På Besök I Hoforshallen

Vid några tillfällen har Hoforshallen dykt upp som ämne här på Hoforsbloggen. Bland annat i samband med frågan om offentlig konst och var Carl Harry Stålhanes konstverk tagit vägen. Det lät lite drastiskt att man byggt en vägg över konstverket och kanske rörde det sig om en missuppfattning. En vägg finns det men inte så att konstverket är dolt för tid och evighet. Det vet jag nu eftersom jag under gårdagen äntligen fick se det ”omtalade” konstverket.

1Anledningen till det var verksamhetschefen Rolf Larsson som jag sprungit ihop med då och då i ishallen. Han tyckte att det var dags att jag kom på besök och tittade på hela anläggningen och naturligtvis konstverket. Under rundvandringen så kommer vi slutligen till konstverket. Ser ut ungefär som jag minns det. Det sägs vara värt några kronor, någon värdering har nog aldrig ägt rum misstänker jag. Men det kanske borde undersökas för skulle det inbringa pengar på till exempel en auktion, är det ju perfekt att låta dessa medel gå till att rusta upp eller förbättra de idrottsanläggningar vi har på orten. Kanske en utbyggnad så att man slipper förvara pingisbord i vägen för konstverk paradoxalt nog. Ett annat alternativ som slog mig, var att rummet där väggen finns, kanske skulle bli en utställning för ortens framgångar inom idrotten. Som ett museum. Ibland behöver inte ett museum vara en kolossal byggnad för att fylla sitt syfte. Nåja nog om den där väggen nu.

 

Det var ett intressant besök ur många aspekter. Ofta är det idrott och fritidsanläggningar som blir offren är det skall sparas med pengar. Alternativen brukar vara att privatpersoner och företag tar över driften men sen går det ändå tillbaka till kommunen när man inser att det inte är ekonomiskt hållbart. Jag funderade lite över detta 2010 och föreslog att Arne Evertsson skulle sätta namn på en arena. Då var det tal om en rejäl rust av simhallen i lokal media. Det skulle kosta ett antal miljoner, 14 närmare bestämt. Men nu med ett färskt besök och förevisning vad man egentligen fick för pengarna känner då åtminstone jag mig nöjd. Det är en toppmodern anläggning vi skall vara stolta över att ha som idrottskommun.

2Även om jag inte i detalj förstår den exakta funktionen för reningsverket och maskineriet som driver och renar bassängerna (bland annat med UV-ljus) ovan jord, noterar jag att det är en välskött anläggning man är stolt över i Hoforshallen. Hur vattnet renas i olika steg och inte minst övervakning och styrsystemet som är helt datoriserat. Jag själv finner mig oerhört nyfiken på hur man tillverkar klor. En saltsäck i ett rör i ena änden och sedan igenom en lång process till andra änden av huset där det är klart för att blandas med vattnet.

3Trots att jag är inne på det femte året sedan jag flyttade tillbaka till Hofors, har jag inte besökt simhallen. Den har genomgått en betydande ansiktslyftning sedan jag sist var där någon gång på 80-talet. Bland annat med en bassäng för rehabilitering av skador eller sjukgymnastik. En liten bubbelpool och flytt av barnpoolen där det bedrivs simskola i privat regi.

4

I anslutning till själva simhallen hittar man solarium och ett välutrustat gym. På samma våning finns även den beryktade sporthallen där till exempel Orken-Handbollen traditionsenligt arrangeras varje år. Just idag är det innebandyträning men uppskattad gymnastik för 80-åringar förekommer också. En annan sak som slår mig under rundvandringen är att äldre Hoforsbor är väldigt aktiva i regel. Rent historiskt verkar det också haft stor betydelse i Hofors att hålla sig i någorlunda form. Syns bland annat i de gamla Hoforsfilmerna ni kan se här och i det här inlägget.

 

Riktigt intressant blir besöket när vi kommer till undervåningen där bowlinghallen låg tidigare. Nu pågår en ombyggnation som skall leda till att det stora men trånga gymmet i källaren får en till avdelning för löpmaskiner och annat. Där har man bland annat satt in fönster och det ser ut att bli riktigt bra. Vägg i vägg med  den nya lokalen bygger man en inomhusbana för luftgevärsskytte. Läktare att sitta på för åskådare. Hoforshallen har verkligen allt inhyst under sitt gamla tak som också renoverats likt ishallens nyligen. Mycket tror jag Rolf Larsson själv får ta äran för, där har vi verkligen någon som brinner för idrottslivet på orten.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *