P3 Dokumentär & Den Mest Skrämmande Kollega Jag Haft

Internet har inte bara öppnat för snabbare tillgång till nya filmer och musik. Igår skrev jag om hur mycket lättare det blivit att vidga sina vyer med nya serietidningar, idag tänkte jag tipsa om P3s arkiv där man hittar många intressanta och spännande dokumentärer. Det är lätt att lyssna online eller att ladda ner programmen och lyssna på i sin mobil, iPod eller vilken ”maskin” man nu föredrar.

Nyligen snubblade jag över en artikel i Aftonbladet i samband med att en polis från Sandviken häktats misstänkt för våldtäkt mot en kvinna på samma ort. Där nämns även den ökända ”Baseballigan” som under 80-talet började använda sig av mer ”effektivare metoder” för att få bukt med kriminaliteten i Stockholm. Påminde mig om radiodokumentären som sändes på just P3 Dokumentär. En historia som mycket väl överträffar dikten och som jag själv har en om än flyktig koppling till. Man gjorde även en film som sades ha klara kopplingar till tidigare nämnda polisliga. ”I Lagens Namn” där två av huvudrollerna spelades av Stefan Sauk och Sven Wollter

Det gick lite si och så med de självutnämnda ”superhjältarna” efter att de ertappats med sina utsvävningar bland Stockholms kriminella. De flesta omplacerades enligt de uppgifter jag hört i efterhand, en av dem hamnade inom min egen tidigare yrkeskår där hans namn spred viss skräck inte bara bland det klientel vi rörde oss blad utan även hos hans egna kollegor. Det tog dock ett par år innan vi av en händelse tvingades arbeta tillsammans och då dök han upp med en stor läderväska prydd av klistermärken från vapenmärket ”Sig Sauer”. Det osade pondus runt honom och jag gjorde rookie-misstaget att sätta mig på fel plats, det vill säga hans plats vilket han upplyste mig om med en röst som åskade. Jag flyttade mig och efter 20 minuters tystnad så tilltalade han mig för andra gången. Förhörde sig noga om min utbildningsnivå, mina erfarenheter och hur han arbetade, vilket han förväntade sig att även jag skulle  göra utan att prata för mycket. Jag vågade inte ens fråga om tiden inom Polismyndigheten och än mindre om ”slagfärdigheten” i hans tidigare yrkesgrupp.

Efter några timmars arbete så skedde det en liten incident. ”Länsman” som han kallades syntes släpa på en ung invandrarkille i ena foten och ut genom dörrarna. Själv blev jag stående med öppen mun, både imponerad och chockad. När han dumpat den unge mannen på asfaltsbeläggningen återvände han med ett stort flin på läpparna och betydligt mer öppen än vid arbetspassets början. Han förevisade saker i den tidigare nämnda väskan som definitivt inte hörde till standardutrustningen för vår yrkeskår och berättade gamla historier från sin anställning hos Polismyndigheten. Dock berörde han aldrig det som i P3-dokumentären kom att kallas ”Baseballigan”. Väl värd att lyssna på nu när det enligt prognoserna skall bli en smula sämre väder.

Kan ju tilläggas att han kort därefter fick sluta och erbjöds att istället utbilda sig till busschaufför i storstaden. Jag vågar inte ens tänka på hur de resenärerna upplever resorna med honom bakom ratten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *