SKF-Trädgårdar

I dagens nätupplaga av Gefle Dagblad lyfter man åter projektet om växthus i Hagaparken.

En idé som dock tycks ligga bra till är att bygga växthus för odling av exotiska grödor. Ett projekt i socialnämndens regi har hos tre olika EU-fonder ansökt om totalt 19 miljoner kronor i projektmedel.

 Beviljas ansökan ska kommunen skjuta till lika mycket pengar.

– Det blir i så fall i form av arbete. Vi ska inte gå in med 19 miljoner i kontanter, säger socialnämndens ordförande Kenneth Axling, S.

30–35 personer väntas kunna jobba i verksamheten och det ska i så fall vara de som står längst från arbetsmarknaden som i första hand erbjuds plats.

Planen med att just odla exotiska grödor är att de inte säljs av den etablerade handeln och att verksamheten därför inte blir något hot mot exempelvis livsmedelsbutikerna på orten.

Det är alltså inte beslutat att det blir just detta projekt, men onekligen så öppnar det sig ju möjligheter:

Kommunalrådet Marie-Louise Dangardt, S, poängterar att det än så länge inte är klart om det över huvud taget blir någon ändring av detaljplanen – och om det blir det så är det inte klart vilken typ av verksamhet som i så fall skulle kunna etableras i parken.

– Det finns flera olika idéer, säger hon.”

 

Men det är faktiskt inte första gången som Hofors+Ovako (SKF)+Växthus skulle komma att sammanföras. Idag hittar jag något mycket intressant som jag själv inte hade en susning om.

SKFträdgårdar

Bergström anställdes så vid SKF trädgården i början av 50-talet. Hans far arbetade där sen tidigare. Växthusen, drivbänkar och stora land för potatis och grönsaksodling låg nedanför Värna skolorna och österut. I närheten låg bl.a. också Trädgårdsmästarbostaden och en jordkällare. Idag ligger marken där detta fanns inne på Ovakos industriområde.

Bruksträdgården hade utvecklades med tiden och vid en renovering av växthusen 1953 plockades bl.a. vinstockarna bort. De omhändertogs av botaniska trädgården i Uppsala där de skall finnas kvar än idag. Det fanns tre växthus varav ett kortare som kallades för ”gurkhuset”. Där odlades gurkor i stort sett året om. I det växthus där man hade mer exotiska växter fanns också persikor och vindruvor. Under senare år odlades druvor utomhus mot växthusens gavlar. Dessa plantor vart aldrig så stora men gav goda druvor. En tegel byggnad värmdes med olja för att vara varm under vinterarbetena. Till anläggningen hörde också en gigantisk valvad slaggstenskällare på ca 6x25m med bingar för bl.a. potatis.

Det man odlade mest på de stora landen var potatis, kål och kålrötter, morötter, rödbetor. Dessa skiftades runt efter några år i något som kan liknas vid växeljordbruk. Som gödsel användes den dynga man fick från SKFs stall som då fortfarande hade två hästar för mindre transporter.

I drivbänkarna blandades gödsel med halm och täcktes med jord för att bilda varmbänkar. Där sattes bl.a. uppdrivna purjolöksplantor. Sand lades runt plantorna, fönster lades på och så fick det hela snöa över. Tack vare förbränningen höll sig temperaturen i bänkarna till 15-20’c. Vid midsommar kunde purjolöken skördas. Kryddväxter odlades egentligen aldrig. Vid den här tiden hade de flesta Hoforsbor tillgång till något mindre land och var van att odla t.ex. kryddor till husbehov.

Störste leverantören av fröer var Weibulls. Endast i undantagsfall togs egna fröer och då från någon udda växt. Vissa blommor, som pelargoner och margeritor, tog man in på hösten och tog sticklingar av. Hornspån och benmjöl användes som näringstillskott för blommor. Man följde en tabell som visade de olika sorternas behov.

Kompostjord, det enda som användes till blommorna hämtades från ca 5st högar som var upp mot 30m långa. Materialet bestod till stor del av alla löv som krattats ihop i brukets alla trädgårdar. Här hämtades också jord till rabatterna i samhället. Länk till infosida

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *