talet och var meningen att sätta stopp för husbehovsbränningen av sprit. Jag är lite osäker här, men jag vill minnas att det i Falun tillverkats otroliga mängder av sprit, något som änkor till omkomna gruvarbetare fick göra helt lagligt för att ha en inkomst när mannen avlidit. Det skall ha varit otroligt många krogar när gruvdriften var som hetast. Men snart så fick bergsmännen i Falutrakten nog och det var knappast av omtanke för innevånarna. Kanske insåg man att det fanns betydligt mer pengar att tjäna på en reglerad spritmarknad än på koppar.

—

Supandet har varit en stark tradition i svenskarnas liv. Det kan bland annat spåras tillbaka till den tiden vi var ute och invaderade andra länder och utökade våra landområden. Soldaterna i fält belönades med sprit och öl, eller ute på kontinenten vin utblandat med vatten. Läste för någon dag sedan att Karl XIIs trupper under marschen mot Ryssland hade rätt att dricka 7 liter öl om dagen tillsammans med 800 gram kött. Min fru brukar fråga varför det inte dog fler människor när man ställde upp sina trupper mot varandra och sköt som på en skyttebana. Tja intaget av alkoholen kan ha haft en bidragande verkan på både modet och siktandet kanske.

—

Varför allt detta historiska dravel då kanske någon läsare undrar. Jo idag kan man läsa om en så kallad ”Storhembrännare” som ertappats i Hofors.

”I senare förhör har han dämpat uppgifterna om den tillverkade mängden och antalet kunder. Han säger att han tänkte sluta tillverka sprit sedan han hört om en annan som åkt fast. Men trycket från kunderna gjorde att han fortsatte.

Åtalet gäller tiden från 2008 till början av 2012. Då har Hoforsbon tillverkat 5 000 liter sprit varav han har sålt 4 000 för 70-80 kronor litern.

Ett par månader tidigare åkte en annan Hoforsbo fast för hembränning i något mindre skala. Han åtalades också på tisdagen för att ha tillverkat 136 liter sprit under ett och ett halvt år, varav han har sålt det mesta”

Själv vill jag med glimten i ögat kalla det Glesbygdsprojekt, jag ser det inte som ett brott utan snarare ett kulturellt uttryck och företagsamhet. Se bara på Mackmyra Whisky och det liknande projektet i Gammelstilla. Vi har dåligt med arbetstillfällen här i Hofors och med sådana här driftiga personer skulle det med rätt uppmuntran kunna uppstå en industri av den lilla hobbyn. Lägg därtill att de flesta stora kulturpersonligheterna genom tiderna funnit sin stimulans i just den här typen av produkter. Hofors kommun skulle i framtiden inte bara exportera alkohol utan även kulturella yttringar.

Nåja, rent realistiskt rör det sig kanske ironiskt nog om promillechanser för att det skulle lyckas. Ämnet kommer att diskuteras i all oändlighet och tyvärr så drabbar det våra ungdomar oavsett vilken spritromantisk syn man kan ha. Och igår så läste jag faktiskt om någon som gett upp sina drömmar att en dag bli spritfabrikör och helt sonika ställt ut sin apparat i skogen.