Jan Bornestigs Arv Lever Kvar

Det är nästan som det finns ett arv kvar i Hofors efter förre socialchefen Jan Bornestig. Jag inbillade mig att så fort han försvann med sin skattkista från kommunen skulle det råda sunt förnuft bland människorna han lämnade efter sig och som tillsattes. Tyvärr så måste jag börja inlägget med att spy lite galla över mannen som utmålade äldreomsorgen som ett paradis här i Hofors.

d31

 

Sedan boken gavs ut har människor på bilderna hunnit avlida och det var tammefan inte till ljuv violinmusik och tända ljus utan en betydligt bistrare sanning som gav ett i mitt tycke ovärdigt avslut med tjafs in i det sista om rättigheter att få bra vård och omsorg. Tur Bornestig hade försvunnit när detta skedde för jag har en aning om att jag inte kunnat hålla mig ifrån att köra upp den där jävla boken i hans rektum på ett brutalt sätt.

bornestig3

 

Idag läser jag åter om kommunens sätt att behandla sina invånare med speciella behov. Där kallas tjänstemännen som handlägger ärenden för LSS cyniska. Inget nytt under solen alltså. Samma gamla visa, om och om igen. Ärendet med den då 2-åriga Vera blir aktuellt på nytt.

hofors111

 

Idag har familen flyttat ifrån Hofors och bor i en kommun som bryr sig om sjuka barn. Tanken på att det var någon form av hämndaktion för att fadern var politisk aktiv i ett annat parti än Socialdemokraterna har slagit fler än mig. Veronica Hedenmark var involverad i ärendet och menar att Hofors kommun är unik i Sverige för sättet man behandlar människor som ansöker om assistans:

De senaste åren har alltså allt fler familjer i Hofors överklagat kommunens avslag och vänt sig till domstol. Men ett avgörande i förvaltningsrätten kan ta tid – ibland mer än ett år.

En rättslig seger betyder inte heller automatiskt att personen får rätt till sina krav. Socialnämnden kan ompröva beslutet eller överklaga, vilket gör processen ännu mer utdragen för familjerna.

Veronica Hedenmark, är jurist och driver Assistansjuristerna. Hon drev fallet med flickan Vera i Hofors, som Arbetarbladet skrev om 2012. Hon menar att Hofors kommun är unik bland Sveriges kommuner med att avvisa så många LSS-ansökningar.

– Det kan inte vara meningen att alla ärenden ska gå till domstol. Förvaltningsrätten ska väl inte behöva lära kommunen den lag som stiftades för 20 år sedan? Det är inte heller bra att bara ha en enda handläggare, säger hon.”

 

Ädreboken I Julklapp Till Lokala Politiker

En mejlskribent skrev till Hoforsbloggen under hösten och berättade om planerna för de kommunalanställdas julklappar. Det inlägget kan ni läsa här. Det skulle bli Jan Bornestigs fantasifulla bok ”Äldreboken” som han inte skrivit eller arrangerat på sin arbetstid, men väl utnyttjat de kommunalanställda för.

I dagens Arbetarblad kan man läsa att kommunfullmäktige, ersättare och andra politiker fått den i julklapp.

I fullmäktige delades ”Äldreboken” ut på årets sista möte.

”Så att ni kan läsa om svensk äldreomsorg och sedan är ju de allra flesta bilderna tagna här i Hofors”, sa fullmäktiges ordförande, Diana Blomgren (S) om gåvan.”

Ett sådant verklighetsfrånvänt alster som denna ”Äldreboken” tycks vara, ändå köps boken in och delas ut som julklapp. Med stor sannolikhet på bekostnad av innevånarnas skattepengar, många av samma innevånare som fått arbeta för att arrangera fototillfällena på sin arbetstid, för en bok som Socialchefen bedyrat inte gjorts under hans ordinarie arbetstid.  Hur många fler exemplar ligger stödinköpta i kommunens arkiv? Alla turerna runt denna bok bör granskas. I synnerhet efter att det uppdagats att kommunalanställda ger sig själv fina kontrakt.

Orealistisk Förfrågan Om Utökat Flyktingmottagande Till Hofors Kommun

Det var en väntad förfrågan som kom från ”högre makter”. Man vill att Hofors skall utöka sitt flyktingmottagande, som alla andra orter i Sverige eftersom man förväntar sig en fördubbling av asylsökande de nästkommande två åren.

”– Alla kommuner behöver öka sitt mottagande. Vad gäller ensamkommande flyktingbarn tar Hofors redan emot tillräckligt och mest i länet, men jag vädjar till er att ni kan ta emot fler andra flyktingar, sa Robert Larsson, integrationssamordnare på länsstyrelsen.

Han mutade politikerna med ersättning för tomhyror och en stimulansersättning som finns med i regeringens budget för nästa år

Tyvärr är det inte en realistisk förfrågan. Hofors kommun bör istället för att lockas av fina erbjudanden (som vi ändå vet rinner ut i sanden) denna gång säga nej tack, men vi vill se till att dem som redan kommit hit får en stabil grund att stå på. Kommunen går inte bra och att försöka göra ”goda affärer” som den i dagarna avgående Socialchefen Jan Bornestig lyckades tuta i hela kommunledningen, ja det fungerade helt enkelt inte som tänkt. Flera kommunen i landet har sagt nej av den enkla anledningen att det måste finnas en realism i vad små kommuner klarar av ekonomiskt. Det bör även Hofors göra tills man stabiliserat ekonomin och skapat hållbara förutsättningar för ett eventuellt engagemang.

Burlöv – Moderater & Socialdemokrater säger gemensamt nej

Kritik för beslut att inte ta emot fler flyktingar

 *Uppdaterat inlägg*

Även Gefle Dagblad har en artikel i ämnet.

Att länsstyrelsen anser att Hofors har möjlighet att ta ett större ansvar för flyktingmottagandet hänger bland annat samman med att kommunen inte har bostadsbrist.

Samtidigt tas även hänsyn till hur arbetsmarknaden ser ut och där ser det värre ut för Hofors. Kommunen har visserligen lägst arbetslöshet i länet men Ovakos storvarsel i förra veckan kan komma att ändra på det.

Kommunalrådet Marie- Louise Dangardt, S, ville heller inte överskatta kommunens möjligheter att erbjuda bostäder

Den annars så tämligen lokalt, anonyme Riksdagsmannen och Folkpartisten Hans Backman hade åsikter i ärendet:

Hans Backman, FP, tog också upp befolkningsutvecklingen och menade att den hänger samman med tidigare flyktingmottagande. Han hänvisade till en undersökning som säger att Hoforsborna i dag är 196 fler än de varit om kommunen inte hade tagit emot flyktingar.

– Befolkningsutvecklingen var huvudorsaken till att vi kunde sänka skatten 2013, sa han.

Dangardt och Backman var överens om att kommunen måste kunna erbjuda ett bra flyktingmottagande om man ska kunna öka sitt åtagande på området. Men ingen av dem  vill ta ställning för eller emot i dag.

– Vi lyssnar naturligtvis på länsstyrelsen och diskuterar både i kommunen och i länet hur vi ska lösa det här på bästa sätt, sa kommunalrådet.

– Det finns utmaningar i det här men också stora möjligheter, sa Hans Backman

 

Jan Bornestig Ger Hoforsborna En Julklapp – Avgår Vid Nyår

Bara ett par dagar in i december och även om inte något är klarlagt ännu och istället är ganska långt ifrån utrett, ser det ut som det regnar fina julklappar nästan dagligen dessa dagar. Denna morgon möts Hoforsborna av nyheten att Jan Bornestigs dagar äro räknade(om ni visste hur länge jag väntat på att skriva det), åtminstone i vår kommun. Anledningen till att han försvinner vid nyår är naturligtvis underlag för spekulationer och det kommer garanterat visa sig med tiden, Arbetarbladet, Gefle Dagblad.

Jan Bornestig sluta tidigare vilket innebär att en kostnad på 300 000 kronor flyttas från 2013 till 2012. Jan Bornestig skulle egentligen ha arbetat vidare en bra bit in på nästa år men en enig kommunstyrelse ansåg att ersättaren Susanne Holmgren redan är så varm i kläderna att Bornestig kan gå hem vid årsskiftet.

– Det är onödigt att de går och trampar varandra på tårna, säger kommunalrådet Marie-Louise Dangardt, S

Är det verkligen någon som tror att Jan Bornestig ”bara” lämnar kommunen med 300 000? Affärerna runt hans bok lär inte heller klinga ut bara för att han försvinner från kommunen.

Vidare står det att läsa i artiklarna att man spenderar mer pengar på andra projekt. Bland annat genom att rusta upp Entré Hofors lokaler i gamla polishuset vid Rondellen:

” Den väljer nu politikerna i kommunstyrelsen att avsätta för renovering av Faluvägen 2. Den gamla polisstationen inhyser utöver ett fåtal kommunala tjänstemän Entré Hofors, polisen och utvecklingsprojektet Clean Production Center, CPC. Huset ägs av Hoforshus, men hyrs av kommunstyrelsen som i sin tur hyr ut till de föreningar, projekt och myndigheter som har kontor i bygganden.

– Vi har valt att betala det här själva och istället behåller vi hyran på samma nivå, säger kommunchefen Ulf Strömstedt om renoveringen som alltså kommunstyrelsen bekostar.”

Den sista meningen känns enormt märklig. Måste röra sig om ett felcitat. Det logiska vore väl att om kommunen betalar notan så höjs hyrorna för företagen eller vad är det jag missar här? Det eftersatta underhållet inom Hoforshus lär ju till exempel inte ha förhandlingsutrymme för höjningar med den logiken inom kommunen.

 Det sprids en märklig nyhet på nätet just nu. Ligger det ens en halvsanning i påståendet förvandlas citat: ”järnrör till glasspinnar” i jämförelse när det kommer till politiska dråpslag. Tidningen Realisten, som tillhör de för vår kommun kända Svenskarnas Parti som utan att vara representerade på orten, gav en hjälpande hand för att reda upp situationen med dåligt underhållna lekparker. De rapporterar om att vår Statsminister Fredrik Reinfeldt på något sätt skulle vara inblandad i en prostitutionshärva som fällde en annan Moderat när den uppdagades.

För bra för att vara sant helt enkelt. Dock en drömjulklapp man inte ens kunnat föreställa sig att önska. Sanningshalten lär visa inom kort.

Stor Inkompetens Bland Kommunens Chefer

I dagens nätupplaga av Arbetarbladet (i princip den enda tidning som engagerar sig i Hoforsnyheter känns det som), återfinns rubriken ”Osäkert var det blir färre äldreplatser”. Socialnämnden har planerat att skära ner på platser och därmed spara en miljon kronor.

Arbetarbladet har tidigare berättat att det ska sparas 1 miljon kronor genom att dra ner på antalet platser på kommunens äldreboenden. Nedskärningen var tänkt på Hantverkarn, men nu ser det ut som om nämnden får backa.

– Det finns inga lediga platser just nu, så vi får kanske tänka om, säger socialnämndens ordförande, Kenneth Axling (S)

Jag tänker tvärtom. Utöka antalet platser istället. Jan Bornestig har ju målat upp en fantastisk bild av hur pensionärerna har det i bland annat Hofors kommun, och tro mig, alla landets pensionärer skulle säkerligen vilja avsluta sina dagar i en sådan miljö. Spa, fiske, båtåkande och raggarbilsturer över gröna och blomstrande sommarängar. Min idé som jag presenterade redan 2009 här på bloggen är i det fallet absolut ingen utopi. Hofors, Sveriges svar på Miami och Florida.

Tyvärr så ser det inte ut så i verkligheten, de anställda sliter sitt hår av frustration. Det finns en enorm inkompetens bland de som styr verksamheterna vilket detta mejl som Hoforsbloggen mottagit, ger en bild av:

Cheferna inom äldreomsorgen i Hofors har suttit på sina stolar sedan äldrereformen och längre än så. Ingen omsättning har skett annat än att någon har bytt enhet. En har haft så dåliga omdömen på medarbetarenkäter att man borde välja att avgå på stående fot. Man skyddar varandra och tyvärr kommer inget att ske på överskådlig framtid. Problemen inom verksamheten ligger i att det är fel chefer som arbetat för länge, för många anställda per chef på vissa enheter.

De kan begå fel på fel, bete sig illa utan att något sker. Verksamhetschefen inom LSS lägger sig i den medicinska behandlingen på brukare, utestänger sköterskorna från personalplaneringsdagar. Problemen med chefer och samarbetet mellan dem och personal samt sköterskor har funnits sedan 2000 och längre än så. De har påtalats gång på gång på gång men inget händer. När chefsförordnaden går ut så frågar man facket vad de anser.

De säger att det inte fungerar, personal säger att det inte fungerar men vad händer? Jo det får ett nytt förordnande. Ingen av cheferna har några nya ”inputs” har aldrig arbetat utanför Rondellen och har varken förmåga eller energi kvar för att driva verksamheterna och utveckla den. Alla korkade beslut beror på deras oförmåga och brist på kompetens.

//Vanmakt

Det blir inte ett bättre läge då många av dessa mellanchefer även är politiskt engagerade i Socialdemokraterna och flera exempel finns där dessa individer ägnat sig åt vuxenmobbing mot arbetskamrater. Trots att detta påpekats för fackförening har inget hänt. Varför kan man undra. Jodå jag har ett svar på det med och det kommer i ett annat inlägg.

Imorgon kommer dock ett inlägg om Hesselgrenska och demensvården, där det handlar om ytterligare ”kompetensfrågor” i organisationen.

Kommunalanställda Utnyttjades För Socialchefens Privata Projekt

Socialchefen Jan Bornestig (ni vet vid det här laget att han är lite av en favorit med egen kategori) har ju stått i fokus med ”Äldreboken”.

Personligen skulle jag kalla det lite av ett mästerverk, rent eststiskt. Fotografierna är fina och jag skulle lägga den jämte andra fina kaffeböcker på bordet . Problematiken med boken är dock att den kantas av en rad påståenden som inte är sanna. Men för nya läsare så kör vi en liten snabbgenomgång av det mest väsentliga. Socialchefen Jan Bornestig går ut i media och säger:

Det är alltså ”en sann och objektiv bild av verkligheten”. Boken skulle lanseras med pompa och ståt med självaste Äldreminister Maria Larsson i november, men fotografen och Jan Bornestigs gamle vän Håkan Olsén hade ett litet tjuvsläpp redan i september, där beskrivs boken som en ”solskenshistoria med den sanna bilden av de äldres situation man kryddar med rena fakta”:

Vid själva boksläppet står en Äldreminister i form av Maria Larsson och prisar boken och säger att:

-Det bästa dokumentet av äldrevården som Sverige kan erbjuda  

I ett mejl till Hoforsbloggen sägs något helt annat, samma saker som bekräftats av anställda. Att bilderna förvisso är fina, men att detta skulle vara ”sant, objektiv bild, verklighet, solskenshistoria, den sanna bilden, rena fakta och den bästa dokumentationen av äldrevården som Sverige kan erbjuda” det är rena rama skitsnacket. Mejlet:

Jan Bornestigs bestseller 

Utgår väldigt mycket från Hofors kommun men även från Dalarna. Många väldigt fina bilder men med tomma ord. Det finns dock en sak som sker årligen och det är rollatorvasan på Spelmannen i Torsåker. Terapipersonalen på Persgården har fått slita häcken av sig för att skapa arrangemang så att bilder kan tas. När åker de boende raggarbil? Varför har farbrorn med hatten och katten aldrig någon hatt eller katt på boendet? Varför har det bara varit två spakvällar på tio år när det står att det sker varje fredag? När och hur många får sitta på den blomstrande ängen eller sitta i rodbåten? Meta på bryggan?

Det har hänt vid något enstaka tillfälle sedan äldrereformen men vardag?? Skulle inte tro det. Vi är ju duktiga på att jämföra oss med andra. I Sandvikens kommun så har man en mycket högre bemanning än i Hofors. När man presenterar siffror så använde man sig av måttet personal/boende och här har vi under 0,5 personal/boende medan Sandviken har ca 0,9. Låter inte så stor skillnad men om man omsätter siffrorna till årsarbetare så skulle det behövas 12 heltider fler på ett boende med 48 platser i Hofors för att matcha Sandviken. På korrtidsboendet Rosengården i Sandviken arbetar 4 sjuksköterskor dagtid på 25 platser. I Hofors arbetar en på 12 platser. Var syns detta i den högsta chefens fina bok som beskriver vården av våra äldre och som till stor del bygger på underlag från kommunen.

//Med god insyn ”

Jan Bornestig har alltså inte använt sin ordinarie arbetstid men han har utnyttjat resurserna och de anställda inom sin egen enhet för sitt privata arbete och höga nöjes skull.

Man har skapat arrangemangen för fototillfällena, så sann, objektivt, och verkligt är det inte.

Det bör utredas hur många timmar personalen nyttjats för denna fantasiprodukt, vilka inom kommunledningen som givit sitt godkännande och vad detta påhitt kostat oss skattebetalare, i synnerhet om detta är ett ”smart sätt” att ge Jan Bornestig lite extra guldkant i sin egen pensionnärstillvaro som inträffar nästa år.  Den viktigaste frågan kanske, hur många exemplar har Hofors kommun stödköpt totalt?

Sist men inte minst bör det ställas krav på Äldreminister Maria Larsson att lämna sin tjänst med omedelbar verkan.

En Höstsöndag Med Svampplockning & Jan Bornestigs Uppfattning Om Äldrevård

Bloggen handlar bara om ishockey nu för tiden skrev någon i en kommentar. Tja det blir onekligen så när det är där jag spenderar mycket av min lediga tid. Det är ju en miljö jag känner väl till genom åren och trivs i. Jag gör mycket annat också. Ishockeyn upptar ju bara drygt fem dagar i veckan och på helgerna får man en chans att pusta ut och koppla av. Förutom ishallen finner jag en enorm stimulans av att vara på sjön eller vandra i skogen. Fiskesäsongen har ju varit lite si och så, men det är dags att ta en paus och vila från det tills våren då jag hoppas det blir en bättre period med fiske och bättre väder. Kanske var det även sista gången som jag och frun kunde ta en tur ut i skogen och promenera omkring utan kyla och snö i hopp om att finna lite svamp.

Härligt frisk luft och regntyngda träd som både vi och hundarna verkade uppskatta. Bara drygt 5 minuter från Hofors centrum finns det möjlighet för rekreation i stillhet. Svårslaget skulle jag vilja påstå. Och ännu bättre blev det när vi faktiskt hittade svamp. Vi var ganska säkra på att det inte fanns någon så svampkorgen fick stanna hemma. Handduken vi torkar blöta hundar med fick agera svampuppsamlare.

Det fanns faktiskt så mycket svamp som inte gått åt av vare sig snö eller kyla, att vi kunnat plocka 6-8 fulla korgar idag. Nöjde oss dock med att bara ta tillräckligt för att stoppa i en härlig höstgryta till kvällen. Hittade av en mycket märklig händelse även ett exemplar av Socialchefen Jan Bornestigs bok om äldrevården i Sverige också. Bornestig är ju lite av min personliga favorit som ni vet 😉

Gick ju lite rykten att detta var årets julklapp till de kommunalanställda i Hofors men kommunchefen Ulf Strömstedt meddelade till lokal press att det hade man minsann inte bestämt ännu. Gällande kommunchefen kan man fundera lite över om hans önskemål på ”julklapp”, att få en egen tjänstebil och bli VD för en hel rad kommunala bolag (tillika säkerhetschef) kommer gå i uppfyllelse innan året är slut. VD för Hofors Kommunhus AB har han i vart fall blivit. Gäller att casha in innan pensionen.. Mer om det i andra framtida inlägg.

 

Vad det gäller Jan Bornestigs bok ska jag bara nämna lite saker rent spontant. En utförligare recension kommer senare och här behöver jag lite hjälp av er som redan upplyst mig om att boken har ”fina bilder och fotografier men i det stora hela innehåller falska påståenden”. I förordet påstås bland annat:

Faktakunskap om den äldreomsorg vi har” och ”Motbild till mediarapporteringen” . Jag medger att jag inte alls har en klar bild om vad som pågår på äldreboendena i Hofors, och den här boken är skildrad inte bara från Hofors, utan även från Malung-Sälen, Mora, Gävle och inte allena kommunala bolag utan även från privata entreprenörer. Kanske har det blivit någon form av missförstånd när mina tipsare beskrivit boken? Att det finns bilder från andra orter där det är som beskrivet i boken?

 

Kanske är det en fantastisk tillvaro på andra ställen och det är det Jan Bornestig försökt skapa här i Hofors? Ni som läser bloggen och arbetar inom eller väl känner till äldreomsorgen på orten, kan inte ni skriva en rad i kommentarerna eller mejla till info @hoforsbloggen.se hur det ser ut i verkligheten.

Spa-verksamhet varje fredag under hösten med manikyr, fotmassage och ett glas vin. Hänt två gånger på 10 år i Hofors fick jag det beskrivet.

Hur ser det ut på helgerna i Hofors? Har de anställda verkligen tid och möjlighet att tappa upp skumbad och servera rödvin på badkarskanten?

Uttryckligen i text från Torsåker, brukar man anordna ett ”Rollator-race” dagen efter det riktiga Vasaloppet. Arrangerat för fototillfället eller ett årligen återkommande arrangemang?

It´s A MAD MAD World

Hofors Kommun och Socialchefen Jan Bornestigs kamp för att försvåra livet för tvååriga Vera som har diagnosen hyperinsulinism går vidare men innan man dunkat ner ungen och familjen med Regeringsrätten, gick man på ett tillfälligt bakslag då domstolen avslog kommunens begäran om inhibition.

Som Arbetarbladet berättat ville Hofors kommun att förvaltningsrättens dom om lilla Veras rätt till personlig assistans skulle upphöra att gälla fram till att kammarrätten fattat ett nytt beslut i ärendet.

Men det beviljas inte av kammarrätten som i går meddelade att domslutet står fast tills vidare.

Veras juridiska ombud Veronica Hedenmark som driver Assistansjuristerna är kritisk till att kommunen överhuvudtaget begärde inhibition.

– Man säger att det är principiellt intressant att ta det hela till en högre rättslig instans. Men vad är syftet med att begära inhibition? Det handlar om ett barn med en livshotande sjukdom, något som läkare vittnat om

Nu vet inte alla vad ordet inhibition betyder så här kommer en liten förklaring:

Lille Holger har slagit sönder en fönsterruta och sedan flytt upp i ett träd där hans mamma står nedanför och väntar med arg min.

-När du kommer ned skall du få ett rejält kok med stryk!

-Jag vill inte, säger Lille Holger

-Då får du sitta i trädet tills pappa kommer hem och ger dig ett rejält kok stryk, ropar mamma

Det innebär att det utlovade stryket kommer, men att det får väntas lite på det. Lille Holger undkommer inte stryket men får ta sitt tillfälliga ansvar sittandes kvar i trädet. Det är ungefär som inibition.

En annan intressant notering som jag  gör i lokaltidningen Arbetarbladet idag är artikeln om Jan Bornestigs bok. Ni vet den som alla kommunalanställda sades får i julklapp detta år om man inte skyndsamt bytt ut den mot något annat eftersom det skulle se riktigt illa ut. Igår sade Jan Bornestig så här i ärendet med tvååriga Vera:

Enligt Jan Bornestig är det viktigt rent principiellt att frågan om funktions­hind­rade barns rätt till personlig assistans reds ut i en högre juridisk instans.

– Lagstiftningen är inte helt tydlig och vi behöver få klarhet i vad som verkligen gäller.

Kommunen är beredd att gå hela vägen upp till regeringsrätten för att få ärendet prövat och få till ett prejudikat.

– Om det behövs så. På samma sätt kan jag tänka mig att den andra sidan också är beredda att överklaga till regeringsrätten om kammarrätten skulle komma till en annan slutsats än förvaltningsrätten, säger han.”

När det gäller äldreomsorgen är han något av en expert och ger ut en bok med ”informativ text”:

Hofors socialchef bidrar med informativa texter om lagstiftning och hans bild av hur äldreomsorgen ser ut i landets kommuner. Han beskriver också hur den har förändrats och hur han tror att den kommer se ut i framtiden.

I inledningsorden skriver Jan Bornestig att syftet är att ge en sann och objektiv bild av den verklighet som råder inom landets äldreomsorg, till skillnad från den negativa vinkling med neddragningar och besparingar som han anser att media ger.”

Hur det blir med objektiviteten kan vi alla spekulera i, men för säkerhets skull så poängterar man i artikeln att Jan Bornestig arbetat helger med boken och inte kommunalt avlönad arbetstid (då solar han istället som ni vet):

Boken ges ut i det egna bolaget Äldreboken AB, där Bornestig är vd och Håkan Olsén styrelseordförande. Målgruppen är alla svenskar som förr eller senare blir gamla och behov av hjälp.

Jan Bornestig vill inte kommentera boken än, utan hänvisar till en pressträff senare i höst.

Hur mycket tid har du lagt ner på den?

– Jag har inte använt arbetstid i alla fall. Men varenda helg har gått åt i 1,5 års tid.”

Jag tror hellre jag köper ett nummer av tidningen MAD än Jan Bornestigs bok.

Obs! Bilden är ett satiriskt montage! 

Hofors Kommun Boxas Vidare Mot Sjuk 2-Åring

Jan Bornestig och Hofors kommun verkar ha återhämtat sig mellan ronderna i den bildliga boxningsmatch som pågår mot 2-årige Vera och hennes familj. Efter att ha spottat ut blodsmaken och vilat någon minut är det dags att återgå till boxningen i ringen. Det gör man genom att ”principiellt och prejudicerande” testa ärendet även i Kammarrätten efter knockouten i Förvaltningsrätten. Man tänker till och med låta familjen få genomgå Regeringsrätten om man skulle få en till snyting. Men man är absolut inte ute efter att jäklas säger socialchefen Jan Bornestig:

”– Vi gör det inte för att vara elaka, utan för att få en ordentlig prövning av vad som gäller och inte gäller enligt LSS.
Det är socialchefen Jan Bornestigs förklaring till att Hofors kommun överklagar tvååriga Veras rätt till personlig assistans till kammarätten

Absolut är det viktigt att såna här frågor utreds till fullo, men hur kommer tillvaron för 2-åriga Vera och hennes familj vara under tiden byråkratins maskineri gnisslar vidare? Den psykiska pressen, ovissheten och oron över en tvååring som faktiskt är sjuk? Är det slutligen Jan Bornestig som skall ta emot den käftsmäll som förhoppningsvis kommer utdelas i ärendet eller kommer han skicka fram någon annan att ta den för honom?

Nere För Räkning Men Uppe På Fem?

På frågan om Jan Bornestig var nere för räkning efter senaste bakslaget får vi idag svaret att han verkar ha vinglat upp på fötterna igen. Arbetarbladet fortsätter att rapportera om ärendet med 2-årige Veras kamp mot kommunalgubbar och kärringar:

Arbetarbladet har tidigare skrivit om Vera Olsson i Hofors, som på grund av sin sjukdom hyperinsulinism, behöver ständig tillsyn med mat och medicin. Föräldrarna ansökte till kommunen om personlig assistans. Men Hofors kommun sade nej. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten, som för tre veckor sedan gav familjen rätt. En läkare som yttrat sig till förvaltningsrätten menar bland annat att Vera riskerar att drabbas av hjärnskador vid för lågt blodsocker. Därför måste också behandling ske dygnet runt. Men kommunen menar att Vera redan får tillräckligt med hjälp, förutsatt att föräldrarna och förskolan tar sitt ansvar

Räknar han kallt med att hinna gå i pension innan ärendet är till fullo avgjort och därmed slippa allt ansvar som en lycklig tokstolle i solstolen?

 

Jan Bornestig Nere För Räkning?

Ännu ett nytt nederlag för maktfullkomligheten i Hofors kommun. Frekventa läsare känner till historien om lokalpolitikerna Bojan Petrovic och Vanja Olsson som kämpat för sin 2-åriga dotter Veras rätt till personlig assistans. Om inte så kan ni läsa en liten sammanfattning med artikellänkar här. Nu meddelar Arbetarbladet att Förvaltningsrätten funnit att flickan har rätten till assistans och att Socialtjänsten i Hofors agerat felaktigt när man avslog ansökan.

I juni sa socialtjänsten i Hofors nej till att bevilja henne personlig assistans.

Man menade att Vera inte hade större hjälpbehov än någon annan i hennes ålder. Små barn behöver alltid mycket hjälp och det faller under det normala föräldraansvaret.

Men det resonemanget köper inte förvaltningsrätten dit föräldrarna med hjälp av juridiska ombud överklagat. I går kom domen där socialtjänsten får bakläxa.

Nu måste socialtjänsten i Hofors omedelbart se till att Vera får personlig assistans

Men från Socialtjänsten i Hofors visar man ännu inga tecken på att kapitulera och acceptera:

På socialtjänsten i Hofors har man ännu inte hunnit sätta sig in i domen.

– Vi ska ha en genomgång av den i morgon (läs i dag), sen får vi se hur vi ska gå vidare, säger socialchefen Jan Bornestig

Seriöst? ”Gå vidare”? Det enda man bör gå vidare med är att utreda vilka som varit inblandade i det här beslutet och om det finns felaktigheter. Ni minns säkert att Jan Bornestig hellre stannade i sin solstol än kom på ett sammankallat möte i ärendet. Vilket bekräftas av journalisten i en kommentar under inlägget:

Det var ju strax innan mötet med Veras familj som jag såg Jan Bornestig sitta och sola utanför kommunhuset. Då kunde jag knappast klampa fram till honom eftersom jag ännu inte var insatt i ärendet och alltså inte hade någon aning om vilka frågor jag skulle ställa

Johanna Hejdenberg har för övrigt gjort en riktig kämparinsats i det här ärendet och borde belönas för årets viktigaste artikelserie. Vi får hoppas att historien nu slutar med att föräldrarna till Vera får fortsätta att känna att ”Det känns underbart”.

”– För oss som familj betyder det att Vera kommer att vara tryggare hemma och att vi får mer sammanhängande tid med hennes storasyster, säger Vanja Olsson.”

Jan Bornestig däremot borde omedelbart passera utan att inkassera några bokpengar eller avgångs(n)ederlag.

Granska Jan Bornestigs Affärer!

För drygt en vecka sedan skrev jag ett inlägg om hur Jan Bornestig var först ut och dribbla med bollen efter sommarlovet. Idag skriver Gefle Dagblad att Socialnämnden gett Bornestig bakläxa:

GD har tidigare berättat om budgetförslaget där socialchefen Jan Bornestig slår fast att nödvändiga besparingar för att uppnå en budget i balans skulle riskera att allvarligt äventyra kvaliteten i verksamheterna – därav underskottet på tolv miljoner kronor.

Men politikerna i socialnämnden vill ogärna anta ett sådant förslag, det står klart efter gårdagens sammanträde. Enligt Kenneth Axling skulle det innebära att kontrollen över verksamheten förlorades.

– Då blir det någon annan som tar besluten åt oss.”

Minns nu fallet med fyraårige Vera när ni läser detta citat:

Jan Bornestig har tidigare deklarerat att inga besparingar som ger effekt på kort tid är möjliga eftersom tunga poster som LSS och försörjningsstöd är rättighetsstyrda och därmed svåra att påverka

Det finns all anledning att granska vad Jan Bornestig egentligen har gjort i Hofors kommun innan han går i pension. Inte minst om de elaka ryktena om att han fått in sin egen kompanjon på konsultbasis. För två år sedan uppmärksammade jag hur Jan Bornestig med kompanjonen Håkan Olsén utförde arbeten åt Hofors kommun.

Fallet 4-Årige Vera vs Hofors Kommun I Förvaltningsrätten

Efter flera dagar där ”Bulgariska bärplockare” varit det hetaste samtalsämnet lokalt, säkerligen inte sett slutet på det ärendet ännu, så kanske vi kan få en lösning i följetongen med 4-årige Vera som nekades fullgod assistans av Hofors kommun.  För er som inte hängt med i svängarna kommer här en sammanfattning:

Arbetarbladet – Kommunen säger nej till hjälp för lilla Vera

Arbetarbladet – Assistansföretag tänker anmäla kommunen

Arbetarbladet – Det går inte att snabba på utredningen

Arbetarbladet – Kommunen kommenterar inte

Arbetarbladet – Hofors visar stor okunskap

Arbetarbladet – Vera måste ha hjälp dygnet runt

Gefle Dagblad – Tvist om sjuk tvååring

Jennys Tatoo Blogg – Upprörande

Hoforsbloggen – Dags för kommunpolitikerna att offra Jan Bornestigs Huvud?

Hoforsbloggen – Solstollarna

Hoforsbloggen – Kommunen Anmäls

Hoforsbloggen – Bestraffas en sjuk tvååring för föräldrarnas politiska åsikt?

Hoforsbloggen – Jan Bornestig gör sig själv en björntjänst

Hoforsbloggen – Bornestig även i elektronisk upplaga

Idag skriver Arbetarbladet att fallet kan vara nära ett avgörande:

Nu ska förvaltningsrätten i Falun, dit familjen överklagat, avgöra ärendet. I går hölls de muntliga förhandlingarna.

– Jag kan inte förstå att Hofors kommun låtit det hela gå så långt som till domstol. Eftersom det inte blir en fördyring att bevilja Vera personlig assistans, drar jag slutsatsen att det handlar om prestige, säger Veronica Hedenmark, som driver Assistansjuristerna.

Ombud för Vera är också Pia Engström Lindgren på advokatfirman Borgström och Bodström, tidigare chefsjurist på Diskrimineringsombudsmannen.

Socialtjänstens ståndpunkt är att Vera inte har större hjälpbehov än vilken tvååring som helst, eftersom alla barn som är så små kräver ständig tillsyn av sina vårdnadshavare.

Att ge sitt sjuka barn medicin och ta hand om det dygnet runt ingår i det normala föräldraansvaret och att Vera har hyperinsulinism är inte något som innebär ett merarbete, menar man

//

 ” Veronica Hedenmark berättar att när Veras pappa och mamma, Bojan Petrovic och Vanja Olsson, bad Strängnäs kommun om ett förhandsbesked hur man där skulle ställa sig till att ge Vera personlig assistans om familjen flyttade dit, blev svaret att hon skulle beviljas det.

– Men familjen ska inte behöva flytta för att Vera ska få något hon har rätt till.

Nu kan förvaltningsrättens beslut i Veras ärende bli prejudicerande – det vill säga att kommunerna kommer att besluta på samma sätt i liknande fall i framtiden

Jag hoppas verkligen att denna eländiga historia kan få ett bra avslut och att Vanja och Bojan med familj får den nödvändiga hjälp som behövs för att kunna ha en relativt bra tillvaro. Jag hoppas också att man utreder ordentligt om det varit ens i närheten av att handla om prestige istället för behov.

Jan Bornestig Gör Sig Själv En Björntjänst

Tidningsbolagen vill givetvis att vi skall köpa pappersupplagan av deras tidning. Det kan vara en av orsakerna till att ett mycket intressant inlägg från självaste socialchefen Jan Bornestig i Hofors bara återfinns just där. Det var i gårdagens upplaga av Arbetarbladet som han med hårda ord kritiserar kritiken han och sina medarbetare fått ta emot gällande ärendet med tvååriga Vera som jag skrivit om tidigare.

Han säger i inlägget bland annat ”Flickans juridiska ombud hotar oss dessutom med anmälningar till Socialstyrelsen, JO, JK och Gud Fader, detta sker dagligen och på ett sätt som lämnar mycket övrigt att önska. Sätt igång och anmäl, vi har ingen anledning att vara skrämda av någon granskning oavsett av vem! Ni borde skämmas!

Överlag så framstår hela inlägget som desperat och något man kan förvänta sig av en liten tjurig unge som ertappats med smutsiga små händer i en kakburk. När han äntligen öppnar munnen för att kommentera bara en av alla dessa ”fantastiska saker” som han gjort för vår kommun, tolkar åtminstone jag det som att Arbetarbladet på intet sätt utmålat något som inte är fullt möjligt:

I dessa två stort uppslagna reportage utmålas Hofors kommun, specifikt socialtjänsten, LSS-handläggare och undertecknad som de största idioter som finns

Ännu mer knepigt blir denna del av texten:

Många så kallade kommentarer”? Har inte vi innevånare rätten att kritisera och kommentera dåraktiga beslut menar Jan Bornestig? Nu vet jag inte hur samhällsklimatet såg ut inom socialnämnderna 1975Jan Bornestig inledde sin karriär vilket han även nämner i texten. Men att det var både svårare att kritisera och exponera felaktigheter är nog fullt möjligt. ”Ett otyg som under senare år införts” säger han. Är det ett tryckfel eller är det verkligen så du ser på det öppna samhället och debatten?

Fakta: Björntjänst

Ny Socialchef, Men Blir Det Nya Tider?

En ny socialchef har utsetts i Hofors. Susanne Holmgren heter hon och har tidigare arbetat som socialnämndens ekonom och ibland praktiserat som vikarie för socialchefs jobbet skriver både GD och AB.

Jan Bornestig som har tjänsten i dag ska gå i pension i början av nästa år och ersätts då av Susanne Holmgren. Hon tillträder vid årsskiftet men arbetar redan i dag i organisationen som ekonom i socialnämnden och har även vikarierat som socialchef.

– Det känns bra att vi denna gång kan låta en av våra egna medarbetare få kliva fram och ta ett större ansvar, och samtidigt att vi är klara med denna rekrytering i god tid, säger Ulf Strömstedt, kommunchef i Hofors

Nu måste jag erkänna att jag inte har en susning om hur man egentligen tillsätter sådana här tjänstemannajobb. Under helgen har ett par personer frågat om jag sett att tjänsten utlysts som sökbar för allmänheten, men det har jag inte. Det har inte dom heller. Om så är fallet så har kommunledningen inte tagit vara på chansen att få den absolut bästa som kan köpas för pengar vilket kanske är synd. Hofors skulle behöva nytt friskt blod med framåtanda i ledande ställning. Inte någon som redan är en del av det Socialstyrelsen kritiserat i olika fall.

Solstollarna 2012

I ärendet med 2-åriga Vera som jag skrev om igår har föräldrarna äntligen fått respons av socialchefen Jan Bornestig. Han påstod sig inte vara nåbar för en kommentar tidigare. Nu verkar han dock ha haft tid att lämna solstolen och bemödat sig med ett svar:

”– Jag stängde av min telefon på ett möte och sedan laddade den ur. Därför fick jag inte dina meddelanden, förklarar han

En riktig klassiker kan man säga. Men hur var det egentligen med missuppfattningen där journalisten åkte till fel plats och hittade Jan Bornestig solandes istället för Hesselgrenska där mötet skulle äga rum? Kunde hon inte fått en kommentar på plats eller finns det några särskilda regler att allt måste skötas via mobilen?

Jag tycker det känns lite som den där klassiska ungdomsserien Solstollarna. Kunde inte Bornestig ha förmedlat sig via sin sekreterare ”Ulla-Bella”.

Dags För Kommunpolitikerna Att Offra Jan Bornestigs Huvud?

När jag för någon vecka sedan uppmanade Socialchefen Jan Bornestig att dra åt helvete var jag givetvis aningen upprörd. Faktum är att jag ganska kort efter inlägget var postat funderade om jag inte hade överreagerat ”en smula”. Bekräftelsen på att jag verkligen gjort rätt stärktes kort efter med ryggdunkningar, uppskattande mejl och telefonsamtal och fler som ville berätta hur klockrent det hela var och vilka ytterligare fasansfulla saker som sker i tjänstemannaled. Tyvärr så finns det vissa saker som jag inte kan skriva om eftersom anställda hotats med repressalier om informationen kan spåras till dem eller läcker ut i pressen. Personligen kan jag inte begripa hur det kan finnas en sådan utbredd rädsla för kommunalpolitiker och tjänstemän. Möjligen kan det spåras till betydligt äldre tider där ”makt” av någon outgrundlig anledning var förknippad med politik eller en något högre anställning inom kommunal verksamhet. Jag har en egen filosofi där jag menar att makt bara är betydelsefull och verklig om den som utövar den begriper att vårda den ungefär som man odlar en blomma eller gräslök. Man måste se till att den växer i god jord och se till att näringen kommer från rötterna och ger den stadga. Fundera lite över maskrosor och snittblommor. 

Det är i de här banorna av repressalier och maktmissbruk som jag funderar över när situationen med Bojan Petrovic, Vanja Olsson och deras två-årige lilla kämpe till dotter Vera slutligen omskrivs i lokalpressen. ”Vera måste ha hjälp dygnet runt”.

Vera har en knapp på magen som hon via pumpar och slangar får mat och medicin genom. Och om det går mer än en och en halv timme mellan matningarna kan Vera få kramper, hamna i koma och få hjärnskador.

– Flera gånger vi fått åka ambulans akut in till sjukhuset, berättar hennes mamma Vanja Olsson.

Vera har hyperinsulinism. Hennes bukspottkörtel sprutar ur sig för mycket insulin. Det upptäcktes när Vera var nyfödd och blodsockret vägrade att stabilisera sig.

När Vera var ett år opererades hon i Odense i Danmark. Tre fjärdedelar av hennes bukspottkörtel plockades bort. Men operationen lyckades inte.

– En ny operation kan göra så att Vera får en allvarlig blandform av diabetes där blodsockret växlar mellan att vara för högt och för lågt och det vill varken vi eller läkarna riskera, säger Bojan

Bojan Petrovic och Vanja Olsson är lokala företrädare för Folkpartiet i Hofors. Det är inte alls svårt att lista ut varför jag och många fler misstänker att det egentligen inte handlar om sparkrav, utan snarare ett slags hämnd för att i synnerhet Bojan stoppat ut hakan och hårt kritiserat kommunens agerande och politik tidigare. Det finns åtskilliga exempel på hur det fungerat tidigare och hur det även i skrivande stund pågår saker som Hoforsborna skulle tappa hakan över där politiker och tjänstemän hand i hand agerar på ett nästan korrupt sätt.

Det har också blivit en kamp mot myndigheterna för att få hjälp i vardagen.

Hofors kommun beviljade först Vera service enligt LSS med 180 timmar i veckan. Men dagen innan julafton beslutade socialnämnden, med stora sparkrav på sig, att halvera assistansen. Det fick räcka, tyckte de.

Men Bojan och Vanja överklagade till förvaltningsrätten som gav dem rätt. Att Vera sedan årsskiftet går på dagis ändrar inte att föräldrarna har ett stort behov av avlastning nattetid.

Trots det dröjde det flera veckor innan kommunen lydde domstolsbeslutet. Nämnden har även överklagat till kammarrätten.

Dessutom så ska assistansen upphöra 31 maj. Trots att familjen skickade in en ny ansökan i slutet av februari har man ännu inte fått något besked om det blir en fortsättning

Man får även ta för givet att detta är strategin man nyttjar för att få tyst på Bojan Petrovic i den lokala politiken och debatten. Är han upptagen på annat håll kan han inte ifrågasätta och inte störa nedmonteringen av Hofors som samhälle. Att som många försöka avfärda Bojans engagemang med att han skulle vara en rättshaverist och orealistisk i sina visioner om att förbättra Hofors håller inte. Det är bara ytterligare ett sätt att nedvärdera någon som för fram kritik.

Han förstår inte hur han och Vanja på egen hand ska klara av att vaka över Vera på nätterna samtidigt som de sköter jobb, utbildning och ska finnas där för Veras nioåriga storasyster.

Eftersom Vanja har diabetes och måste vara mycket noga med att sköta sin sömn blir det i praktiken Bojan som får ta vaknätterna.

– Det är en enorm press. Det händer ofta att en slang lossnar. Ett enda misstag kan kosta min dotter livet, men det struntar kommunen i, säger han

Det som stöder mina egna tankar och funderingar kring detta ärende är den fantastiska kvinnan Veronica Hedenmark och Mathias Blombergs från VH Assistans uttalande i Arbetarbladet i samband med den tidigare länkade artikeln. ”Hofors visar stor okunskap”.

Både Veronica Hedenmarks och styrelseordförande Mathias Blombergs uppfattning är att Hofors kommun skött lilla Veras fall mycket dåligt – och att det samma gäller flera fall i kommunen.

– Det finns omfattande dokumentation kring Vera och ansökan gjordes för tre månader sedan. Ändå står hon utan beslut. Det är oacceptabelt att utsätta en familj för psykisk press på det här sättet, säger Veronica Hedenmark.

Från VH Assistans sida menar man att Hofors kommun visar en stor okunskap om reglerna.”

Men vänta! Det här är ungefär som ett Kinderägg fast med tre otrevliga överaskningar i en. Det är allvarliga anklagelser som förs fram och som chef borde högsta prioritet vara att undersöka, agera och lösa problemet. Istället för att agera försöker man som vanligt i Hofors kommun att lägga locket på och låtsas som om problem inte existerar.

LSS-handläggarens motiv till att ställa in mötet var att inte socialchefen Jan Bornestig kunde vara med. Han å sin sida ska ha hälsat att han hade fullt förtroende för sin handläggare och tyckte inte att han behövde närvara

Kommunen kommenterar inte” är det besked Arbetarbladet rapporterar om.

Arbetarbladet har försökt få representanter för Hofors kommun att svara på frågor kring tvååriga Veras ärende.

Men ingen har tid.

– Vi har ingen speciell kö för barnärenden utan alla ärenden utreds skyndsamt, är det enda LSS-handläggaren, som är på väg ut på hembesök och sedan kommer att vara upptagen hela dagen, hinner säga.

LSS-handläggaren hänvisar i stället till sin chef, social­chefen Jan Bornestig, som Arbetarbladet försökt att nå upprepade gånger.

Han ringer dock aldrig upp

Detta är dock bara en del av sanningen och jag förstår att journalisten Johanna Hejdenberg trots fin tv-reklam om granskande journalistik, inte kunde skriva ut i klartext vad som mer hände den här dagen. Enligt uppgift misstog sig journalisten på platsen för mötet och istället åkte till en annan där hon hittade Jan Bornestig sittandes i en stol i solen. Under två veckor innan har man försökt förmå honom att komma till mötet för att reda ut det hela men han har hävdat att han haft åtaganden på annat håll. Är det så vi i vår kommun vill att Socialchefen Jan Bornestig ska sköta sitt arbete!!?? Det enda försvar jag kan tänka mig att han kan ha , är att han var tvungen att ta en liten paus i sitt arbete med att springa omkring och fotografera våra åldringar på äldreboendena tillsammans med kollegan han driver sitt privata bolag med. Elaka uppgifter säger att han arbetar på någon slags bok alternativt tänker ta ut mer i betalning av kommunkassan för reklamfoldrar i kommunen.

Handel Med Människor Lönar Sig Inte På 2000-Talet

Migrationsminister Tobias Billström ger en kommentar på kommunens skrivelse om att verksamheten med ”ensamkommande flyktingbarn” går back:

”– Där måste jag klargöra att ersättningen ska täcka kostnaderna för kommunernas verksamhet. Att bygga upp överskott har aldrig varit avsikten med ersättningssystemet, säger Tobias Billström

De ”goda affärerna” fungerar uppenbarligen inte med människohandel.

Vad Var Det Vi Sade?

Den 2 december 1999 lät det så här:

Eftersom staten dessutom utlovar full kostnadstäckning ser Hofors bara att de har allt att vinna på avtalet med Migrationsverket.
– Inte en enda svensk kommun kan klaga på ersättningssystemet, det här kostar oss inget, tvärt om – det möjliggör en offensiv satsning, säger Jan Bornestig

Redan den 28 november samma år fick kommunen höra av den erfarne ”uven” att detta var minsann strålande affärer:

”– Jag är en gammal uv som har sett mycket statsbidragskonstruktioner och de brukar kanske hålla några år, men i det här fallet måste jag vara beredd att hålla med generaldirektören för Migrationsverket när han står i tv och säger att det här avtalet är det bästa som har hänt kommunerna, säger socialchefen, Jan Bornestig” 

Det uppstod en het debatt här på bloggen i kommentarsfälten där bland annat Moderaten Alf Persson storartat lovade att sätta ned klackarna i backen om det fanns avvikelser. Är det någon som sett till honom eller hört hans klackar slå ned i backen på sistone?

Jag är delaktig i det enhälliga beslut som KS fattade ang. flyktingbarn efter Jan Bornestigs presentation av org. och upplägg. Jag som tagit detta beslut och ”köpt” Jan Bs plan kommer att följa utvecklingen mycket nära och kommer att sätta ner klackarna omedelbart om det blir avvikelser från de grunder som gjorde att jag röstade ja”

Idag skriver Gefle Dagblad i en artikel om hur ersättningen sänkts för att hålla de ”goda affärerna” i kommunen. Jan Bornestig är nu kritisk till hur man blivit dragna vid näsan:

I ett brev till Tobias Billström är Jan Bornestig kritisk till att den så kallade PUT-ersättningen för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar sänkts till 80 000 kronor.

Enligt Bornestig gav migrationsministern vid sitt besök på flyktingboendet i Torsåker i somras besked om att den sänkning som skulle träda i kraft den 1 december 2010 inte skulle omfatta ensamkommande.

”Döm om min/vår förvåning när förhållandet nu innebär att kommuner som tar emot ensamkommande ungdomar får en rejäl reduktion av PUT-ersättningen med cirka 100 000 kronor per person”, skriver han i brevet till Tobias Billström

Vi har även haft vissa personer som i kommentarsfälten till de olika inläggen påstått att dessa ”ensamkommande flyktingbarn” varit exemplariska små själar vars enda önskan är att studera och bidra till samhället, att de skulle vara en resurs vilket ett avsnitt av artikeln särskilt vittnar om:

” Jan Bornestig är också kritisk till att kommunerna måste ligga ute med pengar i flera månader och därmed agera ”bank” till Migrationsverket och i brevet ifrågasätter han även det faktum att ”extraordinära händelser” inte berättigar till ersättning.

Hofors kommun hade sökt 200 000 kronor för att täcka kostnader till följd av förstörelse i höstas. Bland annat fick två ordningsvakter hyras in över en helg när det var som oroligast på ett av boendena

Hade Hoforsungdomar förstört egendom för 200 000 kronor hade man skrivit spaltkilometer om det i tidningarna. Först nu får innevånarna reda på att det inte är frid och fröjd bland ”ungdomarna” i de särskilda boenden kommunen upprättat. Det låter inte som speciellt ”goda affärer” vilket många redan på förhand räknade ut och talade om för de beslutsfattande.

Jobbtips Till Jan Bornestig

Egentligen ingen mer koppling till just Hofors än att Jan Bornestig tidigare befann sig i just Sotenäs där sagan inte slutade helt lyckligt. Sotenäs kommun har även de tagit sitt ansvar för att bereda plats åt ”ensamkommande flyktingbarn”.

Det var i december som en enig omsorgsnämnd i Sotenäs ställde sig bakom den utredning som gjorts kring ett mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

Utredningen föreslog ett gemensamt asylboende med 12–15 platser över kommungränserna Sotenäs, Tanum, Strömstad, Munkedal och Lysekil.

Omsorgsnämndens ställningstagande sändes vidare till kommunstyrelsen för ytterligare beslut

Nu när Hofors kommun fått facit i hand och bannor av Socialstyrelsen kanske Jan Bornestig stärkt av erfarenheter kan agera konsult åt sin tidigare arbetsgivare så att det hela fungerar utan större friktion gällande journaler, självmordförsök och regelverk samt att ospecificerat som med charterresor kan innebära att man hamnar på andra sidan solsidan.

Politiskt Inkorrekt rapporterar om samma ärende

Hofors Inte Attraktivt Som Charterort

Både Arbetarbladet och Gefle Dagblad skriver kort i dagens nätupplagor att även ”Rönnen”, boendet för ”ensamkommande flyktingbarn” i Hofors besökts och kritiseras av Socialstyrelsen. Det är vad jag kan förstå samma kritik som riktades mot boendet i Torsåker rörande utredningar, vårdplaner och journaler samt uppgifter som styrker att ”barnen samtyckt” till placeringen på orten.

” Socialstyrelsen har precis tagit emot yttrandet från socialnämnden i Hofors gällande hemmet för ensamkommande flyktingbarn i Torsåker. Nu kommer myndigheten med sitt andra utlåtande till samma socialnämnd. Men den här gången gäller det hemmet för ensamkommande flyktingbarn i centrala Hofors, kallad Rönnen.

Socialstyrelsen gjorde en föranmäld inspektion vid Rönnen 25 oktober. Vid inspektionen framkom brister som hemmet hade. Socialstyrelsen har därför beslutat att ge nämnden kritik för att hemmet genomgående saknade utredningar, vård- och genomförandeplaner. Myndigheten ger också kritik till nämnden för att hemmets journaler också saknade vårdplaner eller andra uppgifter som styrker att ungdomarna samtyckt till placeringen på Rönnen

Man har som jag skrivit tidigare kanske inte begripit att man tagit på sig en för stor rock när man pressade igenom mottagandet av dessa individer, inte haft kompetensen och stirrat sig blinda på kortsiktiga vinster ”och ”goda affärer”. Sedan har verksamheten börjat likna betald charter där man istället för att åka ospecificerat, kan välja och vraka mellan de mer attraktiva ”turistmålen” i vårt land. När allt bjuds ”all inclusive” kan det uppfattas lite väl förolämpande att komma med krav på utsikten.

Tyvärr Har Jan Bornestig Rätt

Socialstyrelsen riktade för en tid sedan skarp kritik mot hur Hofors Kommun agerat i ärendet med ”Ensamkommande flyktingbarn”. Bland annat saknades det korrekt dokumentation för verksamheten. Idag kan man läsa i Arbetarbladet att kommunen lämnat ett yttrande rörande situationen, och det är en tragisk läsning.

I kommunens yttrande över situationen förklarar Jan Bornestig, socialchef i Hofors, att det är Migrationsverkets ansvar, eftersom myndigheten inte frågar ungdomarna om vart de vill flytta. Kommunen kan inte ”återremittera” de ungdomar som inte vill till Hofors, men har ordnat flytt i den mån det varit möjligt åt ungdomar som inte trivts. Men bristen på hem för ensamkommande flyktingbarn i Sverige har försvårat situationen, menar Jan Bornestig.”

Men situationen vid hemmet i Torsåker har vid några tillfällen varit allvarligare än så. Bland annat ska Socialstyrelsen vid sin inspektion ha fått veta att några ungdomar försökt ta sitt liv.

– Det är människor med traumatiska upplevelser som vi har att göra med. Det är tragiskt att de försöker ta sitt liv, men detta är inget som är specifikt för Hofors kommun, såhär är det på många ställen, säger Jan Bornestig.

I yttrandet framkommer det också att polis har fått tillkallas till hemmet i Torsåker, och att flera polisanmälningar har gjorts mot några ungdomar. Polisanmälningarna rör allt från sexuella trakasserier riktade mot personalen till skadegörelse och hot mot personalen. Från 27 maj till 23 november har 43 tillbud och skadegörelser skett vid hemmet i Torsåker

Nej det är tragiskt att detta inte är specifikt för just kommunen. Missförstå mig rätt här, hade det varit specifikt för Hofors hade man kanske kunnat göra något åt situationen, men lokaltidningarna över hela landet rapporterar i en strid ström om liknande händelser. Problematiken ligger även i att de betraktas som just barn i många fall och att eventuella polisanmälningar faller ned i ett svart hål för att aldrig mer synas. Hur skall individerna tolka att man slipper straff för oförätter begågna? Här bäddar vi för svårigheterna att intergrera själva.

”– Det rör sig om tre till fyra ungdomar som gör allt det här. Men vi måste sätta ner foten och har så gjort med anmälningar. Vill man inte ta hänsyn till de riktlinjer som finns då anser jag att man ska åka tillbaka till det land som upplevs ha det rätta samhällsystemet, säger Jan Bornestig.

Han tillägger att han förstår att hemmet i vissa avseenden fått kritik men att situationen har förbättrats

Ser man på situationen i sin helhet måste man kanske ifrågasätta om erfoderlig kompetens att hantera flyktingar verkligen finns i Sverige. Hur många av de anlända får möjlighet att bearbeta dessa trauman som befaras etsat sig fast och gör individer till vandrande bomber?

Så det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvete i alla fall

Det har länge legat i luften och i min inkorg har jag vid flertalet tillfällen fått tips om hur Jan Bornestigs visioner om ”goda affärer” i kommunen gällande ”ensamkommande flyktingbarn” istället börjat likna ett fiasko. Inte minst när det för en tid sedan kom oroväckande rapporter i media om att allt inte sköttes riktigt och att det enligt Socialstyrelsen saknades utredningar och rapporter. Idag hade jag faktiskt tänkt göra ett annat inlägg och dela med mig lite av min egen ”visdom” gällande bra och dåliga ledaregenskaper i företag och organisationer, men det får helt enkelt vänta tills senare och istället ta upp den artikel som kommer att skapa mest kommentarer och åsikter de kommande dagarna både i Gefle Dagblad och annan alternativ media.

Det var i oktober som Socialstyrelsen gjorde en inspektion. Då framkom att de placerade ungdomarna i flera fall inte samtyckt till placeringen i Torsåker. Socialstyrelsen saknade även utredningar och vårdplaner i ärendena.

I svaret från Hofors kommun bekräftas att flera ungdomar försökt få till en förflyttning från Torsåker. I vissa fall har desperationen resulterat i hot mot personal och skadegörelse, bland annat i form av krossat glas. Ett flertal polisanmälningar har gjorts

Vidare framgår att situationen förvärrades efter Socialstyrelsens besök i oktober eftersom en uppfattning spreds bland ungdomarna om att de kunde ställa krav på kommunen om att få bli förflyttade. Enligt socialchefen Jan Bornestig tvingades man ”sätta ner foten”, bland annat genom att flytta ett par av ungdomarna till andra boenden i andra kommuner.

Kommer man hit av något skäl och söker uppehållstillstånd så måste man anpassa sig till vad som gäller här. Det går inte att tro att man kan styra och ställa, säger han.

Nu har situationen lugnat ner sig.

Magnus Andersson tror att problemen ofta grundar sig i orealistiska föreställningar bland flyktingungdomarna gällande vad det innebär att komma till Sverige, föreställningar som spridits via rykten

Detta anser jag bara understryker vad kritiker mot den misslyckade invandrings och flyktingpolitiken hela tiden hävdat. Att människorna som kommer hit kommer under falska förespeglingar och att syftet är att få så mycket pengar och andra förmåner gratis eftersom de svenska gränserna är vidöppna, de svenska myndigheterna är lättlurade och politikerna rädda för att tala klartext om kostnader, kriminalitet, rädda för att få en stämpel. Och minns vad jag skrev igår senast. Att SD är på dekis men att andra partier kommer att blidka eventuella kritiker med att bekräfta att det är stora problem. Dessa händelser är på intet sätt unika för Hofors just nu, det skrivs nästan dagligen om hot och våld på boenden som inrättats för att hjälpa till. 339 610 väljare är mycket makt och ”någon” vill ha rösterna och därmed låter man media rapportera om problemen och ställer sig på sätt och vis på andra sidan. Är det inte märkligt att man annars rapporterat om skadegörelse på en till exempel en korvkisok eller ett gatukök som inte får koka ris men inte om skadegörelse och hot på ett boende för flyktingbarn? På 2000-talet är det mycket svårt att förleda människor men media och politiker gör så gott de kan.

  Går jag ut för hårt i mina anklagelser? Nej det är bara farhågorna som bekräftats trots ivriga försök från lokalpolitiker att förleda och fördölja problematiken. Måste kännas underbart för i synnerhet Xamuel Halvfars och Nicklas Karlsson samt ”kioskvältaren” tillika Moderaten Alf Persson(var klackarna utslitna när du såg att det blev problem?) att bli skrivna på näsan just nu. Kritiken var befogad, problemen väntade och där har vi själva kärnan i invandrar/flyktingfrågan. Man måste våga diskutera sanningen som den är. Begriper ni inte att det får människor att knyta nävarna när man samtidigt ser åldringar och barn som missgynnas i samhället medans det pumpas in obegränsade resurser i sådana här idiotprojekt?

Nu vet jag inte hur Jan Bornestig plötsligt kom på att man skulle ”sätta ner foten”. Men att han gör det vittnar ju om att han vaknat upp och insett att den politik och det ansvar han försökt föra över på Hofors och Torsåkersbor var dödsdömt från start.

Vidare framgår att situationen förvärrades efter Socialstyrelsens besök i oktober eftersom en uppfattning spreds bland ungdomarna om att de kunde ställa krav på kommunen om att få bli förflyttade. Enligt socialchefen Jan Bornestig tvingades man ”sätta ner foten”, bland annat genom att flytta ett par av ungdomarna till andra boenden i andra kommuner

Så vad gör man nu när det är ett faktum att det bara bidde kattguld av projektet? Tja kanske ta förnuftet tillfånga och stoppa vidare placeringar på orten och reda upp situationen med dem vi redan har här. Satsa mer resurser på att skola och utbilda i alla aspekter som etik och moral, seder och bruk, språk och samhällskunskap, ge varje individ en personlig ”coach” eller fadder. Jag stödjer inte åsikter att vi skall sparka ut några förutom brottsbenägna igen. Däremot stoppa och skärp kraven för att släppas lös inom landets gränser. Lös problemen med dem vi redan har här för att om möjligt lugna ner situationen. Och framförallt se till att eventuella bidrag ger en motprestation i form av språkutbildning.

Avslutningsvis vill jag citera Östen Med Resten och några rader av deras eminenta musikstycke ”Pessimistkonsulten” någon enstaka kanske kan förstå ironin i min egen och deras text.

Man avlas hit till jämmerdalen, i slutet av augusti föddes jag
Det var det året då det just i slutet av augusti regnade varenda dag
Så växte man väl upp och blev äldre, tja, man har ju inget annat val
och ända sen den första dan har man av slentrian släntrat kring här i vår jämmerdal

Så det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvete i alla fall
för om man drömmer om Paris hamnar man på något vis lik förbannat i Hudiksvall

Och i sin ungdom hade man väl fantasier, men det var ungdomssynder man begick,
man trodde på jämlikhet och på solidaritet, men nu har man ju fått en bättre överblick
så nu ger man väl fan i politiken och låter folk få tycka vad de vill
Inte fan är det nån mening med att slåss i nån förening, nej, det tjänar ändå ingenting till

 

Ger Jan Bornestigs Kompisar Arbeten För Kommunen?

Att bloggen engagerar människor lokalt är det inget tvivel om. Denna morgon damp det ner en hel del information som en anonym läsare tagit sig tid att leta fram med löfte om ytterligare spännande information att komma. Det gäller den i dagarna ”populära” socialchefen Jan Bornestig och hans sätt att arbeta. Ni minns alla den informationsfolder som kom ut i samband med att Hofors bestämde sig för att ta emot ”ensamkommande flyktingbarn”.

Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar” var titeln, egentligen borde den ha hetat ”Bra för Jan Bornestig och hans kamrat och 60 ungdomar”. För tyvärr så finns det märkliga omständigheter. Både med hur informationen var utformad och hur denna folder egentligen kom till.

Jan Bornestig har ett handelsbolag tillsammans med en fotograf vid namn Håkan Olsén. Tidigare har Bornestig arbetat i bland annat Sotenäs Kommun och Malungs Kommun och onekligen verkar det som om hans affärspartner gjort samma sak. En tillfällighet?

Håkan Olséns hemsida kan man se de olika projekten han varit inblandad i. Man kan undra om lagen om offentlig upphandling följts och om Bornestigs affärspartner verkligen haft det lägsta och mest tillfresställande anbudet på dessa arbeten. Bornestigs kamrat Olsén ligger bakom den informationsfolder som kom ut i Hofors också. ”Vad kostnaden för det arbetet landade på återstår att ta reda på” skriver mejlavsändaren.

Har antagligen inte med saken att göra, men lustigt nog är denne Olsén även inblandad i informationsfoldern för E16 mellan Gävle och Oslo också. Vet inte om den har distribuerats i Hofors ännu eller om den ens kommer att delas ut här, men berörda är vi ju då gamla Fyrkanten kanske kommer att köpas av Hofors Kommun och byggas om till rondell om E16 dras genom orten. Kanske kommer det en lokal information med bilder av just Håkan Olsén.