Lite Om 1 Maj Demonstrationer & Aktivism För Fyrverkerirädda Husdjur

Imorgon kommer det att viftas med fanor som bokstavligen får många att se rött. Det är 1 maj och det har traditionellt varit arbetarrörelsens internationella högtidsdag sedan slutet av 1800-talet. Födelsen av fackföreningar får betecknas vara en av de viktigaste händelserna i vår historia eftersom det är nästan uteslutande dessa som format välfärden som rådit under åtminstone min egen generations levnadsår. Vård, skola och omsorg som brukar vara populära politikerord har allt att tacka arbetarnas organisation.

Under veckan som gick så har just det ämnet varit högaktuellt eftersom jag deltagit i en facklig grundutbildning i Sandviken. Jag är inte ny i den fackliga miljön, men valde nyligen att byta fackförbund eftersom det passar min nuvarande sysselsättning bättre. Lite motvilligt accepterade jag att gå den här grundläggande utbildningen, mest för att jag hellre ville arbeta, men ändå var ganska nyfiken på hur den socialistiska rörelsen fungerar 2017. En mycket trevlig herre vid namn Mario var handledare och hans bakgrund innefattar bland annat den fackliga kampen vid Läkerols fabrik i Gävle som ändå kom att läggas ned och flytta iväg från staden. En intressant historia i sig.

Det blev ganska många diskussioner och det var märkbart att fackföreningsrörelsen inte riktigt hunnit med utvecklingen de senaste åren. En del kontroversiella punkter visade att i gruppen på 10 personer hade merparten en helt annan inställning än den man kanske kunde ha förväntat sig. Bland annat om solidariteten med papperslösa och huruvida dessa egentligen skulle vara fackföreningens uppgift. En annan fråga gällde om facket skulle vara så tätt knutna till politiken som den varit historiskt och är än idag. Tidigare har det varit en självklarhet att i synnerhet Socialdemokraterna varit den förlängda armen av fackförbunden, men tiderna och politiken har förändrats och nu verkar det inte vara en självklarhet att det skall vara så tätt sammanflätat. Det tåls att fundera vidare på och något bra svar eller någon vettig teori om det har jag inte just nu. Men visst behöver det moderniseras på något sätt.

Kanske skulle just 1 maj behövas moderniseras eller förändras också. Vi uppmanades att delta i de olika arrangemangen som arbetarrörelsen anordnar imorgon för att just visa stödet för rörelsen som vi alla nu tillhör. Själv har jag länge varit skeptisk till den här majdemonstrationen. Den handlar nästan uteslutande om att visa stöd för ett enskilt parti eller två. Företrädarna är inte heller längre arbetare med en arbetartradition utan snarare från barnsben skolade politiker och jag upplever det lite som missvisande och kanske lite hycklande. Dessutom överdriver man kraftigt deltagandet villket jag konstaterat under ett antal år nu genom att personligen räkna deltagarna och sedan jämföra med vad som beskrivs i tidningar.

1 maj har dessutom numera börjat förknippas med oroligheter och konflikter eftersom nationalsocialister börjat uppträda i allt större skaror på klassisk arbetarmark, där polismyndigheten ger tillstånd för demonstrationer i samma områden. Yttrandefrihet, åsiktsfrihet och demonstrationsfriheten har blivit något för de politiska ytterligheterna och det är med viss bävan man läser om hur det kan bli i till exempel Falun under morgondagen där flertalet demonstrationer skall hållas inom ett väldigt litet område. En massiv uppsamling av poliser med diverse tillgängliga resurser som drönare och annat kommer att vara på plats. Vi får hoppas att det blir en fredlig dag trots allt i vår grannkommun, Falun förtjänar bättre än att bli ett slagfält mellan extremister.

Från extremism till aktivism. Var det något avsnitt som var särskilt intressant under den fackliga utbildningen så var det när Mario sa sig själv vara en aktivist. Ett kort avsnitt i boken handlar om att det fackliga ombudet är en aktivist med sin bakgrund i folkrörelsen och kamporganisationen. Det var tydligt många gånger att det här med att visa ”solidaritet” och inte skapa en ”vi och dom”känsla, inte innefattar arbetsgivaren. Här tyckte jag det många gånger var ganska smaklöst hur man demoniserade arbetsgivaren. Trots allt så finns det många som har ett brinnande intresse för att ett företag skall fungera, producera riktigt bra saker och man kan vara stolt över sin insats. Ändå så målades arbetsgivarna upp som blodtörstiga, trångsynta och ignoranta figurer vars enda tillfredsställelse i livet är att suga ut arbetarklassen. Så var det nog mycket riktigt tidigare, men idag ser nog de flesta företagare på sin personal som en tillgång, säkerligen också med vissa undantag. När jag tidigare skrev att facket kanske skulle moderniseras så inbegriper det förhållandena mellan fack och företag också. Att agera på ett sätt, men utbilda på ett annat känns motsägelsefullt.

Imorgon är det som sagt 1 maj, men idag är det den sista april och det brukar också ha sina traditioner. Brasor skall brinna, sånger skall sjungas och alkohol kommer att förtäras i kombination med raketer och explosioner. Det är här min nyfunna kunskap om aktivism plötsligt fick ett praktiskt område. Många husdjursägare förfasas redan nu över kvällningen och vad den kan komma att innebära. Livrädda hundar ooch katter som än en gång får uppleva plågsamma timmar på grund av raketsmällar. När jag talade med Spar-Arne denna morgon så var det mer ett sorgligt faktum att något förbud inte skulle stävja det här problemet. ”Vem ska kontrollera att det efterföljs” sa Arne. Tja tänkte jag, det skulle bara vara ett förbud som inte kunde bidra till att det faktiskt blev bättre för djuren.

Men, det finns ju faktiskt saker som man som privatperson kan göra om man tänker på aktivism. Inte kasta sten eller slåss med plakat, men man kan ställa ett krav på företagen som säljer bomber och raketer i kommunen. Att aktivt göra ett val att inte handla hos dem. Säljer dom dessa produkter så kan man välja att åka till ett företag som inte gör det i grannkommunen och sedan göra samma sak året runt. Om företaget mister kunder blir det med tiden mindre intäkter och förhoppningsvis lyssnar man på de kunder man förlorat och tar bort fyrverkerier i sitt utbud. Har man husdjur och inte gillar raketer och smällare, handla inte hos dom som säljer det. Handla lokalt, men inte hos företag som säljer sorg och bedrövelse några gånger per år.

2 thoughts on “Lite Om 1 Maj Demonstrationer & Aktivism För Fyrverkerirädda Husdjur

  1. Välformulerat och tänkvärt inlägg. Kan det vara så att,med Hoforspartiets intåg, fick de styrande en knuff i rätt riktning. Hofors Kommuns hemsida, förnyades från röksignalnivå till en konkurranskraftig sida.

  2. Fick höra av insatta personer att i senaste kommunstyrelse möte så hade kommunisterna fått för sig att prata sönder hela mötet med att hålla låda i timme efter timme och på så sätt blockera processen. Har inte ordförande råg i ryggen att tilldela var talare tex15 , nog för att hon är ny på postent men dangard skulle inte tillåta vare sig kast med liten dator eller detta!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *