Västerhöjden 1973 – Sivert & Hans Plånbok

Ytterligare två intressanta och nostalgiska foton är dessa flygbilder över Västerhöjden som inte alls är sig likt idag även om huset jag själv bodde i står kvar. Fotot nedan är från 1973, då man ännu inte byggt parkeringsplatser bakom ”Nygården” och den stora stenbumlingen fortfarande fanns kvar. Stenen fick för övrigt tjäna som både piratskepp, cowboyfort eller bara en plats där man hängde liksom. Dåtidens fritidsgård med andra ord. Man kan även skymta Hammardammen där borta långt i fjärran. Minns i synnerhet när jag och min bäste vän försvann från barnvakten med orden ”Vi skall gå och fiska” vilket gjorde min ömme moder förtvivlad. Barnvakten fick en skopa ovett efter den händelsen kan jag tänka mig, men mamma hittade oss mycket riktigt vid strandkanten på Hammardammen.

Man kan även i högerkant se ”Blåkåkarna” som man noga aktade sig för som liten. Där bodde mest en massa fyllon av finsk härkomst och Sivert som plockade ihop tomglas i diken till ett fett bankkonto innan sin död. Minns fortfarande hans omständiga ”plånbok” som han bar med sig. Ett gammalt tobakspaket med si sådär en 50 gummisnoddar omkring. Jag är inte helst säker, men jag tror man rivit en av dessa kåkar och sedan gjort om resten till +55 boende. Sivert avled och rykten säger att denne ”generöse” man testamenterat sina tillgångar tillbaka till SKF/Ovako. Sanningshalten i det kan jag inte bedöma. Det skall visst ha funnits åtminstone en pojke som ättling. Det sägs att pojken önskade sig en moped till sin 15-års dag men istället skulle ha fått ett kuvert med mopedklistermärken. Snål eller sparsam. Ett av Hofors riktiga orginal som det finns massor av historier om.

Bilden ovan är tagen senare. Parkeringen bakom ”Nygården” finns och borta är även den stora stenen. Dock verkar de övrga husen vara intata vid fototillfället. Jag räknar till 13 huslängor som inte finns kvar idag. Eller är det fler? Man ser Granvägen tydligt där lekis och årskurs 1 fanns en gång i tiden. Gamla Konsum där Anitha Näsström nu har en affär men som under en tid inhyste även Systembolaget. Långt i fjärran Hofors livsnerv, Ovako. Nostalgi på högsta nivå.

Katt & Råtta – En Skräckupplevelse

Jag vill berätta om en skräckfylld upplevelse jag råkade ut för igår. Tidigare i veckan hade jag och sambon kurat ihop oss och tittat på en skräckfilm som heter ”Drag me to hell”. I korthet en gammal tant som inte får ett banklån och kastar en förbannelse över bankkvinnan. Det är något extremt otäckt över äldre damer som tar ur sina löständer och försöker äta upp andra människor. Jag tog ju mitt svarta bälte i videovåld redan under 80-talet, men har tydligen glömt att uppdatera det så dagens filmer förvånar mig verkligen då och då. Igår såg vi ”30 days of night” vilket inte var så himla skrämmande. Vi satt mest och frågade varandra om det var vampyrer eller inte vampyrer och fick så småning om svaret att så var det. Vid läggdags låg jag och stirrade upp mot taket där vinden finns och sambon sade att vi måste se något som heter ”The Grudge” som har med en vind att göra samt något vaggande väsen som bor där. Då small det till ute i hallen och jag höll på att skita knäck. Det lät exakt som om vindstrappan ramlat ner och med vaggande varelser färskt i minnet drog jag nästan täcket över huvudet och bad en bön ”Oh helvetes fan ta bort mig!!

Men jag sansade mig och tvingades ut i den mörka hallen för att se vad det kunde vara. Helt förberedd på att det skulle finnas något slags vaggande varelse med tantansikte utan lösgaddar som skulle suga på mitt ansikte tills jag avled. Men i hallen fanns inget och det gick upp ett ljus för mig. Vi hade nämligen tidigare i veckan sett båda katterna sitta på en avsats ovanför 7-åringens råttbur. När jag öppnade dörren till hennes rum så stod det klart. Lillkatten hade försökt ta sig ett sent mellanmål. McRåtta & Co.

c2

Vält ner buren på golvet och satt där och slickade sig runt munnen. Tidigare har det mest varit nyfikenhet från kattens sida, men nu verkar den ha bestämt sig att råtta kanske smakar bra också. Tyckte nästan lite synd om den uppskrämda råttan som satt där i oredan i buren. I övrigt är inte denna råtta speciellt omtyckt i huset. Vi går mest och väntar på att få begrava den eftersom den lever på övertid rent åldersmässigt. Nu måste vi ta till vissa säkerhets åtgärder för att skydda den vilket känns aningen kluvet. Boven i dramat är en för många i Hofors numer bekant katt:

c1

Trots sin låga ålder har han redan hunnit med att hamna på åtskilliga ”Efterlysningsplakat” eftersom han då och då försvinner. Människor rapporterar om hur de tvingas avhysa honom från Vårdcentralen, Systembolaget och en ungdomsfest på Bergsgatan, nu sist Badhuset där han återfunnits bredvid bubbelpoolen. Oftast återfinns han sittandes mitt i gatan utan att bry sig det minsta om tutande bilar som vill förbi, ibland följer han efter människor han finner intressanta vilket för honom kors och tvärs över hela samhället. Ja det är något fel på honom men vi vet inte riktigt vad. Kanske är han bara väldigt social och nyfiken men vi fasar ju för att talesättet skall bli sant. Ni vet ”curiosity killed the cat”. Om inte annat kommer han skrämma slag på mig så jag avlider.

Pillertrillare Sökes

Apoteket i Hofors skall privatiseras och nu söker man en Farmacevt. Personligen har jag inget intresse i piller och plåster, men jag kan ana att det är en framgångsrik affär just i Hofors. Det och Systembolaget.

apoteketNu vet jag inte om min gamle barndomsvän ens finns kvar på orten, men mer kvalificerad person att bedriva ”Pillertrillande” kan jag inte tänka mig. Redan som 15-åring låg FASS på nattduksbordet hos honom och ville man veta något om piller så frågade man honom. En lustig sak som jag kommit på så här i efterhand är att han regelbundet brukade besöka några äldre personer och ”hjälpa” dem att lämna tillbaka gammal medicin till just Apoteket i Hofors. Man får väl anta att han för säkerhets skull testade dem innan de återfördes till pilleraffären. Ni vet så att bästföredatumet inte var felaktigt. Tror jag måste göra en liten insats och se efter om han finns kvar i Hofors. Var en ganska kul kille 😀

Hoforsdelikatesser – Finns Det?

En annan sak jag noterade bara en kort bit från uttagsautomaten och bredvid Systembolaget i Hofors var att det gapade tomt i lokalerna. Sett det ett tag nu och mina tankar har malt lite. Vad vore perfekt att ha bredvid ett ställe man säljer pilsner och vin?

DSC02958

Jo en delikatessaffär. Ostar i massor, korvar, rökt skinka, inlagda frukter och bär, exotiska kryddor och ja ost. Osten får ju som bekant vinet att sjunga och det är lite halvdåligt med bra delikatesser i Hofors. Visst man har de färdiga burkarna med bredbar ost i alla olika smaker, finns till och med lite bättre ost som den rökta Ockelbon tex. ICA får väl stoltsera med att ha det bästa charkutbudet tills Spar-Arne fått sitt tillstånd. Men ändå. Hur fantastiskt vore det inte att kunna glida in i en delikatessaffär och handla lite smaskens inför helgen eller myskvällen mitt i veckan? Vinet har man ju redan ett par steg bort tills alkoholmonopolet luckras upp, när det blir så och om det blir så kommer ju delikatessbutiken ha en given plats för välsmakande viner också. Hoforsandan kunde ju bli förknippat med gastronomiska upplevelser. Handelsträdgården i Böle kunde odla egna kryddor tex och varje fredag och lördag kunde det lilla torget utanför ICA och Folkets Hus bli en minimarknad för lokalt odlade råvaror. I Gränna har man framgångsrikt lyckats driva upp polkagrisar och vinstockar, varför skulle inte det gå i Hofors?

 

Okej jag kanske sprang iväg lite i tankarna där men det är ju ingen omöjlighet. Inget är omöjligt. Men en delikatessbutik måste det ju finnas underlag för tycker jag. Alla gillar väl goda ostar?

Polispådrag & Rasbiologisk Forskning

Som jag nämnde inledningsvis när jag startade denna blog så var ju planen att återvända till Hofors vid pensionsåldern. Nu blev det ju tidigare och det krävs ju att en del andra attiraljer införskaffas för att ge det hela innehåll. Jag har aldrig ägt en klockradio i mitt liv tidigare. Det är sådant som pensionärer har. I mitt fall gillar jag att lyssna på P1 eftersom de dels har lugn klassisk musik att lyssna på samt en hel del tokiga inslag som kallas kultur med högläsning i obskyra böcker. Så denna morgon bestämde jag mig för att införskaffa en. Mycket för att slippa höra min sambos hemska mobillarm. Har ni någonsin vaknat till Dr Boombay och Calcutta på mycket hög volym förstår ni att P1 är rena rama himmelriket. Tänkte slå ett par flugor i samma smäll så jag besökte även kommunens bibliotek för att införskaffa ett lånekort. På vägen dit såg jag de beryktade två erfarna poliserna det skrivit om. Först trodde jag det var en slags vägspärr då ett bankrån kanske inträffat. Visade sig vara nykterhetskontroll utanför Vårdcentralen. Passerade lite diskret då man aldrig vet om de kan tänkas sätta dit en för ”gångfylla”.

polis1

Biblioteket har ju som sagt flyttat sen sist. Då fanns det på baksidan av Rubinen. Innan jag stegade fram och skaffade kort inspekterade jag biblioteket. Välbesökt av old people som satt och kuckilurade mellan raderna av böcker. Två äldre snubbar diskuterade elkopplingar som de funnit i en bok. Sen hittade jag en sektion med namnet:

bibliotek

Uppfostran? Heter det verkligen så på 2000-talet? Har för mig de ändrat det till något i stil med barnpedagogik och inte ett så strängt ord som uppfostran. Var tvungen att gå runt lite bland sektionerna för att säkerställa att det inte fanns en avdelning för rasbiologisk forskning också. Min oro var dock obefogad. Vad jag kunde se i vart fall. Damen vid lånedisken såg i det närmaste chockad ut när jag bad om att få ett lånekort och ursäktade mitt ”icke-innehav” med att jag inte bott här på 20 år. Hon såg ut lite som en hundvalp som viftar på svansen och nästan kissar på sig av upphetsning när man kommer hem. Måste vara sällan Hofors får en nyinflyttad och som dessutom bryr sig om litteraturen. Hon uttryckte att det var trevligt att folk flyttade in och inte ut. Sen fick jag tre broschyrer, ett lånekort och information om att jag kan låna böcker från hela länets bibliotek via nätet men inte Gävles eftersom de inte ingår i samarbetet mellan Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn. Hon viskade att Gävle var avundsjuka på detta samarbete.

 

Vidare informerades jag om att det finns 700 000 böcker att tillgå. Jag kan i princip beställa vad som helst och få SMS om att det finns att hämta i Hyllan i Hofors. Bra. Mycket bra. Vi övergick till vad det kostade att inte återlämna sina böcker i tid. Med allvarlig min förklarade hon att det är dyrt att strunta i återlämning av media. 30 spänn per dag för filmer, 1 krona per dag för böcker. I mitt huvud räknade jag ut att en bok som jag lånade 1987 och ”glömde” lämna tillbaka nu var uppe i 8030 spänn. Får ligga lågt med den kanske. För den som vill besöka ortens bibliotek så finns det på Skolgatan 11 inrymd i Bergsmannens lokaler. Öppet måndag till fredag mellan 10.00 och 18.00. Vintertid på lördagar mellan 10.00 och 13.00

polis2

På vägen hem stod ”Kling & Klang” med sina blåsapparater fortfarande i högsta hugg. Jag undrar hur många som åker omkring fulla vid Vårdcentralen dagligen. Om Polisen skulle läsa det här kan jag avslöja att jag såg två byggarbetare komma ut från Systembolaget med varsin påse. Kanske skulle man stå där med blåskontrollen istället.