Regn, Sol & Tankar Om Kyrkoval

Idag konstaterar vi att det är den 26 juli och mitt i semestern för de flesta. Vädret hade naturligtvis kunnat vara något bättre, alla har inte möjlighet att släppa allt och åka upp i norra delen av Sverige för att träffa på temperaturer över tjugo grader. Det har varit dåliga somrar tidigare men ofta har det en tendens att kunna bli både varmt och behagligt i augusti och en bra bit in i september ändå. Även jag är ledig och det innebär att jag försöker göra så lite som möjligt rent fysiskt men huvudet går ändå på högvarv mellan regnskurar och solsken.

En av de saker som jag funderar på är kyrkovalet i höst. Det är idag 53 dagar kvar dit och de flesta i vårt samhälle ägnar inte sin vardag åt att fundera över det just nu. Tyvärr inte annars heller eftersom valdeltagandet i speciellt vår del av kommunen är väldigt lågt för att inte säga katastrofalt. Jag har tidigare beskrivit hur lågt valdeltagandet varit historiskt och inte minst vid förra tillfället då de 3688 röstberättigade hade chansen att påverka valutgången. Endast 9.9 procent utnyttjade möjligheten att rösta trots att man i kyrkovalet får delta redan när man fyllt sexton år.

Jag har funderat en hel del över det dåliga intresset att delta i valet. Att många till och med väljer att lämna kyrkan för att spara ”några futtiga tusenlappar” på skattsedeln. Få tänker nog på vilken betydelse den svenska kyrkan dock haft både för vårt samhälle och vår historia. Allt präglas av kyrkans närvaro genom åren, hur vi bemöter varandra, det politiska systemet och våra lagars utformning. Jag kommer att återvända till just det vid senare inlägg.

Mest förvånad blir jag över hur lite man egentligen vet om kyrkans arbete. Vad diakonin bidrar till i samhället som inte syns på ytan men som har en sådan viktig betydelse för människor som lever under utsatta förhållanden. Kyrkan är inte bara en plats där man manifisterar en religiös övertygelse, utan även en viktig funktion för samhällets behövande, som kan ge stöd vid svåra stunder i livet men även vara en plats för glädje. Inte minst det viktiga arbetet man gör internationellt som ger människor möjlighet att hjälpa andra både praktiskt och ekonomiskt.

Redan som sextonåring får man delta i kyrkovalet och även om de flesta anser att valet till riksdag smäller lite högre, så tycker jag att man bör fördjupa sig i vad kyrkan faktiskt gör i samhället och ta ansvar för att den kan fortsätta sin verksamhet som samhällets egentliga ryggrad. Mest av allt är ett ökat valdeltagande önskvärt.

Kyrkovalet 2017

Den 17 september så är det dags för ett nytt kyrkoval. Trots att det vid senaste kontrollen fanns 3688 röstberättigade vid Hofors Kyrka, så har deltagandet vid kyrkovalet varit nästintill katastrofalt dåligt. Vid 2013 års val lades bara 394 röster varav 15 visade sig vara ogiltiga och därmed 379 giltiga röster. Ett valdeltagande på endast 9.9 procent alltså. Vinnare blev som sedvanligt Arbetarpartiet-Socialdemokraterna med 62.27% och kanske känner få till att det finns utmanare i Samling för Hofors församlings kyrka som då fick 32.73%.

Samling för Hofors församlings kyrka har bestått av oppositionen med viss modifikation, men eftersom man ansett att arbetet och politiken kring kyrkan är ett opolitiskt arbete så har det inte funnits några lika tydliga kopplingar som Arbetarpartiet-Socialdemokraterna har till sitt moderparti. Fåtalet engagerade har inneburit att man föreslagit att ha en gemensam lista och istället tänkt att personröster skall utgöra grunden för vilka som efter valet skall sitta i kyrkofullmäktige, men det har nekats av Arbetarpartiet-Socialdemokraterna och därmed finns det då två listor att välja mellan i kyrkovalet.

 

Ett stort problem med just kyrkovalet är naturligtvis det låga valdeltagandet, när färre än 10 procent deltog i senaste valet 2013. Kyrkans arbete är oerhört viktigt ur många aspekter, funktionen den fyller från födseln och till den sista dagen av livet. Det sociala arbetet för utsatta, barngrupper, sång och musik i körer, Gudstjänst, det internationella arbetet, som arbetsgivare och förvaltning av både byggnader och miljöer. Kyrkan är inte enbart till för att manifestera eller utöva sin tro, utan finns med även i det vardagliga livet på olika sätt utan att vid varje tillfälle synas så tydligt.

 

Vid det här valet den 17 september i år, så borde betydligt fler av de 3688 röstberättigade använda sin rätt att rösta, precis som vid val till riksdag eller kommunfullmäktige, så är ett högt valdeltagande en rättvis bild av valutgången. Rösta får man dessutom från 16 års ålder:

 För att kunna rösta i Kyrkovalet ska du vara medlem i Svenska kyrkan och fylla 16 år senast på valdagen. Men, du måste också finnas upptagen i röstlängden. Röstlängden baseras på uppgifter som hämtas ur Kyrkobokföringen 30 dagar innan valdagen.

För Kyrkovalet 2017 innebär det att dessa uppgifter tas ut ur Kyrkobokföringen den 18 augusti 2017, så senast den dagen ska uppgifter om medlemskap finnas i Kyrkobokföringen. Frågor och svar om kyrkovalet

 

Sedan tidigare i vår så har jag träffat representanter från Samling för Hofors församlings kyrka, och informerats om kyrkans arbete och om ett aktivt deltagande i kyrkofullmäktiges funktion. Det är fantastiska människor som verkligen brinner för vad de gör, och jag har kommit på mig själv att önska att just de här människorna skulle ha styrt hela kommunen med sin visdom. En visdom de hunnit att skaffa efter ett långt liv, för genomsnittsåldern har tidigare varit väldigt hög. Det krävs en föryngring även bland ”kyrkopolitikerna”. Till det här valet den 17 september så kommer listan för utmanarna att se lite annorlunda ut. Bland annat har Mathias Strand, Emma Wängelin och Anne Persson, valt att ställa upp i valet. Tillsammans med erfarna namn som Göran Nyström, Esko Töllinoja, Ninni Paavola, Ingrid Elevall och Annagreta Gustavsson mfl (fullständig lista publiceras senare).

 

Här finns en stor möjlighet att bryta den traditionella strukturen där Socialdemokraterna styr även kyrkofullmäktige. Och visst är det väl dags att förändra även här?

Bara genom att faktiskt ta sig tid att utnyttja sin rösträtt så kan ni bidra till att skapa ett historiskt valdeltagande. Det kommer att förutom på själva valdagen, finnas möjligheter till att förtidsrösta, så när röstkortet dimper ner i brevlådan i höst, släng det inte av gammal vana utan avsätt det fåtal minuter det tar att rösta och bidra till att dels genomföra ett historiskt val men också skapa förutsättningarna för en förändring i kyrkofullmäktige. Kanske även en fingervisning inför ödesvalet 2018 att vi lever i förändringarnas tidevarv.