I Jakten På Hoforsandan – Nyfikenhet & Ekonomi

I mitt sökande efter ”Hoforsandan” insåg jag två saker när jag passerade uttagsautomaten vid Sparbanken som antagligen heter något i stil med Swedbank nu. Eller egentligen tre. Det heter inte längre Minuten som förr vilket faktiskt undgått mig i flera år, har helt enkelt inte reagerat tidigare. De andra två sakerna är det insynsskydd som sitter framför automaten. Inte i någon stor stad eller mellanstor stad för den delen heller har jag sett detta tidigare. Egentligen genialt att få slippa hökögon och påträngande människor när man utför sina pengatransaktioner.

DSC02959

Det där skyddet borde ju kunna masstillverkas och säljas till varenda ställe som har en uttagsautomat. Skapar väl ändå ett par tre arbetstillfällen kan jag tycka. En som gör dem, en som transporterar och sätter upp dem och en som säljer in dem hos bankerna. Intresset kanske är svalt, vad vet jag.

 

Den andra saken har också med insynsskyddet att göra. Jag funderar om Hoforsbon är så nyfiken att man stannat till och tittat när någon stått vid automaten. Att det är därför man satt upp skyddet för att det blivit ett stort problem med nyfikenhet. Hoforsbon kanske är lika välbeställd som Bjursåsborna som sägs ha en av de rikaste bankerna i landet. Att måttet liksom blivit rågat någonstans. ”Nej nu är det fan nog, kan man inte sköta om sina miljoner ifred så får banken sätta upp ett skydd”. Men som ni ser på bilden så talar det lite emot sig själv. En person gör sina uttag, en annan står böjd över axeln och studerar. Det där med personlig integritet kanske inte betyder så mycket heller. FRA-frågor och annat med övervakning kanske har starkt stöd i Hofors.

 

Men som i alla dåliga saker finns positiva saker att ta vara på. Kanske är den Hoforsanda jag söker efter nyfikenhet. Man är nyfiken på vad livet har att erbjuda helt enkelt. Hur liv uppstått på jorden, hur teknik kan utvecklas, hur sjukdomar kan botas, analyserar gärna poesi och nyfikna på vad andra Hoforsbor egentligen har på sina bankkonton. Nyfikenhet är bra. Jag är själv jättenyfiken på saker och ting och Google är min bäste vän. Har lärt mig hur man utför en hjärttransplantation rent teoretiskt, vad som egentligen hände Bella Lugosi (mest känd som Dracula på film) och vilka människorna bakom rubrikerna i kvällspressen är. Med bakom menar jag skvallret och den råa versionen som man allt som oftast hittar på forumet Flashbacks skvallersektion. Jag vet att det redan finns Hoforsbor på det forumet, men fler borde med sina arvsanlag för skvaller registrera sig där.

 

Samtidigt så talar det lite emot sig själv att Hoforsbons riktiga anda skulle vara nyfikenhet och då kopplat till utveckling och inlärning. I sådana fall skulle orten blomstra av spännande företag som gjorde de mest fantastiska sakerna. Så är det inte. Det finns några Hoforsbor som jag beundrar för just deras sätt att göra affärer och sköta om sina bolag (återkommer till det i ett annat inlägg) så företagsamhet finns det, bara inte tillräckligt mycket. Kanske borde nyfikenheten utvecklas och riktas mot positiva saker istället för vad grannen har på banken såvida Hoforsandan egentligen är ett fantastiskt sinne för ekonomi. Spar-Arne är ju ett exempel. Hur jag än vände och vred på hans genialiska plan att sälja mer Julmust fick jag det inte att gå ihop igår. Men sen är jag inget ekonomiskt snille heller, avstår gärna att spekulera på börsen. ”Stora Arnes” erbjöd Julmust för 8 kronor plus pant vilket blev 12 spänn. Vid en nogare kontroll var panten 2 kronor. Om Hoforsandan är ekonomiskt snille så tjänar man pengar på att sälja billiga varor och ändå lyckas baka in ytterligare 2 kronor från ingenstans. Det är fantastiskt. Hade gärna frågat Arne men han såg upptagen ut med att plocka upp varor i sin butik en söndagseftermiddag. Säga vad man vill men mer engagerad företagare har jag inte sett tidigare.

 

Kan vi då stryka att Hoforsandan skulle vara en innovativ nyfikenhet och ett väl utvecklat sinne för affärer och ekonomi? Jag lägger det lite åt sidan så länge och letar efter andra svar på frågan.