Grande Finale För Samtidigt I Hofors

Och så var det till ända. Under fyra veckor har åtminstone större delen av Hofors kommun suttit bänkad framför TVn gissar jag. Det har publicerats ett antal artiklar, lett till debatt på finkulturens sidor, några radioinslag och ett hemma-hos-reportage innan vi slutligen kom till avsnitt fyra och det sista i TV-dokumentären ”Samtidigt I Hofors”. Skulle man ändå ha missat hela eller delar av serien finns den på SVT Play.

Responsen har varit olika, vi har kunnat konstatera att det i många avseenden varit en märklig klippning, en hel del skådespel, man har antingen gillat den eller avskytt den, och under i synnerhet andra avsnittet höll det verkligen på att dela kommunen i flera delar. Nåväl sedan produktionsbolaget hörde av sig och förklarade vad man ville göra har det skett drastiska ändringar. Det blev mer åt buskishållet än en bild av vad åtminstone jag har av vår kommun.

Det satte Hofors på kartan, inget att säga om det, men det visade verkligen inte en korrekt bild och märkligast av allt var att produktionsbolaget, trots information, valde att strunta i de riktigt stora evenemangen vi har under ett år med Orken-handbollen, bilutställningen i Hagaparken, Kanot-SM som gick av stapeln i år, hockeycamperna och inte minst Bessemerfesten som kanske upplevs mer som en folkfest än vad som syntes i TV-rutan just idag. Jag var tvungen att fråga Kent Andersson som är med i marknadsgruppen om det var så illa ställt med folk som det såg ut i rutan, vilket det inte skall ha varit. Istället så forcerades det här ”Höstkalaset” fram enbart för produktionens syfte och i ärlighetens namn kunde dom gott ha stått för den notan också och inte belastat kommunens skattekista.

Själva avsnitten har jag upplevt som ovan illustrerade bild. AVsnitt ett fanns det goda förhoppningar trots allt, det verkade intressant och såg ut att ha potential. Avsnitt två kom mest att handla om en påhittad konflikt mellan Katarina och Micke, vilket inte var den direkta sanningen kanske. Avsnitt tre tog det fart igen och John med sina kanoner var bland annat den stora behållningen. Sista avsnittet var tyvärr lite av ett sömnpiller och blev inte den storslagna final som många kanske hoppats på. Mest en axelryckning faktiskt.

Bäst har de fina överflygningarna med drönaren varit, att se kommunen från det hållet tillhör inte vardagen direkt och jag har inte sett det tidigare, mer än det man kan se från Fjällberget och andra höjder runt omkring. Att vi lever vackert vet vi redan, men så vackert var nästan överväldigande. Nathalie med sina illrar, John med sina kanoner blir kanske dom som jag kommer att förknippa mest med programmet. Människor som jag inte ens hört talas om tidigare men som lever här i kommunen.

En säsong 2? Ja nog finns det en aldrig sinande källa av intressanta människor med fantastiska levnadsöden och företeelser att ösa ur kvar. Som jag hävdat tidigare så må vi leva i samma kommun men vi lever verkligen i olika världar även här. Kanske hade jag velat se mer fokus på dels allt det som vi faktiskt gör riktigt jävla bra, mer kring vår historia där man kanske hade kunnat visa på hur industrin gått upp och ned, saknades gjorde de riktigt gamla, de riktigt unga och åldersspannet 18-30 som visar att ungdomar och unga vuxna inte lever ett torftigt liv med klen underhållning på heltid i kommunen. Det finns otroligt mycket mer än det som fantiserats ihop på TVn denna gång.

Tredje Avsnittet Av ”Samtidigt i Hofors”

Kanske kan man kalla det lite av en upprättelse efter två avsnitt som tagit riktning mot avgrunden istället för toppen av berget.  De två inledande avsnitten har medfört tråkigheter, inte minst för marknadsgruppen där flera sägs ha lämnat sitt ideella arbete. Matilda Andersson syntes i fler sammanhang, bland annat som koreograf och Torsåkers IFs maskot, och det bör väl ge en fingervisning om hur mycket engagemang i olika sammanhang dom flesta i marknadsgruppen har på sidan av att ”mobba Micke”, som man velat måla upp bilden av tidigare.

Bonden John traskar rakt in i hjärtat som en tvättäkta Åsa-Nisse. Jag skulle lätt ha kunnat sitta i 4 timmar och tittat på en dokumentär bara om honom och hans liv på gården och i skogen. Det märktes tydligt att det var ett liv av erfarenhet, inte alltid glädje och mycket hårt arbete. Drömmarna och visionerna revyartisten Zebbe Andersson har nere i Torsåker och naturligtvis Fika-Fredrik. Det går att sticka ut utan att vara provocerande också tydligen.

En sak som jag dock kan störa mig lite på är att det råder en viss otydlighet var man är och filmar. Hofors kommun består som bekant av ett större, men flera mindre samhällen runt omkring. För en tittare som inte besökt kommunen blir det än mer förvirrat med de snygga flygfotona men inget grepp om var det filmas.

Sammantaget så lyfte programmet ordentligt och det var riktigt kul att man fick med badandet i kalkbrottet som är en av kommunens vackraste platser sommartid. Missade man detta avsnitt eller något av de tidigare så finns de alla på SVT Play.

Hofors Borde Få En Ursäkt

Tydligen så begriper fortfarande inte många människor att det är skralt med sanningsenliga bilder i ”dokumentären” Samtidigt I Hofors. Det fortsätter att hetsas mot marknadsgruppen och i synnerhet Katarina Borbos. Arbetarbladet hade den dåliga smaken att släppa igenom en helt felaktig insändare som krävde att hon skulle ”avsättas med omedelbar verkan”. Två av de insändare som publicerats de senaste dagarna:

Samtidigt i Hofors: Michael borde få en offentlig ursäkt

Reaktion efter Hoforsprogram: ”Man skäms över hur Michael Ohlsson behandlades”

Är det någon som borde ha en ursäkt så är det alla boende i kommunen som skymfats av produktionsbolaget och det statliga SVT. Att fälla krokodiltårar efteråt och säga sig inte ha insett vilka konsekvenser det skulle få när man fabulerade med sanningen håller inte.

Skilj På TV Och Verklighet

Det påstås att Hoforsborna rasar över att Michael Ohlsson inte fick spela på Höstkalaset, något som antyddes i gårdagens avsnitt av den numera riksbekanta TV-serien om Hofors. Som jag skrev efter programmet igår verkar det helt ha tappat fart och innehåll och känns inte lika hett som innan premiären. Men det hände något efter gårdagens skådespelarinsatser. Via social media började det plötsligt bli heta debatter där marknadsgruppen ställdes mot Micke Ohlsson och folk gastade om mobbning och annat. Mest äcklad blev jag över hur man hetsade mot en totalt oskyldig marknadsgrupp.

Det var precis som om världen blivit galen och inte kunde skilja på spelad teater och märklig klippning och verkligheten och många märkliga påståenden om i synnerhet Katarina Borbos som blivit frontfiguren för just marknadsgruppen.

Hon berättar att Michael Ohlsson aldrig var påtänkt att spela på Höstkalaset.

– Han spelade på ett tidigare arrangemang och nu tittade vi på vilka andra vi kunde lyfta upp. Det blev inte något musikevent utan det riktade in sig på insamlingen till Världens barn. Folkets hus hade Östen med Resten hos sig så då byggde vi arrangemanget kring det.

Katarina Borbos fick innan seriens premiär se de delar hon medverkade i, men inte själva slutprodukten.

– Det är tv och det är upp till dem hur slutprodukten blir. Om man tittar på dokumentären ser man vilken fantastisk kommun vi bor i, man ska verkligen se alla fyra avsnitt. Det som sägs på sociala medier och Flashback (ett stort nätforum, reds. anm.) har jag inga kommentarer kring. Vi har fått jättemånga kommentarer, det är både de som är jättepositiva och de som har synpunkter.

En del människor raderade sina hatiska och okunniga inlägg under morgonen, men mycket finns kvar och jag blir rent ut sagt äcklad över deras beteenden. När mobben drog igång fanns det inte ett rätt i påståendena, så jag tänkte jag kunde förklara:

-Marknadsgruppen är ingen kommunal verksamhet

-Det är ideella krafter som lägger ner tid och kraft på att göra trevliga saker för er Hoforsbor som Bessemerfesten, Tomtekväll och annat

-Det har som angivet ovan aldrig varit aktuellt med ytterligare en kväll med lokala artister, det var under Bessemerfesten som man satsade på ”Kan det bli så mycket värre” och bara hade lokala artister.

-Det finns ingen anledning att välja någon sida i en konflikt som inte existerar utan bara är ett påfund av ett korkat produktionsbolag

-Skilj på TV och verklighet

Innan man kastar påståenden eller blir ovänner med tidigare bekanta så fundera lite över om det är värt att kriga om absolut ingenting. Det var meningen att serien skulle visa upp lite av vårt liv här, inte få människor att starta ett inbördeskrig.

Samtidigt I Hofors Del 2

Jag vet inte riktigt vad som hände, men andra avsnittet av Hofors-serien upplevdes som om det klättrade högt upp på klippavsatsen vid kalkbrottet, dök, försvann och lämnade knappt ringar på vattnet. Kom på mig själv med att surfa på mobilen, prata i den och då och då vända blicken mot TVn ungefär som jag slötittade på ”Hem till gården”.

Det var förvisso spännande att se vyerna filmade från skyn som vanligt, se några karaktärer man inte visste fanns på orten, några andra mer välkända personer som spelade en helt annan roll än vad man upplever dom som i verkligheten.

Läste för övrigt en intressant debattartikel i Expressen som avhandlade serien och tycker den sammanfattar det nog så bra.

Det är som att någon auktoritet på Sveriges Television begärt värdegrundstimeout när de bestämt sig för att handla upp “Samtidigt i Hofors” av John Mork och Carl-Johan Sjöö. Det sägs vara en dokumentärserie, men dokusåpa ligger närmare sanningen då skaparna utan tvekan konstruerar ett slags drama mellan noggrant utvalda personer.

Det enda som får mig att bänka mig nästa vecka är förmodligen för att det är från Hofors, annars hade jag antagligen inte gråtit mig till sömns om jag missat ett avsnitt. Riktigt synd att man inte kunde hålla samma fart som i avsnitt ett.

Blandad Kompott När Premiäravsnittet Av ”Samtidigt I Hofors” Sändes

Smått roande att studera vilket välkomnande TV-dokumentären ”Samtidigt I Hofors” fick via social media. Det ser ut att finnas ett geografiskt och generationsbundet mönster i hur man uttrycker sig om programmet.

Unga Hoforsbor skäms, Gävlebor, företrädsvis unga killar runt 18-25 är hånfulla, många gillar att det är ”profiler” som medverkar och här och var kliver det fram människor som stolt avslöjar att de har en koppling till kommunen. Den mest intressanta karaktären för TV-tittarna verkar ha varit Nathalie med sina illrar, Micke Ohlsson och Klipp-Lotta där man redan nu efterfrågar bilder. En del av de tittare som uttryckt sig via social media tycker att det var aningen för mycket med Micke Ohlsson och Katarina Borbos men hoppas på att få se nya karaktärer i nästa program.

Vad tyckte ni själva om avsnittet? Speglar det vårt samhälle eller är det missvisande? Skapar det en nyfikenhet för kommunen?

 

Hyfsat Bra När Dokumentären Om Hofors Sändes På TV

Ja det är inte varje dag som man får säga ”Tack Gode Gud”, men idag hände det. När jag gick mot ett möte i eftermiddags i Hofors Kyrka, så funderade jag på om jag redan då skulle tacka ja till ett erbjudande jag fått strax innan att bli ”räddad” från Hofors. Det har byggts upp en spänning inför programmet och rädslan gällde ju mest att TV-serien skulle visa något som var fabricerat och all tid man lägger ned för att faktiskt arbeta för att bilden skall ändras, vara förgäves. Nåväl det var ett givande möte och vad det handlade om exakt får vi lov att återkomma till.

Dokumentären? Ja jag kan inte annat säga än att jag blev mycket glatt överraskad. Här och där märks det att vi har skådespelartalanger utöver talangfulla tecknare och musiker. Om resterande delar av dokumentärserien håller någorlunda nivå och kanske visar lite andra delar så får man väl se det som ytterligare miljonvinster i marknadsföring.

Den förutspådda Flashbacktråden kom som beställning, Twitter, Instargram och Facebook flödar över med Hofors, faktiskt mer nu än när Musikhjälpen gick av stapeln. Det kommer att skrivas en hel del i media under en period, allt naturligtvis inte fördelaktigt, några medverkande kommer ta illa vid sig, andra startar en karriär med hjälp av sin medverkan och till sommaren så kanske det blir många besökande när det arrangeras festligheter.

Missade man programmet så finns det på SVT Play, och nu ser jag nästan fram emot att få se nästa avsnitt. Det var givande för flera av de medverkande visste jag inte ens att dom existerade i Hofors. Där sprack teorin att ”i byhålor känner alla varandra”. Och ett sista tillägg kan vara att det var otroligt snyggt filmat, även om en reaktion var att det är otroligt slitet överallt. Men det finns en charm i det med.