Om Det Vore Så Enkelt

Ibland kommer man på sig själv med att ha tillsynes väldigt enkla tankar. Ett exempel kan vara när jag läser debattartikeln i SvD att Sverige snabbt skulle drabbas av hungersnöd och misär i händelse av krig.

 

Låt oss våga vara öppna med sanningen. Vid en allvarlig kris klarar inte Sverige att föda sina 10 miljoner invånare med tre mål mat om dagen. Människor och djur skulle riskera att bli sjuka, svälta och till och med dö.

För den bistra verkligheten är att Sverige inte längre är självförsörjande på livsmedel, något vi var så sent som på 1980-talet. Hälften av den mat vi äter i dag kommer från andra länder, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.

Våra tre mål mat om dagen skulle krympa till ett och ett halvt mål.”

 

Samtidigt så ser man åkrar som får växa igen eller som det planteras träd eller annat som inte duger till föda utan snarare bara får växa för att sen eldas upp och bli energi och värme. I Sverige konsumerar vi långt över vad vi behöver, i andra delar av världen skulle man vara väldigt glada bara av att få lägga vanterna på köksavfallet. Det är tufft att försöka driva ett lantbruk eller ens producera mjölk i Sverige. När det kollektiva samvetet blir alltför gnagande så startar vi en insamling för de svältande i utsatta länder, som om de kunde äta pengar. Sedan ser vi exempel på hur pengarna används för att köpa ris, men riset beslagtar krigsherrar och byter mot vapen och befolkningen fortsätter att svälta och dödas med samma vapen som egentligen skulle vara föda. Här hemma tänker vi att växthusprojekt kan vara bra för människorna som flytt undan samma områden, så kan de odla närproducerat eftersom de har sån ”erfarenhet av just odling”. Och det närodlade kan inte säljas lokalt på grund av krångliga regler.

 

Det är vid sådana här tillfällen som jag tänker att det är väl bara att öppna upp odlingsmarkerna igen, arbetskraften kommer att behövas och överskottet efter att man fyllt sina egna beredskapslager kan skeppas direkt till behövande och motverka hungersnöden i utsatta områden. Det behövs mindre ekonomiskt stöd och färre insmalingar (där det ändå försvinner makalösa summor i administration). Men nej, så enkelt är det inte.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *