Hoforsbloggen – Lokalt Formaterad

Lagom inför den stundande valborgsmässoaftonen då många ungdomar genomgår sin alkoholdebut, skriver Arbetarbladet en artikel om det nya destilleriet i Gammelstilla. Det finns naturligtvis många olika sidor som man kan se detta på. Det första är naturligtvis den uppmärksamhet som trakten kan få om man lyckas producera en bra produkt. Det andra är hyckleriet vårt samhälle ägnar sig åt när det kommer till akoholhaltiga dryker. Vi förmanar ungdomar och vuxna att sprit är livsfarligt, men samtidigt ägnar vi oss åt en form av romantiserande runt samma produkter. Det återfinns ingenstans i texten att ett överdrivet intag kan leda till problematik senare i livet. Istället är det nästan en religiös stämning. Det är det jag avser med att vi är ett samhälle av hyckleri.

—

Men vi är inte ensamma i världen om det. En dokumentärserie som jag uppskattar på Discovery Channel är Moonshiners. Där har man ett tema om hembränd sprit, påstått bättre än de lyxigare märken som finns. I serien figurerar vad jag önskar inte är nidbilder av amerikanska ”Hillbillys” som spenderar alla sina dagar med att tillverka sprit, odla cannabis, jaga djur med pilbåge och älska med sina skjutvapen iförda hängselbrallor. Där omnämns bland annat ”Marvin Popcorn Sutton”, en härlig karaktär som fått sitt smeknamn efter att ha slagit sönder en popcornmaskin med en biljardkö.

Jag tror dessutom att detta är början på en trend. I Sverige har vi genomgått flertalet sådana gällande alkohol. Först började vågen av vinintresse. Det bildades sällskap som Munskänkarna som samlades i slutna rum och smuttade på dyra kvalitétsviner vanliga dödliga bara kunde drömma om. Nja knappast inbilla sig att det fanns så många olika aspekter att bedöma ett vin på. Det skapades tidningar, lobbyismen spreds i TV och snart var varje enstaka person en professor i vinkunskap. Efter det kom öltrenden där varje man skulle ha sitt eget öl och helst så märkligt som möjligt. Öl i TV, öltester i gourmettidningar. Whiskyvågen inleddes och plötsligt var försäljningen av dyra sorter ett faktum. Utbudet på Systembolaget ökade dramatiskt och istället för att höra någon beställa en Jack Daniels eller en Famous Grouse när de ville stila lite på krogen, efterfrågades rökighet och tjärsmak. Människor som inte ens tålde doften av den färgade spriten tvingade sig att älska den för att hänga på trenden. Den håller sig fortfarande vid liv även om den börjat ”tunnats ur”.

—

Trenden jag skrev om och tror benhårt blir nästa stora grej i vår del av världen är ren sprit. Det kommer att ansökas om tillstånd för en lagligare form av hembränning, och smakreferenserna och importen kommer att finnas till viss mån i den amerikanska södern eller vissa märkliga bergstrakter. Tyvärr kommer snobberiet kring produkterna följa med från de andra vågorna, men givetvis hoppas jag på att man anammar sättet man intar spriten på likväl. Ur en gammal syltburk sittandes på verandan en solig dag. Samtidigt som vi fördömer alkoholintag och skickar ut nattvandrare för att stoppa ungdomar från att göra samma sak vi i andra andetaget betraktar som den helige Graalen.