Länktips: Litteraturens Gästrikland – I sällskap med järnbrott, järnbruk och järnvägar

Intressant artikel för den som gillar historia:

Jag fortsätter norrut längs urgamla Tidernas väg, eller 272 som den heter. Genom djupa skogar, förbi sjöar, längs myrmarker. Efter halvannan mil en vänstersväng mot Hofors . Innan huvudorten, med golfbanan på vänster sida, ska man vara beredd så att inte infarten mot Storbergets gruva missas. Här bröts järnmalm på 1300-talet, i dagbrott och sedan i allt djupare schakt och gångar. År 1500 tog ett ras 18 arbetares liv. Att stå vid Stollgången (ja, rättstavat) som spränger 265 meter in i berget kan ses som port till den gästrikska järnhistorien, även om den inte är äldst. Vid mynningen blåser det svinkallt inifrån berget. Jag har just missat dagens visning. Men det går en stig, ordentligt brant här och var, till toppen av berget och väl uppe går jag varm och andfådd runt de inhägnade hålen och spanar ner i mörkret. Det pirrar i benen. Nere igen tittar jag in i det lilla gruvmuseet vid bergets fot. Här finns verktyg och prylar som hittats i schakten, eller kanske lämnats åter av Gruvfrun, hon som visade sig just innan raset för 500 år sedan.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *