Chiliodling 100323: Äntligen En Touch Av Helvete

Idag var det dags att låta chiliskotten få flytta ur de mindre kuvöserna och ut i det lite större växthuset för inomhusbruk. Passade på att så en ny omgång med extra starka sorter samt inventera vilka av förra årets skörd som klarar vintern. Kan ju inte klandra dem som inte gör det, jag gör det knappt själv. Men förutom de tre superexemplaren så hade ytterligare tre klarat sig och fick tillfälligt flyta in även dem för extra tillsyn.

Redan i förrgår uppmärksammade sambon mig på att de tre fortfarande gröna växterna börjat ge frukter. Rikligt med frukter så innan den fullständiga sommaren kommer det finnas chilifrukter att spetsa grillmarinader med.

En av frukterna såg ut att vara på ”fallfruktsnivå” så jag tog med den ner i köket. Tänkte först bara låta den ligga och torka men ett plötsligt infall fick mig att strimla den och sedan låta den smyga in i munnen.

Men facit i hand borde jag inte ha gjort det. Hade förväxlat den med en betydligt mindre eldigare variant. Denna fick halsen att bokstavligen slå ut i lågor. Oförberedd som jag var, kanske lika obetänksam försökte jag dessutom släcka det med vätska vilket är tabu. En bit bröd hade gjort större verkan. Samtidigt blev jag riktigt nöjd över att något jag själv odlat äntligen nått den styrka jag eftersträvar: Pure Hell!!

Och lite som ett eldhärjat helvete ser vår egen chiliolja ut i visst sken. Jag petade ner allt som återstod av frukten jag skördat i flaskan med övrig finstrimlad chili och hoppas äntligen få till den där extra lilla eldigheten jag saknat även om den är god som den är.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *