Allt Annat Än Lugnt

Den äldre generationen minns garanterat Kristina Lugn som kedjerökande och sävligheten personifierad. Hon är poet, dramatiker och ledamot av den Svenska Akademin. Under 1980-talet återfanns hon dessutom tillsammans med Bert ”Skaraland” Karlsson och Jörn Donner(förekom i det här inlägget) i TV-programmet ”Oförutsett”. Där kunde man utan livligare fantasi inbilla sig att lugnet Kristina Lugn just hade berodde på ett intag av rökbara berusningsmedel.

Av en händelse så snubblar jag över ett gammalt debattinlägg som en viss Anders Lugn skrivit 2008 i Aftonbladet. Det är en ganska uppseendeväckande rubrik och innehållet ytterst märkligt för att publiceras i en av kvällstidningarna. Han varnar nämligen för att Sverige kan kastas in i ett inbördeskrig.

Jag förvånas faktiskt över två saker. Ett, att Anders Lugn är bror till den flummige Kristina Lugn, två, att en man med hans bakgrund och meritlista inom både journalistiken och det militära så rakt skriver ut dessa domedagsprofetior. i Sex punkter redogör han för sina betraktelser från den Libanesiska tragedin och jämför med läget i Sverige. Det är nämligen inte alls några utopiska tankar. Tvärtom mycket verkliga. Exempel:

3. Svag nationell polismakt

Sverige har tusentals kompetenta och ambitiösa poliser. Men de saknar organisation och ledning. De tvingas prioritera fotbollsmatcher och politiska möten, medan Svensson måste säkra sitt skydd genom grannsamverkan, privata vaktbolag och egna knytnävar.”

6. Känsla av vanmakt i befolkningen

Här har vi den största utmaningen. Klyftorna i Sverige ökar. De rika blir rikare och de fattigare blir fattigare. Inte ens medelklassungdomar kan i dag komma in på bostadsmarknaden i våra stora städer.

Ska vi göra något, eller nöja oss med att bli offer?

Detta var 2008 och nu är det 2013. Situationen har knappast förbättras när det gäller vår krigsmakt eller det polisiära arbetet. Man står fortfarande utanför fotbollsarenorna och drar in småslantar från klubbarna för bevakningen och försvaret utarmas och ryssarna rustar upp. Ja rysskräcken har vi ju levt med ett tag och den har mattats av med åren inbillar jag mig, men det är ändå samma scenario som Anders Lugn beskriver.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *