Hoforsbloggen – Lokalt Formaterad

Ytterligare två intressanta och nostalgiska foton är dessa flygbilder över Västerhöjden som inte alls är sig likt idag även om huset jag själv bodde i står kvar. Fotot nedan är från 1973, då man ännu inte byggt parkeringsplatser bakom ”Nygården” och den stora stenbumlingen fortfarande fanns kvar. Stenen fick för övrigt tjäna som både piratskepp, cowboyfort eller bara en plats där man hängde liksom. Dåtidens fritidsgård med andra ord. Man kan även skymta Hammardammen där borta långt i fjärran. Minns i synnerhet när jag och min bäste vän försvann från barnvakten med orden ”Vi skall gå och fiska” vilket gjorde min ömme moder förtvivlad. Barnvakten fick en skopa ovett efter den händelsen kan jag tänka mig, men mamma hittade oss mycket riktigt vid strandkanten på Hammardammen.

Man kan även i högerkant se ”Blåkåkarna” som man noga aktade sig för som liten. Där bodde mest en massa fyllon av finsk härkomst och Sivert som plockade ihop tomglas i diken till ett fett bankkonto innan sin död. Minns fortfarande hans omständiga ”plånbok” som han bar med sig. Ett gammalt tobakspaket med si sådär en 50 gummisnoddar omkring. Jag är inte helst säker, men jag tror man rivit en av dessa kåkar och sedan gjort om resten till +55 boende. Sivert avled och rykten säger att denne ”generöse” man testamenterat sina tillgångar tillbaka till SKF/Ovako. Sanningshalten i det kan jag inte bedöma. Det skall visst ha funnits åtminstone en pojke som ättling. Det sägs att pojken önskade sig en moped till sin 15-års dag men istället skulle ha fått ett kuvert med mopedklistermärken. Snål eller sparsam. Ett av Hofors riktiga orginal som det finns massor av historier om.

Bilden ovan är tagen senare. Parkeringen bakom ”Nygården” finns och borta är även den stora stenen. Dock verkar de övrga husen vara intata vid fototillfället. Jag räknar till 13 huslängor som inte finns kvar idag. Eller är det fler? Man ser Granvägen tydligt där lekis och årskurs 1 fanns en gång i tiden. Gamla Konsum där Anitha Näsström nu har en affär men som under en tid inhyste även Systembolaget. Långt i fjärran Hofors livsnerv, Ovako. Nostalgi på högsta nivå.

Det råder ganska trist väder i Hofors för dagen. Tydligen finns det även ett lättare isskikt på sjön vilket gör det svårt att bege sig ut och fiska också. Möjligtvis imorgon. Kanske lika bra för jag känner mig inte sådär 100-procentigt kry idag heller. Antingen vädret eller begynnande ”baconfeber”. Nej kanske inte så drastiskt. Slötittade på en dokumentär om Hermann Göring, tydligen en amerikansk soldat som påstår sig ha gett honom en giftkapsel. Det i sin tur fick mig att tänka på amerikanskan som försöker sälja handelsträdgården nere vid Böle industriområde.

Priset var ursprungligen 1.5 miljoner vill jag minnas men är nu sänkt till 800 000. På den tiden när man byggde gårdshusen runt 1850 antar jag det var ett kanonläge bredvid Lill-Gösken. Nu vet jag inte om det är så hälsosamt. De flesta som pratat om sjön har ett slags avsky i rösten. En skamfläck i kommunen. Och fisken skall visst ha tre ögon, dubbla uppsättningar stjärtfenor, allt skapat av SKF/Ovakos utsläpp.

Byggnaderna är ganska slitna men det har ett beskyddande ”GSM-staket” runt ägorna. Något slags direktlarm och man undrar varför staketet sätts mer i fokus än själva handelsträdgården. Kanske bara det som är något av värde där. När jag besökte trädgården i somras verkade den nuvarande ägaren ganska uppgiven. Växthusen skulle tydligen inte gå att nyttja eftersom taken var dåliga och själva husbyggnaderna var i ännu uslare skick. Anledningen till att priset sänkts drastiskt och att det fortfarande ligger ute på marknaden kanske.

Märkligt egentligen att kommunen inte tar sitt ansvar och köper byggnaderna. Om husen nu är från 1850 och den första lyckade ”Bessemerblåsningen” i Edske Masugn gjordes först 1858, Kommunen bildades först 1925, borde väl husen ha samma om inte högre historiskt värde. Av vad jag förstått så finns det restriktioner i hur husen får rustas upp igen och ingen får bo där såvida det inte finns en slags verksamhet. Vill någon bo där? Kommunen kunde ju ta över huset och område, låta arbetslösa driva ett projekt att rusta upp det hela mot rimlig ersättning. Se till att Hofors dels får en blomstrande handelsträdgård och ytterligare sevärdhet för eventuella turister. Måste med största säkerhet finnas pengar att hämta från vårt medlemsskap i EU samt även från vår egen regering. Bevarandet av kulturhistoria samtidigt som arbetslösa ungdomar kan få känna att man gör något viktigt för sin bygd. Något bestående.