Hofors HC – Brynäs IF 0-10

Jag hade faktiskt tänkt se lite mer matcher i Hofors Ishall denna säsong. Med tanke på att det räknas som min moderklubb och allt samt att grabben i familjen lirar i klubben. Men det dröjde ända tills igår innan ”debuten” blev av och det skedde mot Brynäs IF. Jag minns från 80-talet vilket intresse det fanns för hockeyn på orten. Även för de mindre lagen. Engagemang från släktingar och andra som gärna spanade in lite idrottslig underhållning. Var tunnsått med folk på läktaren även om det var betydligt fler än i många andra hallar jag bevistat. Hofors Ishall har jag inte satt min fot i sedan jag var där som gästande tränare/lagledare med ett J-20 lag och en träningsmatch för kanske 10 år sedan.

Strax innan nedsläpp påpekade man från speakerbåset om vikten med god sportsmannaanda från både spelare. ledare och publik. Något man gör i stort sett varje match runt om i Sverige och vid ungdomsidrott. Trevligt bäddat tänkt alltså. Och givetvis något man tar för givet att sker. Skrikande föräldrar är lika ute som midjeväskor och vita tubsockor uppdragna till knäna.

Det blev snabbt 0-1, 0-2 (vilket var ett grymt fint mål laddat strax innanför offensiv blå och rakt upp i ena krysset).  Sen minns jag inte om det blev ett till mål eller om den ganska fula tacklingen i ryggen på en Brynässpelare skedde. Utvisning med all rätt, men att höra en vrålande idiot till Brynäs-förälder först skrika till speakerbåset om det inledande talet om sportsmannaandan och sedan hånfullt till den utvisade spelaren som blev förbaskad och tyvärr dängde klubban i plexiglaset säga ”Ja men kom upp och visa hur duktig du är då” fick mitt adrenalin att stegra. En vuxen karl som sitter med sina polare och utmanar en 13-åring. Glömde för ett tag att även jag skulle agera vuxet och de gamla takterna med att nita motståndarsupportrar dök upp. Hade svårt att nagla fast benen i betongen under mig och inte ta fyra steg fram och sparka idioten i huvudet. Minst lika vuxet va? Kanske var det minnen från ”Apburen” som vi Djurgårdare placerades i Gavlerinken tidigare. Där vuxna Gävlebor stod och provocerade genom hånfulla gester, kastade flaskor och spott som gjorde sig påminda. När de fick reaktionen de ville var det givetvis Djurgårdarnas fel att de satt där de gjorde. Inget jag är stolt över idag. Sambon sade att det var ett vanligt förekommande beteende från gästande Gävlelags föräldrar.

När jag skakat av mig våldstendenserna började jag analysera spelet igen. Det fanns betydande skillnader mellan Hofors spelare och Brynäs. Farten på skridskorna till exempel. Brynäs alltid i rörelse, alltid med klubban i isen och nästintill alltid passningsbara. Hofors ofta stillastående och drömmande, svårigheter att lira i försvarsposition då man ofta tappade sitt ”uppdrag” och blev uppsnurrade. Drar man på sig så pass många utvisningsminuter måste man vara beredd med ett bättre försvarsspel. Det fanns givetvis ljusglimtar på planen. Bland annat Matilda Källviks som hade rörligheten och speluppfattningen, ett par större grabbar som jag tyvärr inte lade namnet på minnet  av men som använde sin storlek fullgott mot de betydligt mindre Brynässpelarna (såg de inte ut att vara stöpta i samma form allihop?) samt en ganska liten kille med fart under skridskorna och som placerade sig ganska bra under spelets gång.

Som alla andra ”hockeyprofessorer” skapar man ju sin egen uppfattning om spelet och träningen. Nu har jag ingen aning om vilken målsättning just det här laget har, men det såg ut som det saknades en väldans massa skridskoåkning och grundläggande försvarsspel. Något som syntes betydligt bättre i motståndarna som under de 2×20 minuter matchen pågick avslutade med en seger på 10-0. Men mer hockey blir det definitivt i Hofors Ishall och jag lurar även själv på att snöra på mig mina trotjänare Micron Mega och nyttja allmänhetens åkning i hallen.

2 thoughts on “Hofors HC – Brynäs IF 0-10

  1. Här kommer texten som lästes upp i inledningen, lite roligt att du uppmärksammade den då detta troligen var den första matchen i Hofors som den lästes upp vid. Texten är ”lånad” från Stockholms ishockeyförbund och HHC fick tips om den från en Mamma som var i Stockholmsområdet och såg en match. Tanken är nu att denna text ska läsas upp i samband med alla ungdomsmatcher i Hofors.

    ”Hofors Hockey vill som ett led i att skapa god stämning i samband med våra ungdomsmatcher uppmärksamma er på följande:

    Vi vill uppmana ledare, spelare och vår publik att visa sportsmannamässigt uppträdande och respektera omgivningen. Tänk på att barnen idrottar för att uppleva gemenskap, spänning och framgång. Under matcherna praktiseras det som de har lärt sig på träningarna.

    Stötta spelare och ledare genom att heja på ert lag utan att smutskasta motståndarna.

    Hjälp domarna i deras svåra men viktiga roll som matchledare genom att visa en sportslig attityd. Utan domare blir det ingen match.

    Lycka till”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *