Persfallsvägens Död

Helg innebär att ishockeyintresset får vila även om det bara är lite av en halv sanning eftersom NHL kör igång idag. Det är en strålande fin dag i Hofors och jag passade på att till morgonkaffet studera veckans lokalnyheter lite noggrannare. Egentligen har dessa två artiklar inget direkt samband annat än att rubrikerna på något sätt hör samman. ”Dödsfall i ensamhet förvånar Bornestig” och ”Allt förre tomma lägenheter”. Det är lite av ett dödsfall i ensamhet som pågår just nu uppe på Västerhöjden och Persfallsvägen. Det är ”Hemma på mammas gata” som drar sina sista suckar. En påminnelse om hur tiden är föränderlig.

En gång i tiden bodde de flesta av barnen på fotot här. Första klass 1977, Granvägen. Jag känner till en knapp handfulls livsöde. Jag själv längst fram till vänster i bild. En skjorta med ishockeyspelare på kragarna. Tomas, Tapio, Mikael, Pia, Ulrika, Tommy och Sari är några namn. En av fröknarna hade sex tår.

Åtminstone tre av barnen bodde i huset på Persfallsvägen 12. I dag ett hålögt skelett. Det är möjligt att huset förlorade sin själ för länge sedan, men det bodde människor i huset tills inte för länge sedan.

I det tomma rummet längst ner till höger, platsen där Elvis föddes.

Stuprännan där jag fastnade med mitt knä när jag försökte fly från utegångsförbudet och en bestämd barnvakt är borta. Straffet för att krossa källarfönster när mamma ser på.Persfallsvägen 14 där en älg sträckte upp sitt huvud till en av ballkongerna längst ned och kom över äpplen som jäst och blev berusad. Tror det var senhösten 1976 och vi barn fick inte gå ut på gården för älgen hade tydligen dåligt ”ölsinne” och blev en elak jävel som berusad.

Funderar på att trotsa bestämmelserna att man inte får gå in på rivningsområdet och sno skylten. Alternativt be ödmjukt om att få den till skänks av kommunen. En viktig pusselbit i livet med nostalgiskt värde. Övriga foton från dagens besök finns i ett fotoalbum här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *