Söndag: Fasanjakt & Golf I Hagaparken

En märklig dag på många sätt och vis. En av orsakerna att människor inte riktigt verkat ha greppat vidden av den otäcka och vidriga terrorattacken i Stockholm i fredags. Först när SVT visade den enorma folksamlingen på Sergels Torg och runt området idag föll poletten ner. Det är kanske ett sätt för många att skydda sig mot verklighetens sanning. Personligen har jag inte sagt så mycket att säga i ämnet ännu. Det är mest en uppgivenhet, ett konstaterande och inte så mycket chock eftersom det bara var en tidsfråga innan det skulle drabba oss på riktigt också. Noterbart är hur synen på vår polis har förändrats som genom ett trollslag. Kanske, bara kanske, kan idioterna som lockar in polisen i förorterna med falska larm för att kasta sten på dem begripa vad dom är till för. Kanske, och bara kanske inse att det kan vara skillnaden mellan liv och död att låta räddningspersonal ta sig fram till olycksdrabbade och få göra sitt arbete.

Efter att ha bevittnat den hedersamma samlingen på Sergels Torg tog jag en promenad i Hagaparken för att rasta hundar och huvudet en stund. När jag passerar den nedre delen och vänder upp mot mittpartiet av parken via stigen så stod den bara där och blängde på mig. Hundarna märkte ingenting till en början. Jag stoppade handen i fickan för att plocka fram mobiltelefonen, för ingen skulle tro mig om jag bara sade det tänkte jag. Oturligt nog kom jag i samma sekund på att den låg hemma på laddning. Tanken att plocka med den hade föresvävat mig eftersom jag senaste veckan sett märkliga saker i just Hagaparken. Hundarna fick vittring på den och smög sig sakta mot det märkliga djuret, men den försvann in i snåriga buskar och började ge ifrån sig höga ljud innan den tystnade helt. Jag gick hemåt och tänkte att det här säger jag nog inte till någon eftersom det skulle framstå som en smula galet.

Men under vägen hem så tänkte jag om. Bestämde mig för att lämna hundarna hemma och sen ta med mig mobilen och försöka fota den. Min instinkt sade att den inte skulleförsvinna i en hast. Jag ringde även Mathias Strand som genast kom springande genom parken och tillsammans började vi söka av det lilla området. Vi hade nästan gett upp när en skymt av den syntes i buskagen och jakten var igång.

Visst tusan hade jag sett rätt. Det var en fasan. Snabb var den också. Att bara villigt ställa sig och posera och låta sig fångas på bild var inte dennes intention, så några språngmarscher senare och ett par rejält blöta skor eftersom jag trampade ner i ett träsk hade Mathias åtminstone fått ett par bilder av den innan den försvann upp mot området där de gamla barackerna stod och mot hembygdsgården. Senare rapporter säger att den sprungit omkring på Östra Parkgatan och ”ljudit”. Men den fanns där och inte enbart i fantasin.

Hagaparken har den senaste veckan helt ändrat karaktär kan jag konstatera. Förutom ovan beskrivda fasanjakt, så verkar det ha blivit ett område för golf också.

Har hittat åtskilliga av bollarna, och det är bara att hoppas att den som ägnar sig åt det verkligen kollat av att det inte kommer människor (eller fasaner) knallandes i den nedre regionen av parken innan man slår ut. Det är ett populärt område inte bara för hundägare, utan även äldre människor som motionerar med sina stavar eller bara tar sakta promenader.

One thought on “Söndag: Fasanjakt & Golf I Hagaparken

  1. Är det ovanligt med fasaner i Hofors?
    Härnere i Skåneland vimlar det av dom,har en som bor i min trädgård.
    Tjalle är hans namn.
    Igår trodde jag att han fastnat i något.
    Han skrek nåt så alldeles otroligt högt.
    Tittade ut, och såg att han satt i granen på tomten, och skällde ut en polishelikopter som svävade över Landskrona (såklart).
    En liten tuffing den där Tjalle.
    Katten är skitskraj för’an 🙂

    Glad Påsk önskar Susanna i Skåne

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *